Metoder och innovationer för en hållbar omställning
Vår utforskande kultur håller både nyfikenhet och kreativitet levande i vardagen. Med ny kunskap och nya metoder och innovationer driver vi en hållbar omställning.
Ända sedan White startades har vi utmanat oss själva och vår omvärld genom praktiknära forskning och utveckling. Ur vår konstnärliga och humanistiska grund hämtar vi inspiration och kraft och finner metoder för kreativa lösningar på stora utmaningar.
Sökande, utveckling och lärande leder oss framåt. Målet är att med arkitekturens kraft driva omställningen mot ett hållbart liv. Vi gör det genom ny kunskap och med nya processer, metoder och innovationer som ger oss möjlighet att påverka samhället.
Vi har en lång historia av utforskande arbete kopplat till våra uppdrag. Vårt nuvarande forskningsprogram driver utforskande initiativ inom cirkulär arkitektur och hälsofrämjande livsmiljöer.
Möjligheten att driva utvecklingsprojekt tillsammans med våra uppdragsgivare och andra aktörer i branschen är en nyckel till verklig förändring.
Anna-Johanna Klasander, forsknings- och utvecklingschef
Forskning, innovation och utveckling på White
White driver arbete inom forskning, innovation och utveckling för att dels ta ansvar för positiv samhällsutveckling och dels vara ett arkitektkontor i framkant. Vi erbjuder mervärden till våra kunder, samarbetspartners och alla medarbetare.
White Research Lab är vår organisation för praktiknära forskning, omvärldsbevakning och kunskapsåterföring. Genom våra kompetensnätverk fångar vi upp aktuella utmaningar, utbyter erfarenheter och kunskap, och bevakar fronten inom våra olika fält.
Innovation Lab är vår organisation för att utforska nya idéer med målet att ta dem till marknaden. Här omvandlar vi kreativitet till konkreta affärserbjudanden – för en hållbar framtid.
Tillsammans stöder Research Lab och Innovation Lab praktiknära forskning, utveckling och innovation både internt och i samarbete med branschen i stort med målet att skapa ett bättre samhälle för alla. Vi avsätter också medel till vår externa forskningsstiftelse ARQ.
Parallellt med vår affärsplan tar vi vart tredje år fram ett nytt forskningsprogram, med syftet att dra upp riktlinjer för de kommande årens utforskande initiativ. Vi deltar och leder också flera stora FoU-projekt med extern finansiering. Genom våra doktorander och kollegor som på deltid är professorer, lektorer och adjunkter etablerar vi långsiktiga samarbeten inom den akademiska världen som stärker vår praktik.
Idag saknas verktyg och branschgemensamma data för klimatneutrala landskapsprojekt, därför kan pilotprojektet ge underlag för ett kommande utvecklingsarbete med digitala verktyg och framtagande av en metod för detta.
Innovativt klimatskal för hållbart, modulärt, vackert, pålitligt and effektivt byggande. Vissa solenergisystem kan numera integreras sömlöst i byggnaden och vara en del av fasaden, taket eller sitta i fönster. Sådana byggnadsintegrerade solceller (BIPV) kan bidra till att uppnå klimatneutrala byggnader och ge låga elkostnader samtidigt som man behåller en högkvalitativ arkitektonisk design.
Framtidens idrottshall ska genom innovativa lösningar, volymeffektivitet och flerfunktionalitet tillgängliggöra idrott och rörelse för fler. Genom detta ska den bidra till en ökad folkhälsa i samhället.
När detaljplanens ambitioner om hållbarhet och stadsmässighet kommer till projektering har vi sett att det ofta är svårt att uppfylla samtliga krav och rekommendationer i dagens byggregler. Det gäller särskilt de kvantitativa nivåer som reglerna anger för byggnader vad det gäller ljud, dagsljus och energiprestanda.
Detta projekt har utforskat frågan om hur klimatneutralitet i ombyggnadsprojekt kan definieras. Projektgruppen har resonerat kring fyra möjliga definitioner av klimatneutral ombyggnation och gjort en klimatberäkning av ombyggnationen av Maja Beskowskolan i Umeå som ett verkligt case.
För att följa upp klimatpåverkan av Ekoladan över en 50 års period har vi utfört en klimatberäkning. Resultatet visar att Ekoladan är inte bara klimatneutral enligt Whites definition, utan klimatpositiv.
Vad händer när White ger medarbetare möjlighet att följa sin nyfikenhet och utforska i våra uppdrag? Ett svar är att vår gemensamma kunskapsbank växer och det i en takt som gör det omöjligt för de flesta att hålla sig uppdaterade om allt som händer i White Research Lab. När programperioden för vårt FoU-program 2017–2019 nu är till ända känns det därför bra att summera verksamheten i ett magasin. Här presenteras stort och smått, projekt och människor, statistik och samband, nytta och möjligheter.
Trots tydlighet i lagen är långt ifrån alla Sveriges skolor inkluderande. Idag brister skolan i tillgänglighet för elever med funktionsnedsättningar. Syftet med rapporten var att öka kunskapen om vad en tillgänglig skolmiljö innebär för elever med osynliga behov. Resultatet blev ett gestaltnings- och ett processverktyg för skolarkitekter och skolplanerare.
Sedan 2016 har White i Malmö varit delaktiga i ett forskningsprojekt om stadsbruk. Det handlar om att möjliggöra och främja kommersiell odling i staden och har resulterat i en handbok i ämnet.
Akademiska Hus har uppfört kontorbyggnaden A Working Lab, AWL, på Chalmers i Göteborg. Ett miljömål i projektet är att minska klimatpåverkan i byggskedet så väl som under drift. För att följa upp och försöka minimera klimatpåverkan under byggskedet utförde White arkitekter en klimatberäkning av koldioxidutsläpp från grund, stomme och klimatskal under byggproduktionen, 2017-2019.
Att vi följer upp våra genomförda projekt är en viktig pusselbit för att få kunskap om hur byggda miljön fungerar. Messingen uppfördes i centrala Upplands Väsby år 2011 som ett multifunktionshus med två gymnasieskolor, bibliotek, kulturskola, fritidsgård, scenrum, multiidrottshall, konferenslokaler samt café och en restaurang som också fungerar som skolmatsal.
En tät stad ställer stora krav på utformning för att fortsätta vara en ljus stad. Dagsljus regleras idag sent i planprocessen genom en abstrakt beräkning på rumsnivå. Skriften beskriver hur man genom enkla metoder för dagsljus på stadsplanenivå kan säkerställa goda förutsättningar genom planprocessen fram till byggnadsnivå.
Inom fältet för högre utbildning sker nu stora förändringar. En ökad nationell och internationell konkurrens mellan lärosäten i kombination med tekniska framsteg och förändrade pedagogiska metoder driver utvecklingen av organisatoriska strukturer och fysiska miljöer.
Idag byggs fler förskolor än på länge i Sverige, och i varje nytt bostadsområde vi planerar dyker samma frågor upp: Hur mycket plats behöver förskolan egentligen? Förskolegårdens storlek och markmaterial ger konsekvenser för stadsliv, barns lekmöjligheter och ekologisk infrastruktur. Vad innebär detta?
Forskningsprojektet Normkreativ visualisering i stadsutveckling undersöker hur normkritiska visualiseringar kan bidra till att förbättra byggda miljöer och skapa en mer rättvis stad.
Hur kan ekosystemtjänster lösa många av våra städers största utmaningar? Forskningssamarbetet c/o City skapar verktyg för att lyfta fram värdet av naturen i staden, skapa planeringsunderlag och ta fram konkreta lösningar som underlättar arbetet med ekosystemtjänster i stadsplanering.
Södertörnsmodellen är ett integrerat koncept som hittar lösningar på viktiga samhällsutmaningar genom samverkan mellan kommuner, akademi och näringsliv.
Inga andra växtsamhällen på jorden är lika rika som den artrika ängen om man räknar antalet växtarter per kvadratmeter. Men artrika ängsmarker är idag hotade såväl globalt som i en lokal svensk kontext.
Idag saknas verktyg och branschgemensamma data för klimatneutrala landskapsprojekt, därför kan pilotprojektet ge underlag för ett kommande utvecklingsarbete med digitala verktyg och framtagande av en metod för detta.
Innovativt klimatskal för hållbart, modulärt, vackert, pålitligt and effektivt byggande. Vissa solenergisystem kan numera integreras sömlöst i byggnaden och vara en del av fasaden, taket eller sitta i fönster. Sådana byggnadsintegrerade solceller (BIPV) kan bidra till att uppnå klimatneutrala byggnader och ge låga elkostnader samtidigt som man behåller en högkvalitativ arkitektonisk design.
Framtidens idrottshall ska genom innovativa lösningar, volymeffektivitet och flerfunktionalitet tillgängliggöra idrott och rörelse för fler. Genom detta ska den bidra till en ökad folkhälsa i samhället.
När detaljplanens ambitioner om hållbarhet och stadsmässighet kommer till projektering har vi sett att det ofta är svårt att uppfylla samtliga krav och rekommendationer i dagens byggregler. Det gäller särskilt de kvantitativa nivåer som reglerna anger för byggnader vad det gäller ljud, dagsljus och energiprestanda.
Detta projekt har utforskat frågan om hur klimatneutralitet i ombyggnadsprojekt kan definieras. Projektgruppen har resonerat kring fyra möjliga definitioner av klimatneutral ombyggnation och gjort en klimatberäkning av ombyggnationen av Maja Beskowskolan i Umeå som ett verkligt case.
För att följa upp klimatpåverkan av Ekoladan över en 50 års period har vi utfört en klimatberäkning. Resultatet visar att Ekoladan är inte bara klimatneutral enligt Whites definition, utan klimatpositiv.
Vad händer när White ger medarbetare möjlighet att följa sin nyfikenhet och utforska i våra uppdrag? Ett svar är att vår gemensamma kunskapsbank växer och det i en takt som gör det omöjligt för de flesta att hålla sig uppdaterade om allt som händer i White Research Lab. När programperioden för vårt FoU-program 2017–2019 nu är till ända känns det därför bra att summera verksamheten i ett magasin. Här presenteras stort och smått, projekt och människor, statistik och samband, nytta och möjligheter.
Trots tydlighet i lagen är långt ifrån alla Sveriges skolor inkluderande. Idag brister skolan i tillgänglighet för elever med funktionsnedsättningar. Syftet med rapporten var att öka kunskapen om vad en tillgänglig skolmiljö innebär för elever med osynliga behov. Resultatet blev ett gestaltnings- och ett processverktyg för skolarkitekter och skolplanerare.
Sedan 2016 har White i Malmö varit delaktiga i ett forskningsprojekt om stadsbruk. Det handlar om att möjliggöra och främja kommersiell odling i staden och har resulterat i en handbok i ämnet.
Akademiska Hus har uppfört kontorbyggnaden A Working Lab, AWL, på Chalmers i Göteborg. Ett miljömål i projektet är att minska klimatpåverkan i byggskedet så väl som under drift. För att följa upp och försöka minimera klimatpåverkan under byggskedet utförde White arkitekter en klimatberäkning av koldioxidutsläpp från grund, stomme och klimatskal under byggproduktionen, 2017-2019.
Att vi följer upp våra genomförda projekt är en viktig pusselbit för att få kunskap om hur byggda miljön fungerar. Messingen uppfördes i centrala Upplands Väsby år 2011 som ett multifunktionshus med två gymnasieskolor, bibliotek, kulturskola, fritidsgård, scenrum, multiidrottshall, konferenslokaler samt café och en restaurang som också fungerar som skolmatsal.
En tät stad ställer stora krav på utformning för att fortsätta vara en ljus stad. Dagsljus regleras idag sent i planprocessen genom en abstrakt beräkning på rumsnivå. Skriften beskriver hur man genom enkla metoder för dagsljus på stadsplanenivå kan säkerställa goda förutsättningar genom planprocessen fram till byggnadsnivå.
Inom fältet för högre utbildning sker nu stora förändringar. En ökad nationell och internationell konkurrens mellan lärosäten i kombination med tekniska framsteg och förändrade pedagogiska metoder driver utvecklingen av organisatoriska strukturer och fysiska miljöer.
Idag byggs fler förskolor än på länge i Sverige, och i varje nytt bostadsområde vi planerar dyker samma frågor upp: Hur mycket plats behöver förskolan egentligen? Förskolegårdens storlek och markmaterial ger konsekvenser för stadsliv, barns lekmöjligheter och ekologisk infrastruktur. Vad innebär detta?
Forskningsprojektet Normkreativ visualisering i stadsutveckling undersöker hur normkritiska visualiseringar kan bidra till att förbättra byggda miljöer och skapa en mer rättvis stad.
Hur kan ekosystemtjänster lösa många av våra städers största utmaningar? Forskningssamarbetet c/o City skapar verktyg för att lyfta fram värdet av naturen i staden, skapa planeringsunderlag och ta fram konkreta lösningar som underlättar arbetet med ekosystemtjänster i stadsplanering.
Södertörnsmodellen är ett integrerat koncept som hittar lösningar på viktiga samhällsutmaningar genom samverkan mellan kommuner, akademi och näringsliv.
Inga andra växtsamhällen på jorden är lika rika som den artrika ängen om man räknar antalet växtarter per kvadratmeter. Men artrika ängsmarker är idag hotade såväl globalt som i en lokal svensk kontext.
Läs mer om forskning, innovation och utveckling på White
Innovation Lab
Innovation Lab är vårt forum för utforskande av nya idéer. Här omvandlar vi kreativitet till konkreta affärserbjudanden – för en hållbar framtid.
Möjligheten att driva innovationsprojekt tillsammans med andra i branschen ser vi som en av nycklarna till verklig förändring – alla är varmt välkomna att bidra. Med våra innovationer vill vi flytta gränser för det möjliga och göra skillnad för miljö och människor i linje med de globala målen.
Vårt nuvarande FoU-program, som sträcker sig mellan 2020-2023, ska – i linje med vår affärsplan – inspirera till utvecklingsarbete där vi med arkitekturens kraft driver omställningen mot ett hållbart liv.
Programmets övergripande tema är informerad design och under programperioden fokuserar vi vårt utvecklingsarbete på två viktiga mål i samhällsbyggandet: cirkulära flöden och förbättrad folkhälsa.
I White Research Labs FoU-magasin #3 delar vi med oss av ny kunskap, nya verktyg och metoder från vår praktikbaserade forskning och utveckling.
I detta magasin kan du bland annat läsa om om forskningsprojekt, innovation, hur kunskapskulturen odlas på Whites studieresor och vår årliga stämma Whitedagen samt ta del av några blickar på omvärlden.
