Här hittar du ytterligare material, som rapporter och länkar, där du kan läsa mer om forskningsprojektet eller liknande studier.
Förskolegårdens friyta
Idag byggs fler förskolor än på länge i Sverige, och i varje nytt bostadsområde vi planerar dyker samma frågor upp: Hur mycket plats behöver förskolan egentligen? Förskolegårdens storlek och markmaterial ger konsekvenser för stadsliv, barns lekmöjligheter och ekologisk infrastruktur. Vad innebär detta?
Projektperiod
november 2017
juni 2018
Kompromisser, lek och ekologi!
Boverket kom 2015 ut med sina rekommendationer för storlek på skol- och förskolegårdar. Enligt dem bör förskolegården inte understiga 40 m²/barn eller 3000 m² totalt för att kunna erbjuda de möjligheter till lek som barnen behöver.
Vi vill kunna argumentera för ett ”lagom” när storleksfrågan uppstår och för att kunna göra det behöver vi fylla på vår egen referensbank — hur ser 5 respektive 40 m²/barn ut i praktiken efter några års slitage? Därför bestämde vi oss för att inventera, jämföra och analysera ett antal förskolegårdar med varierande friyta per barn.
I detta WRL-projekt har vi fokuserat på markmaterial genom att reda ut förskolegårdens friyta i förhållande till naturliga material och deras infiltrerande egenskaper. En gård i gummiasfalt ger noll möjlighet till lokalt omhändertagande av dagvatten, vilket krävs för att vi ska kunna nyexploatera. Hur stor behöver gården vara för att naturliga material ska kunna finnas utan att bli en hårt packad, brun lerkaka?
Ett WRL-projekt av Mari-Liis Männik, Fanny Linnros och Kristina Philipson.
Kontakt
