Metoder och innovationer för en hållbar omställning

Trä har många egenskaper som bidrar till välbefinnande i inomhusmiljöer, men trots detta används trä inom vården i mindre utsträckning än vad som är möjligt och önskvärt, bland annat på grund av hygienkrav och brandsäkerhet. Det internationella forskningsprojektet Wood for Health har utvecklat både nya ytbehandlingar och kunskap om trä i sjukhus och andra miljöer med höga krav på hygien. I skriften Wood for Health visas exempel på framstående arkitektur med trä i vårdmiljöer från sju europeiska länder, tillsammans med korta redogörelser för läget inom forskning och utveckling.

Återbruk av lös inredning har alltid varit en del av inredningsarkitekturen. Att ta vara på de möbler som redan finns har tidigare främst gjorts av ekonomiska skäl. Längtan efter det nya och fräscha har drivit beställaren mot nytillverkade möbler medan arkitekten ofta har önskat att kunna kontrollera alla valen i sin gestaltning genom nyinköp. Dessutom har möjligheterna till återbruk inom offentlig sektor tidigare varit begränsade pga upphandlingsregler.

Hur kan designprocessen för nya skateparker bli mer inkluderande? Den frågan har White Arkitekter tillsammans med Sveriges Skateboardförbund utforskat i projektet Skateparker för fler. Resultatet är ett metodmaterial som ger konkreta tips och belyser vilka frågor som är viktiga att ställa för att så många som möjligt ska ha möjlighet att komma till tals i utformningen av en skatepark.

I samband med utvecklingen av det tidigare hamnindustriområdet Nyhamnen i Malmö till en blandad stadsdel och en integrerad del av Malmös stadskärna, engagerade Malmö stad genom Fastighets- och gatukontoret Rodeo Arkitekter och White Arkitekter att utföra en kulturlivsanalys för Nyhamnen under våren 2024. Kulturlivsanalys Nyhamnen i Malmö är en kartläggning av det befintliga kulturlivet i området och en utredning av vilka förutsättningar och faktorer som är viktiga för att detta kulturliv ska bevaras och utvecklas genom kommande stadsutveckling.

Dagens omklädningsrum har ofta en rad brister. Vår rapport är en kunskapssammanställning och visar hur omklädningsrum i idrottsmiljöer konkret kan utformas för mer social gemenskap, mindre otrygghet, ökad nyttjandegrad och en större inkludering. Rapporten är skriven av White Arkitekter på uppdrag av Center för idrotts- och friluftsanläggningar (CIFA). Syftet är att ta reda på hur omklädningsrum kan utformas för att bättre möta dagens behov.

Hur kan ett bättre utnyttjande av våra skogsresurser också bidra till ett mer hållbart skogsbruk, där biologisk mångfald kan få en större vikt? I ett samarbete mellan White och den forskande skogsägaren Ola Sendstad utforskar vi björkens potential i småskaligt skogsbruk.

I och med digitalisering förändras arkitektens roll. Vi på White har ett ansvar att säkerställa att teknik och lösningar som tas fram och implementeras görs det i syfte att stötta och stärka vår strävan att vara en positiv drivkraft i skapandet av livskraftigare och mer hållbara städer – från byggnadsnivå till stadsskalan. En form av digital utveckling är digitala tvillingar – digitala kopior av fysiska ting – som kan hjälpa oss fatta informerade beslut genom att händelser och förändringar kan simuleras i en digital värld innan de implementeras i verkligheten.

De interstitiala tornen, eller mellanrumstornen, är ett designprojekt som föreslår en ny byggnadstypologi på fastighetsgränser i stadens förorter för att tillhandahålla ekosystemtjänster, habitat för människor och djur, energiproduktion samt lagring och rening av regnvatten.

Idag saknas verktyg och branschgemensamma data för klimatneutrala landskapsprojekt, därför kan pilotprojektet ge underlag för ett kommande utvecklingsarbete med digitala verktyg och framtagande av en metod för detta.

Innovativt klimatskal för hållbart, modulärt, vackert, pålitligt and effektivt byggande. Vissa solenergisystem kan numera integreras sömlöst i byggnaden och vara en del av fasaden, taket eller sitta i fönster. Sådana byggnadsintegrerade solceller (BIPV) kan bidra till att uppnå klimatneutrala byggnader och ge låga elkostnader samtidigt som man behåller en högkvalitativ arkitektonisk design.

Framtidens idrottshall ska genom innovativa lösningar, volymeffektivitet och flerfunktionalitet tillgängliggöra idrott och rörelse för fler. Genom detta ska den bidra till en ökad folkhälsa i samhället.

När detaljplanens ambitioner om hållbarhet och stadsmässighet kommer till projektering har vi sett att det ofta är svårt att uppfylla samtliga krav och rekommendationer i dagens byggregler. Det gäller särskilt de kvantitativa nivåer som reglerna anger för byggnader vad det gäller ljud, dagsljus och energiprestanda.

Detta projekt har utforskat frågan om hur klimatneutralitet i ombyggnadsprojekt kan definieras. Projektgruppen har resonerat kring fyra möjliga definitioner av klimatneutral ombyggnation och gjort en klimatberäkning av ombyggnationen av Maja Beskowskolan i Umeå som ett verkligt case.

För att följa upp klimatpåverkan av Ekoladan över en 50 års period har vi utfört en klimatberäkning. Resultatet visar att Ekoladan är inte bara klimatneutral enligt Whites definition, utan klimatpositiv.

Vad händer när White ger medarbetare möjlighet att följa sin nyfikenhet och utforska i våra uppdrag? Ett svar är att vår gemensamma kunskapsbank växer och det i en takt som gör det omöjligt för de flesta att hålla sig uppdaterade om allt som händer i White Research Lab. När programperioden för vårt FoU-program 2017–2019 nu är till ända känns det därför bra att summera verksamheten i ett magasin. Här presenteras stort och smått, projekt och människor, statistik och samband, nytta och möjligheter.

Trots tydlighet i lagen är långt ifrån alla Sveriges skolor inkluderande. Idag brister skolan i tillgänglighet för elever med funktionsnedsättningar. Syftet med rapporten var att öka kunskapen om vad en tillgänglig skolmiljö innebär för elever med osynliga behov. Resultatet blev ett gestaltnings- och ett processverktyg för skolarkitekter och skolplanerare.

Sedan 2016 har White i Malmö varit delaktiga i ett forskningsprojekt om stadsbruk. Det handlar om att möjliggöra och främja kommersiell odling i staden och har resulterat i en handbok i ämnet.

Akademiska Hus har uppfört kontorbyggnaden A Working Lab, AWL, på Chalmers i Göteborg. Ett miljömål i projektet är att minska klimatpåverkan i byggskedet så väl som under drift. För att följa upp och försöka minimera klimatpåverkan under byggskedet utförde White arkitekter en klimatberäkning av koldioxidutsläpp från grund, stomme och klimatskal under byggproduktionen, 2017-2019.

Att vi följer upp våra genomförda projekt är en viktig pusselbit för att få kunskap om hur byggda miljön fungerar. Messingen uppfördes i centrala Upplands Väsby år 2011 som ett multifunktionshus med två gymnasieskolor, bibliotek, kulturskola, fritidsgård, scenrum, multiidrottshall, konferenslokaler samt café och en restaurang som också fungerar som skolmatsal.

En tät stad ställer stora krav på utformning för att fortsätta vara en ljus stad. Dagsljus regleras idag sent i planprocessen genom en abstrakt beräkning på rumsnivå. Skriften beskriver hur man genom enkla metoder för dagsljus på stadsplanenivå kan säkerställa goda förutsättningar genom planprocessen fram till byggnadsnivå.

Inom fältet för högre utbildning sker nu stora förändringar. En ökad nationell och internationell konkurrens mellan lärosäten i kombination med tekniska framsteg och förändrade pedagogiska metoder driver utvecklingen av organisatoriska strukturer och fysiska miljöer.

Idag byggs fler förskolor än på länge i Sverige, och i varje nytt bostadsområde vi planerar dyker samma frågor upp: Hur mycket plats behöver förskolan egentligen? Förskolegårdens storlek och markmaterial ger konsekvenser för stadsliv, barns lekmöjligheter och ekologisk infrastruktur. Vad innebär detta?

Komplexa program, djupare byggnadskroppar och nya miljöcertifieringssystem skapar ändrade förutsättningar för hur arkitekter arbetar med dagsljus.

Forskningsprojektet Normkreativ visualisering i stadsutveckling undersöker hur normkritiska visualiseringar kan bidra till att förbättra byggda miljöer och skapa en mer rättvis stad.

Hur kan ekosystemtjänster lösa många av våra städers största utmaningar? Forskningssamarbetet c/o City skapar verktyg för att lyfta fram värdet av naturen i staden, skapa planeringsunderlag och ta fram konkreta lösningar som underlättar arbetet med ekosystemtjänster i stadsplanering.

Klimatanpassat kreativt byggande med ekosystemtjänster, kvarterstäckande klimatskal med innovativa byggmaterial och nytänkande design.

Södertörnsmodellen är ett integrerat koncept som hittar lösningar på viktiga samhällsutmaningar genom samverkan mellan kommuner, akademi och näringsliv.

Inga andra växtsamhällen på jorden är lika rika som den artrika ängen om man räknar antalet växtarter per kvadratmeter. Men artrika ängsmarker är idag hotade såväl globalt som i en lokal svensk kontext.