Hur kan vi få mer levande stadskärnor? Gör kommunerna tillräckligt för att värna om den biologiska mångfalden? Erbjuder våra offentliga miljöer något för alla? Vad vill svenskarna helst bo närmast? Och varför är det viktigt att arbetsplatsen ligger centralt? Det och mycket annat får du reda på i den här rapporten.
Den här sidan innehåller ett utdrag från rapporten. Ta del av hela i länken nedan.
En mycket glädjande insikt från undersökningen är att det finns både en medvetenhet och vilja bland svenskarna att bidra till en hållbar utveckling. Vi är övertygade om att vi tillsammans, med hållbarhet som drivkraft, kan skapa långsiktiga värden i våra städer – för såväl människan och samhället som för vår planet.
När vi gestaltar livsmiljöer gör vi det med människan i centrum och med stor respekt för allas lika rätt till ett hållbart liv. Därmed är slutanvändarnas, det vill säga svenska folkets, åsikter viktiga för oss. Vi har därför sammanställt denna rapport som baserar sig på en Novus-undersökning om svenskarnas åsikter, beteenden och preferenser i den byggda miljön.
Att skapa vackra byggnader och miljöer som människor uppskattar, är stolta över och inte vill ersätta är hållbarhet på riktigt. Därför har det varit otroligt spännande och inspirerande för oss att utvärdera svaren i undersökningen och koppla det till det vi arbetar med dagligen – att utforma attraktiva, inkluderande och jämlika livsmiljöer som står sig över tid.
Vår rapport Den hållbara staden innehåller fyra kapitel som behandlar det offentliga rummet, stadskärnan, bostäder och transport och infrastruktur. Nedan har vi sammanfattat dessa kortfattat. Hela rapporten i sin helhet hittar du i länken ovan.
I rapporten har vi tagit hjälp av följande experter på White för att kommentera och analysera insikterna från undersökningen:
Anna Graaf, hållbarhetschef
Gustav Fornwall, planarkitekt
Cecilia Jarlöv, landskapsarkitekt
Kristoffer Roxbergh, arkitekt
Viktoria Walldin, socialantropolog
Det är när vi delar rum med andra som det obekanta blir bekant och det uppstår interaktioner med människor vi själva inte valt ut och planerat att träffa.
Det offentliga rummet är den viktigaste mötesplatsen i en stad. Det är det rumsliga system som förenar staden och dess invånare – oavhängigt av öppettider och entréavgifter. Det utgör också en viktig mätpunkt för en stads attraktivitet, sociala acceptans och motståndskraft mot klimatförändringar. Därmed hör utformningen av offentliga miljöer starkt ihop med hur vacker, jämlik och hållbar en stad upplevs.
I vår Novus-undersökning uppger 77 procent av svenskarna att stadskärnan de bor närmast erbjuder ett tillräckligt utbud av offentliga miljöer som passar just dem, t.ex. parker, torg och kulturhus. Däremot finns det en åldersgrupp som inte upplever att utbudet av offentliga rum är tillräckligt. Var fjärde respondent mellan 18 – 29 år anser att utbudet av offentliga miljöer inte passar dem.
Hur vi använder mark och vatten, planerar och bygger avgör om vi kan bevara och utveckla ekosystemens kapacitet att leverera ekosystemtjänster. Det behöver finnas en tydlig plan för en blågrön infrastruktur i kommuners översiktsplaner och handlingsplaner likväl som nationella och globala regleringar, riktlinjer och mål. Försvinner våra ekosystem försvinner också grunden för mänskligt liv
I takt med att städer förtätas krymper våra gemensamma utrymmen. Ju mer urbana vi blir och ju mer städerna växer desto mer växer behovet av grönska och natur – dels för folkhälsan, dels för den biologiska mångfalden och klimatanpassning av städerna.
Efterfrågan på grönska visar sig också vara stor i vår Novus-undersökning. Drygt hälften av svenskarna vill se fler parker och grönområden i det offentliga rummet. Det finns också önskemål på fler mötesplatser med sittplatser för vila och samtal samt promenadstråk och gångvägar.
Grönska och fungerande ekosystem gynnar både människa och natur. Redan idag påverkar klimatförändringarna våra livsmiljöer genom ökad nederbörd, skyfall, förhöjda havsvattennivåer, torka och värmeböljor.
I vår Novus-undersökning framkommer det att var fjärde svensk anser att deras kommun inte främjar ekosystemtjänster eller den biologiska mångfalden, t.ex. genom att integrera grönska i staden för att värna om djurs och insekters livsmiljöer, rena luften och lindra konsekvenser av klimatförändringarna.
En stadskärna som är levande under dygnets alla timmar är avgörande för att en stad ska vara en attraktiv och trygg plats för alla invånare.
En stadskärna som är levande under dygnets alla timmar är avgörande för att en stad ska vara en attraktiv och trygg plats för alla invånare.
De främsta anledningarna till att svenskarna besöker stadskärnan är kommersiella. Hälften av svenskarna besöker stadskärnan för att shoppa och nästan lika många för att besöka restauranger och caféer.
Hela 60 procent av svenskarna vistas i stadskärnan varje vecka och 15 procent gör det varje dag.
Städer med vacker arkitektur och som är utformade utifrån människors behov och inte för bilars närvaro upplevs ofta som attraktiva platser vi gärna vistas i och återvänder till. Vackra livsmiljöer bidrar även till en stolthet över platsen, vilket ökar människors vilja att värna och ta hand om den.
För att stadskärnorna ska hållas levande är en avgörande faktor att de har ett varierat utbud men också att människor vistas i dem under dygnets alla timmar. De som arbetar i stadskärnan bidrar precis som de boende till ett levande stadsrum, bland annat genom att göra ärenden på lunchen eller på väg hem från jobbet och att luncha på restauranger och caféer.
Men hur viktigt är det egentligen med en centralt belägen arbetsplats? Vår Novus-undersökning visar att fyra av tio svenskar tycker att det är viktigt.
I vår Novus-undersökning ställde vi frågan vad svenskarna önskar sig se mer av i sin stadskärna och resultatet visar att högst upp på önskelistan hamnar grönska och planteringar. Det svarar så många som 37 procent.
Detta är något som pekar på vikten av ett levande gaturum där planeringen och aktivering av byggnaders bottenplan blir en viktig fråga för arkitekter, stadsutvecklare och samhällsplanerare.
När vi ritar bostäder och skapar någons hem gör vi det på ett långsiktigt tillvägagångssätt som bygger på dialog och lyhördhet. Detta för att ta tillvara på människornas olika behov och preferenser likväl som platsens identitet.
Våra hem är våra liv, vår trygghet och vardag. Bostaden spelar en viktig roll för människors välmående och möjligheter i livet. Sättet vi utformar och bygger bostäder på har en stor betydelse för folkhälsan, social integration och även för klimatomställningen.
En mycket viktig faktor i bostadsbyggandet är också att skapa bostäder i olika upplåtelseformer, boendeformer och storlekar, så att det finns bostäder för alla oavsett fas i livet.
I vår Novus-undersökning svarar 42 procent av Sveriges 18 – 29-åringar att de överväger att flytta under 2023. Majoriteten av dem ska flytta hemifrån, medan andra flyttar för studier eller jobb på annan ort. Intressant för denna målgrupp är också att dubbelt så många överväger att flytta ut från stan än in till stan.
När vi bygger nytt är det lika viktigt att bygga klimatneutralt som att främja en hållbar livsstil för de boende. Nyproduktion är enormt resurskrävande, så att effektivisera och transformera befintliga fastigheter är ett måste om vi ska uppnå klimatmålen.
Inom loppet av åtta år kommer Sverige att behöva mer än 500 000 nya bostäder, enligt Boverket. Det finns stora ekonomiska, sociala och miljömässiga vinster i att omvandla befintliga byggnader till bostäder och ta vara på det som redan är byggt. Men för att lösa bostadsbristen kommer även nyproduktion att vara nödvändigt.
Vår Novus-undersökning att energieffektivitet är något som svenska folket prioriterar högt. 73 % av svenskarna tycker att det är viktigt med en energieffektiv bostad om de skulle byta bostad idag.
– Hur mycket energi en byggnad förbrukar är starkt kopplat till dess gestaltning. Det handlar bland annat om byggnadens form och volym, hur vi optimerar ytorna, att dagsljuset utnyttjas, hur väl vi isolerar och vilka material vi väljer, Säger Anna Graaf, hållbarhetschef.
Läs mer här om hur vi skapar energieffektiva och klimatneutrala projekt, utan att tumma på den arkitektoniska kvaliteten.
Hur vi transporterar oss i våra städer är starkt bidragande till många av dagens klimat- och miljöproblem. Trots att luftföroreningar har negativa effekter både på folkhälsan och klimatet har otaliga städer fortfarande många hårt trafikerade vägar – i stadskärnorna. Vad skulle hända om vi omvandlade dessa vägar till offentliga rum som knyter ihop olika stadsdelar och privata kvarter?
Tillgänglighet är möjligheten och enkelheten för människor att komma åt och använda sig av varor, tjänster och det offentliga rummet. Varken läge eller tillgänglighet är något givet, utan något som skapas och påverkas av stadsbyggande och det sätt de byggda miljöerna är sammankopplade.
I Sverige anser 59 procent av svenskarna att de upplever att platsen de bor på uppfyller konceptet 15-minutersstaden. Skåne är det län där flest svarar att platsen uppfyller konceptet (64 %). Motsvarande siffra i Jämtland är 48 procent, vilket är den lägsta av alla län.
– Att samla service, underhållning, butiker, kontor m.m., i stadskärnan är en självklarhet. Men närhet till detta ska alltid finnas ovasett om man bor i innerstaden eller i ytterområdena. Tillgänglighet är en viktig markör när det kommer till rättvisa och god livskvalitet, säger Gustav Fornwall, planarkitekt.
För att kunna skapa de miljöer som svenskarna vill se mer av måste fler människor förlika sig med tanken att välja bort bilen. Det kräver dock en infrastruktur som underlättar för alternativa och mer hållbara färdmedel, såsom gång- och cykelbanor och en välfungerande och utbyggd kollektivtrafik.
Några återkommande önskemål i hela vår Novus-undersökning är efterfrågan på fler grönområden, parker, gågator, torg, uteserveringar och mötesplatser, i såväl stadskärnan, i det offentliga rummet som i bostadsområdet. För att det ska vara genomförbart behöver bilens närvaro i våra städer begränsas drastiskt.
– Det är inte sällan som de mest attraktiva platserna i det offentliga rummet är planerade för bilar i stället för människor. Det finns en stor potential i att utforma gator så att dess funktioner går från att vara övervägande trafikala till att bli mer sociala, ekologiska och flexibla. Först då kan vi skapa de lummiga och levande mötesplatserna som efterfrågas och samtidigt göra våra städer mer ekosystemvänliga och motståndskraftiga mot klimatförändringarna, säger Cecila Jarlöw, landskapsarkitekt.
När det kommer till hur svenskarna transporterar sig uppger drygt varannan svensk att de vanligtvis tar bilen till jobbet och bland dem svarar 59 procent att de inte kan tänka sig att byta ut bilen mot ett mer hållbart färdmedel.
