FoU-program 2020-2023 – Informerad design

Medarbetarnas samlade kunskap är vår främsta tillgång. Genom White Research Lab, vår organisation för praktiknära forskning och utveckling utmanar vi praxis för att skapa mer hållbar arkitektur och ett bättre samhälle för alla.

Som medarbetarägt företag ser vi investeringen i forskning och utveckling (FoU) som ett sätt att utveckla både oss själva, branschen och samhället. Vårt nuvarande FoU- program, som sträcker sig mellan 2020-2023, ska – i linje med vår affärsplan – inspirera till utvecklingsarbete där vi med arkitekturens kraft driver omställningen mot ett hållbart liv. Vi vill under programperioden särskilt se initiativ och samarbeten som kan leda till innovationer, nya samarbeten, lösningar och insikter i arkitekturens roll i samhällets omställning. Vår forskning är en drivkraft för förnyelse.

Informerad design – ett medel för förändring

FoU-programmets övergripande tema är informerad design. Med detta tema vill vi betona både möjligheten och nödvändigheten att kunskap från olika discipliner förs in i gestaltningsarbetet, informerar besluten och utvecklar arkitekturen. Arkitekturpraktikens villkor ändrar sig snabbt. Den digitala utvecklingen har skapat gränslösa möjligheter att laborera med design som informeras av data, analyser och simulationer. I vår vardag möts analoga och digitala arbetssätt, och vi hävdar bestämt att design måste informeras av många olika källor: av beprövad kunskap inom byggnadskonsten, av människors upplevelser och erfarenheter, av grundläggande ekologiska villkor såväl som av tekniskt och ekonomiskt definierade förutsättningar.

Digitala designens historik och framtid

Arkitekturpraktiken har följt digitaliseringen under lång tid. Redan under 1960-talet utforskades systematisering av designmetoder på digitalt vis. Från 1980-talet har utvecklingen av CAD och senare BIM i stor grad drivits av arkitekter. Under 1990-talet skedde det som ibland kallas the Digital Turn, ett fritt experimenterande med digital metodik från andra branscher, i ett sökande efter potentialer för arkitektur. Under 00-talet blev programmering mer tillgängligt för arkitekter genom visuell skriptning, vilket har lett till en full integration av design och programmering inom fältet computational design.

Alla dessa steg ger arkitekturpraktiken en viktig grund och förutsättning för dagens situation, när vi nu ser digitaliseringen inom samhället slå genom på bred front. För att ny teknologi ska vara relevant krävs förankring i verkliga behov och utmaningar. Whites breda kompetens skiljer oss från de nya aktörer som erbjuder tjänster inom planering och gestaltning baserad på generativ design. Våra många discipliner samverkar till ett holistiskt perspektiv på all problemlösning.

Utvecklingspotentialen med informerad design

Whites ambition är att flytta gränser. Vi gör det genom ny kunskap och med nya processer, metoder och innovationer som ger oss möjlighet att på affärsmässiga villkor påverka samhället. Vår vilja som arkitektföretag är att inte bli följsamma användare av ny teknologi utan att delta i och vara i fronten av både utveckling och nyttiggörande. Genom en egen utveckling inom det digitala fältet är målet under programperioden att skapa strategiska samarbeten med externa parter, delta i forskningsfronten och initiera egna utvecklingsprojekt.

Med informerad design som medel fokuserar White Research Lab under de kommande åren på utveckling och implementering av lösningar som, bland annat, leder mot affärsplanens mål att vår arkitektur ska vara formstark och klimatpositiv.

Bra arkitektur, design och samhällsplanering – vårt mål och medel

Arkitektur i alla dess skalor och skepnader är en del av alla människors vardagsliv. Ibland som en oreflekterad bakgrund, ibland som en upplevelse i sig. Som arkitektkontor har White ansvar för att byggnader, inredningar, stadsmiljöer och landskap utformas så att de tillför långsiktiga värden till brukare, ägare och samhället i stort.

Flera av vår tids stora samhällsutmaningar – som klimatförändringar, minskande resurser, ökande sociala klyftor, försämrad folkhälsa – har bäring på hur vi planerar och bygger. FN:s Globala mål för hållbar utveckling uppmanar till handling byggd på kunskap. Även om sambanden många gånger är komplexa är det givet att arkitektur påverkar människans livsmiljö kulturellt, socialt, ekologiskt och ekonomiskt. En väl gestaltad miljö är därför både ett mål i sig och ett medel för att åstadkomma förändring.

Under denna programperiod fokuserar vi vårt utvecklingsarbete på två viktiga mål i samhällsbyggandet: cirkulära flöden och förbättrad folkhälsa. Inom dessa fält finns redan idag mycket kunskap som nu behöver implementeras. Här både kan och måste vi som arkitektkontor bidra med att utveckla lösningar som bygger på styrkan i informerad design. Vi kallar FoU-områdena Cirkulär arkitektur och Hälsofrämjande livsmiljöer.

Cirkulär arkitektur – nyckel till klimatmålen

Klimatmålen ställer stora krav på samhällsbyggnadssektorn att ställa om från en linjär till en cirkulär ekonomi. Som arkitektkontor har vi en nyckelroll i förändringsarbetet. Frågorna drivs nu på alla nivåer. Flera av FN:s globala hållbarhetsmål syftar till att hushålla med naturresurser för att minska klimatpåverkan. EU-kommissionen har antagit en handlingsplan för cirkulär ekonomi med en särskild strategi för byggnadsindustrin och byggnader. I de nordiska länderna har politiken gemensamt samlat akademi och industri för att harmonisera lagstiftningen för byggande, och i Sverige har regeringen utsett en delegation för cirkulär ekonomi som ska driva på omställningen.

Näringslivet möter upp. Svenska byggbranschen har samlats brett kring en färdplan för att nå en klimatneutral värdecykel i bygg- och anläggningssektorn år 2045. Till 2030 ska sektorn ha halverat sina klimatutsläpp. Det förutsätter radikala åtgärder redan nu.

Det långsiktiga målet är en cirkulär ekonomi där avfall i princip inte uppstår. Resurser behålls i samhällets kretslopp eller återförs till naturens eget kretslopp. Alla produkter bör utformas så att de är hållbara, reparerbara och möjliga att återanvända. Särskilt farliga ämnen måste fasas ut från kretsloppen. Så ser utmaningen ut.

Värdet i det cirkulära

Vårt engagemang inom cirkulär arkitektur handlar både om transformation av befintliga miljöer – där vi kan identifiera och vidareutveckla de kulturella, sociala och ekonomiska värdena i det redan byggda, och om design av nya miljöer – möbler, interiörer, byggnader och anlagda utemiljöer som redan från början nu måste utformas för återbruk, återvinning, framtida demonterbarhet och effektivare användning av material.

FoU-fältet är spirande och det finns stora möjligheter till utveckling av nya tjänster, verktyg, metoder och affärsmodeller. Många kompetensområden behöver samverka för att åstadkomma detta. Utvecklingsfrågorna inom cirkulär arkitektur ligger i skärningspunkten av hållbarhet, formgivning, byggteknik och digitalisering.

Hälsofrämjande livsmiljöer – en fråga om rättvisa

Att utforma robusta och hälsofrämjande livsmiljöer är bokstavligt talat en livsviktig uppgift. Listan är lång på företeelser där samhällsplanering och arkitektur har inflytande på folkhälsonivå: buller, luftföroreningar, stillasittande, övervikt, ensamhet, brist på såväl dagsljus som nattmörker, extremväder med skyfall eller värmeböljor, smittospridning, med mera. Vi har också behov av grönska i våra livsmiljöer, inte bara för vårt eget välbefinnande utan för att ett fungerande ekosystem är en förutsättning för vår överlevnad.

Agenda 2030, WHO, OECD och FN har alla nyligen fastställt vikten av psykisk hälsa och välbefinnande som kritiskt för både människors och samhällens utveckling. I Sverige uppmärksammas hälsotemat av bland andra Boverket och Folkhälsomyndigheten samt av regeringen, som särskilt uppmärksammar barns behov. Från år 2020 är FN:s barnkonvention svensk lag, och barn har nu lagstadgad rätt till den levnadsstandard som krävs för deras fysiska, psykiska och sociala utveckling, samt rätt till vila och fritid respektive till lek och rekreation anpassad till barnets ålder.

Även om barn är mest utsatta – därför att de inte själva kan välja hur de vill leva – har vi en skyldighet att förse människor i alla åldrar och i alla typer av samhällen med hälsofrämjande livsmiljöer. Det finns redan idag mycket kunskap om kopplingen mellan byggd miljö och hälsa, men hindren för att nå förändring är många. Dessutom kommer nya utmaningar. Pandemin 2020 påminner oss om samhällets sårbarhet och behovet av att anpassa våra miljöer efter nya sociala mönster. WRL vill därför särskilt uppmana till utvecklingsprojekt som söker lösningar för implementering av befintlig kunskap, tillsammans med nya erfarenheter.

Miljön som stöd för hälsa och gemenskap

FoU-området Hälsofrämjande livsmiljöer lägger vikt vid tre delvis överlappande fält. Det första är design, arkitektur och stadsbyggnad som uppmuntrar till vardagsrörelse och lek och som främjar gemenskap och tillit mellan människor. Utveckling behövs i alla typer av byggd miljö: stadsmiljöer, bostäder, arbetsplatser, skolor samt i rum för rekreation, idrott och kultur. Den sociala stadens rumsliga kvaliteter kan studeras, utvecklas och inte minst följas upp för att informera kommande designprocesser.

Det andra fältet är grönstrukturen. Naturen behövs i städer både för att säkra människans fysiska och psykiska välmående, och för att göra stadsmiljöer tåliga för extrema väder i ett förändrat klimat. När städer förtätas ökar betydelsen av plats för ekosystemtjänster. Här är äldre och barn, som båda har begränsad räckvidd i vardagen, särskilt utsatta, men problemen drabbar många när grönytor krymper, nyttjandet intensifieras och avstånden till bostadsnära grönska ökar. WRL uppmanar till vidare utforskande av det rumsliga samspelet mellan ekosystemens hälsofrämjande kvaliteter och människors platsspecifika behov.

Det tredje fältet är byggnadsgestaltningens inverkan på människors hälsa och välbefinnande. Klimatförändringar med såväl värmeböljor som kyla och vind ställer nya krav både på hur stadsplaner gestaltas och med vilken inlevelse arkitekturen utformas. Människan behöver ljus och luft: dagsljus trots förtätning, robusta lösningar för ventilation och nattvädring, giftfria material. Hon behöver också platser för lugn och vila i sitt hem och sin närmaste utemiljö.

Sammantaget vill WRL se utvecklingsprojekt som med utgångspunkt i informerad design testar konkreta lösningar för hälsofrämjande livsmiljöer, från tidiga skeden i stadsbyggandet över byggnadsdesign till projektering av rum, material, möbler och detaljer.

Samverkan – för att flytta gränser i praktiken

Forskning och utveckling inom White innebär att praktiken står i centrum och att det är i våra uppdrag som vi fångar upp frågeställningar, utforskar förutsättningar och testar lösningar. Möjligheten att driva utvecklingsprojekt tillsammans med våra uppdragsgivare och andra aktörer i branschen är en nyckel till verklig förändring. Detta program är på så sätt en inbjudan till samarbete riktad till näringslivet, akademin, offentlig sektor och civilsamhället.

Internationella samarbeten

Behoven att åstadkomma cirkulära flöden och att skapa hälsofrämjande livsmiljöer överskrider nationella gränser. White Research Lab avser att utveckla internationella samarbeten som bidrar till att vidga perspektiven på både problemen och lösningarna. Vårt mål är att medverka i tio FoU-projekt med internationella konsortier under programperioden.

White möter framtiden

Detta FoU-program är en avsiktsförklaring och en vägledning i White arkitekters fortsatta resa mot en hållbar framtid. Vi riktar våra satsningar mot områden där utvecklingsbehoven är tydliga och potentialen att bidra till förändring stora. Programmet baseras på aktuell omvärldsanalys och identifierar kritiska frågor, samtidigt som det förtydligar vikten av att tänka och verka integrerat i en praktik som är mångfacetterad, komplex och i ständig rörelse.

Under programperioden ska White Research Lab stimulera FoU som flyttar gränser för det möjliga, som gör skillnad för miljö och människor, och som visar hur arkitektur, design, och samhällsbyggnad bidrar till utveckling i linje med de globala målen.

Välkomna att bidra i utvecklingsarbetet!