Vad betyder hemmet för vårt välmående? Hur formar närmiljön våra relationer? Och hur kan stadskärnan bli allas vardagsrum? I vår nya rapport – baserad på en statistiskt säkerställd Novusundersökning – har vi frågat svenskarna hur de vill leva, bo och dela framtiden.

Ta del av hela rapporten om den levande staden

På denna sida hittar du en sammanfattning av rapporten. För att ta del av hela innehållet, följ länken nedan.

Läs rapporten i PDF
Vår studie visar att svenskarna är redo att förändras – de ser värdet i att dela mer, bo tillsammans över generationer och förtäta med omtanke. För att möta denna vilja krävs innovation, mod och långsiktighet. Tillsammans kan vi skapa byggda miljöer som inte bara minskar vårt klimatavtryck, utan också stärker både människor och natur för generationer framåt.
Alexandra Hagen, vd White Arkitekter

Med hållbarhet som drivkraft

För två år sedan lanserade vi rapporten Den hållbara staden, mitt i efterdyningarna av en pandemi och i början av en global kris som påverkat både samhälle och byggsektor. Genom en omfattande Novus-undersökning undersökte vi hur människor i Sverige ser på sina livsmiljöer – och sin roll i den hållbara omställningen.

Nu har vi följt upp studien. Resultatet visar en växande öppenhet för förändring: fler vill dela funktioner med sina grannar, intresset för kollektiv- och generationsboende ökar, och förtätning ses som möjlig – om den görs med omsorg för både människor och miljö.

Vi ser fram emot att dela med oss av de insikter och resultat den här rapporten innehåller. Vi är övertygade om att vi tillsammans, med hållbarhet som drivkraft, kan skapa långsiktiga värden i våra städer. För såväl människan och samhället som för vår planet.

I vår rapport har vi tagit hjälp av följande experter på White Arkitekter för att kommentera och analysera insikterna från undersökningen:

Martin Ehn Hillberg, landskapsarkitekt och affärsutvecklare
Anna Graaf, hållbarhetschef
Viktoria Walldin, socialantropolog
Gustav Fornwall, planarkitekt
Lise-Lott Larlsson Kolessar, hållbarhetsstrateg
Kristoffer Roxbergh, arkitekt

Med mindre omfattande utformningskrav kommer det att bli ännu viktigare att som bostadsutvecklare själv förstå boendekvaliteter och säkerställa goda livsmiljöer. Vi ser redan att det kan bli möjligt att disponera om ytorna i bostaden så att de bättre passar olika personers drömmar och behov.
KRISTOFFER ROXBERGH, ARKITEKT

Kapitel 1. Bostaden i förändring – liv och trygghet

Våra hem är våra liv, vår trygghet och vardag. Bostaden spelar en viktig roll för människors välmående och möjligheter i livet. Sättet vi utformar och bygger bostäder på har en stor betydelse för folkhälsan, social integration och även för klimatomställningen.

Bostadsmarknaden har på kort tid genomgått stora förändringar. Det är till stort drivet av att de ekonomiska förutsättningarna är annorlunda med ökade byggkostnader samtidigt som hushållens privatekonomi satts under press av högre räntor och inflation. Men även breda trender i samhället som ett ökat fokus på klimatpåverkan, biologisk mångfald, delningslösningar och social gemenskap samt de nya byggreglerna driver på utvecklingen.

Tips! Se webbinariet ”De nya byggreglerna – risker och möjligheter för framtidens bostadsmiljöer” där vi bjöd in representanter från branschen för att dela insikter och skapa inspiration.

Topplista

Vilken typ av boende skulle svenskarna helst vilja bo i?

  • Villa – 59%
  • Lägenhet – 24%
  • Radhus/parhus – 7%
  • Generationsboende – 4%
  • Kollektivboende – 1%
  • Annat – 4%
  • Vet ej – 2%
Det är en spännande utveckling då delandet är en åtgärd som vi nu ser kan lösa flera problem. Det stärker folkhälsan, tillgängliggör billigare boenden, ser över nyttjandet av det befintliga beståndet samtidigt som det driver utveckling, modernisering och anpassning av nya bostäder.
Victoria Walldin, socialantropolog

Så vill vi helst bo

Bygger vi de bostäder som efterfrågas? Samtidigt som befolkningstillväxten bromsar och det traditionella bostadsbehovet planar ut, ökar efterfrågan på alternativa boendeformer, präglade av nya livs- och levnadsmönster samt en förändrad ekonomi.

Det sociala boendet

Genom att dela funktioner som tvättstugor, kök och sociala ytor kan vi både minska kostnaderna och klimatpåverkan av våra bostäder. Det öppnar för spontana möten och samarbete, vilket stärker gemenskapen och bidrar till en tryggare och mer levande boendemiljö. Vår undersökning visar att nästan nio av tio svenskar kan tänka sig att dela i alla fall någonting med sina grannar. Och ungefär lika många skulle kunna tänka sig att dela bostad med en förälder eller annan äldre närstående.

För att möjliggöra en hållbar förtätning av städer krävs att grönstruktur integreras tidigt i planeringsprocessen och ges samma prioritet som teknisk infrastruktur.
ANNA GRAAF, HÅLLBARHETSCHEF

Kapitel 2. Kvarteret och närmiljön – där vardagen tar plats

Vad möts vi av när vi kliver utanför dörren? Vår närmiljö är scenen för det mesta i livet – från vardagslogistik och återhämtning till möten som formar våra relationer. Här tar vi de första tramptagen på cykeln, rastar vårt husdjur eller stöter på grannen som senare blir en vän.

I vår närmiljö ska både arbete, fysisk aktivitet, umgänge och återhämtning ske. För att klara det är det viktigt hur våra kvarter är gestaltade. Den nära staden måste vara trygg, trivsam och tillgänglig – för alla.

Förtätningens två ansikten

När våra städer växer sker det ofta genom förtätning – nya bostäder och funktioner integreras i befintliga strukturer. Förtätning kan skapa mer levande stadsmiljöer, men ställer också högre krav på balansen mellan byggt och grönt, mellan effektivitet och livskvalitet.

Enligt vår undersökning är synen på förtätning tudelad: 47 procent ser positivt på att deras område förtätas, medan 43 procent är negativa. Skillnaden ligger ofta i hur den upplevda balansen mellan möjligheter och risker hanteras.

Topplistor

Positiva effekter av förtätning

  1. Bättre kollektivtrafik – 29%
  2. Ökat utbud av kommersiell service – 29%
  3. Mer samhällsservice – 26%
  4. Upprustade offentliga platser – 19%
  5. Ökad attraktivitet – 18%

Negativa effekter av förtätning

  1. Färre grönområden och mindre grönska – 59%
  2. Ökad trafik och buller – 45%
  3. Högre byggnader och mindre dagsljus – 22%
  4. Förändrad social struktur – 14%
  5. Förlust av kulturmiljö – 13%
Platser för idrott utgör en viktig del av stadens offentliga rum – de skapar rörelse, samhörighet och trygghet.
GUSTAV FORNWALL, PLANARKITEKT

Idrottsplatser – infrastruktur för hälsa

Fysisk aktivitet är en nyckel till folkhälsa och gemenskap. Trots det uppger många att det råder brist på idrottsplatser i deras närområde – särskilt för spontanidrott utomhus, som fotboll eller basket med vänner.

Läs rapporten om hur framtidens omklädningsrum kan bli tryggare, mer inkluderande och bättre använda.

Idrott & hälsa

Upplevd brist på idrottsplatser i närområdet

  • Spontanidrott utomhus – 20%
  • Spontanidrott inomhus – 16%
  • Föreningsidrott inomhus – 14%
  • Föreningsidrott utomhus – 10%
Genom att planera för översvämningar, värmeböljor och extremväder redan i design- och investeringsskedet skyddar vi inte bara tillgångar – vi framtidssäkrar attraktiva, resilienta och hållbara stadsmiljöer.
MARTIN EHN HILLBERG, LANDSKAPSARKITEKT

En mer resilient närmiljö

Klimatförändringarnas effekter märks redan i våra städer – inte minst i form av översvämningar, skyfall och värmeböljor. Och svenskarna blir allt mer bekymrade. I vår Novus-undersökning svarar tre av fyra att de är oroliga eller delvis oroliga för kraftiga skyfall – en kraftig ökning jämfört med 2023, då motsvarande andel var 50 procent.

Samtidigt minskar andelen som upplever att deras närmiljö är rustad för att klara extremväder. Endast 39 procent anser idag att den är tillräckligt motståndskraftig – en nedgång från 47 procent på två år.

Läs mer om hur regenerativ design kan bidra till livskraftiga, klimatanpassade städer.

Ett holistiskt och strukturerat hållbarhetsarbete kan bli en positiv kraft för lokalsamhället – det skapar en mer levande miljö och ger människor ett sammanhang.
LISE-LOTT LARSSON KOLESSAR, HÅLLBARHETSSTRATEG

Kapitel 3. Stadskärnan – vårt gemensamma vardagsrum

Stadskärnan utgör inte enbart det geografiska navet i staden – den är ett kulturellt, historiskt och socialt centrum. Här korsas livsöden och funktioner, här utspelar sig såväl vardagens rytm som det oväntade. Stadens mitt är en spegling av samhällets tillstånd – och ett fönster mot dess framtid.

I en tid där stadens funktionalitet ständigt omförhandlas – genom digitalisering, distansarbete, klimatförändringar och förändrade konsumtionsmönster krävs nya svar på vad som gör stadskärnan relevant. Vilka kvaliteter får människor att identifiera sig med platsen och vilja återvända?

Topplistor

Vad svenskarna vill se mer av i stadskärnan

  1. Mer grönska och planteringar – 36%
  2. Fler uteserveringar – 29%
  3. Fler butiker – 27%
  4. Bättre parkeringsmöjligheter – 22%
  5. Fler torg med bänkar och utemöbler – 21%

Varför är ett centralt kontor viktigt?

  1. Möjlighet att uträtta ärenden – 65%
  2. Närhet till kultur och sociala aktiviteter – 45%
  3. Jag bor centralt – 32%
  4. Jag uppskattar stadens puls – 30%
  5. Det får mig att röra på mig mer – 20%
Ett väl gestaltat kontor gör mer än att husera arbete – det aktiverar stadskärnan. Det drar människor till platsen, skapar flöden under hela dagen och stärker lokalt näringsliv.
KRISTOFFER ROXBERG, ARKITEKT

Kontorets återkomst – i nytt ljus

Distansarbetets etablering har förändrat kontorets funktion – men inte dess relevans. För många är det fysiska kontoret fortfarande centralt för struktur, gemenskap och kreativitet. Varannan svensk föredrar fortfarande det mer traditionella kontoret, medan endast en femtedel föredrar att arbeta hemifrån.

Att bygga för livet är att ta de vardagliga stunderna på allvar – och att forma dem med omsorg – för alla.

Sammanfattande reflektion: Att bygga för livet

Hur vi utformar våra städer påverkar hur vi lever – och hur vi mår. Det är en insikt som präglar allt fler samhällsaktörer, men som fortfarande behöver få större genomslag i praktiken. För i en tid av parallella kriser – klimatförändringar, social oro, bostadsbrist, psykisk ohälsa – blir det tydligare än någonsin att våra livsmiljöer inte är en kuliss. De är en förutsättning.

Den här rapporten handlar om den nära staden – om bostaden, kvarteret, stadskärnan och allt däremellan. Den utforskar hur vi kan skapa trygga, inkluderande och levande stadsmiljöer som främjar gemenskap, tillhörighet och hållbarhet. Genom att planera med omsorg för relationen mellan människa, natur och byggd miljö kan vi bygga inte bara för tillväxt, utan för tillit, hälsa och framtidstro.

 

Alexandra Hagen

Alexandra Hagen

Arkitekt, Verkställande direktör

Malmö

+46 40 660 93 34

Anna Graaf

Anna Graaf

Hållbarhetsspecialist, Hållbarhetschef

Göteborg

+46 31 60 86 28

Gustav Fornwall

Gustav Fornwall

Planarkitekt, Processledare

Örebro

+46 19 670 22 08

Martin Ehn Hillberg

Martin Ehn Hillberg

Landskapsarkitekt

Stockholm

+46 8 402 2612

Lise-Lott Larsson Kolessar

Lise-Lott Larsson Kolessar

Hållbarhetsstrateg, Hållbarhetsansvarig

Stockholm

+46 8 402 26 21

Viktoria Walldin

Viktoria Walldin

Social Hållbarhet

Stockholm

+46 8 402 25 03

Kristoffer Roxbergh

Kristoffer Roxbergh

Arkitekt, Ordförande WINT

Stockholm

+46 8 402 25 21