Strategin för återbruk har följt tre olika spår. För det första återanvändes möbler från sex olika befintliga verksamheter som sedan skulle flytta in i huset. För det andra inhandlades begagnade möbler för att komplettera den uppsättning som redan fanns. För det tredje köptes begagnat material in för den platsbyggda inredningen och för att snickra nya möbler.
En helg helg ägnades till att stämpla, eller märka, över 3000 inredningsobjekt med Selma. Inspirationen till detta kom från ett företag som utarbetat en metod för att märka fraktcontainrar.
Vi ville att det ska synas att inredningen haft ett tidigare liv. Det blir som en slags konfetti med olika former och kulörer som får huset att lyfta och skapar en fin helhet ihop med den råa byggnaden. Den röda tråden blev en ”Selmastämpel” som vi har satt på allt som är återbrukat.Annie Leonsson, ansvarig inredningsarkitekt
Torget har fått sitt namn efter Selma Lagerlöf, den första kvinnliga författaren som tilldelats Nobelpriset i litteratur.
Identitetsstärkande arkitektur
Genom sin konsekventa och konceptuella arkitektur får byggnaden en stark identitet som gör att den utmärker sig i området. Byggnadens utformning och gestaltning, både när det gäller materialval och designprinciper, har som huvuduppgift att skapa ett ramverk och en scen som lyfter fram och belyser aktiviteten i huset. Fasaden utformas som en ridå i sinuskorrugerad betong. Böljande fönsteröppningar skapar en lekfullhet och visar upp husets innehåll för publiken på torget. Genom att behandla samtliga fasader med samma skärpa och omsorg för detaljer får byggnaden en sammanhållen gestalt som stärker dess identitet. Alla sidor och verksamheter värderas då likvärdigt och huset har ingen självklar baksida. Materialiteten i den råa betongen kontrasteras mot inslag av sträckmetall i varm kopparton.
Vi vill skapa en positiv friktion där människor kan springa in i varandra och där oväntade möten blir möjliga - dansare bredvid teaterfolket, sida vid sida med stadens politiker.Mattias Lind, ansvarig arkitekt
Flexibla miljöer
Utöver de kommunala kontoren rymmer byggnaden ett bibliotek, teater, café och restaurang, mötesrum, medierum, dans- och musikrum. Att kombinera ett kulturprogram med kommunal administration i samma byggnad var en intressant utmaning för designteamet, som skapat flexibla utrymmen utformade för att rymma det delade programmet.
Lokalerna ska kunna samutnyttjas under dygnet och möbleras om efter aktivitet. Ena stunden teaterrepetition och nästa möte för politikerna. Utgångspunkten är att återanvända möbler som stadsdelen redan har, men komplettera med nyinköpt begagnat och re-design. Designtanken är att varje möbel ska bestå av flera olika material.
Återbruk är en utmaning och inredningsarkitekternas roll blir utökad, eftersom det krävs större samordning och planering från designidé till färdig inredning. Selma Lagerlöfs center är ett av de främsta exemplen på att det går att arbeta på nya sätt. Genom att vända på designprocessen och alltid utgå från det som redan finns så kan vi nå längre i omställningen mot en cirkulär arkitektur.
För att ro projektet i hamn krävdes ett stort mått av kreativitet och nytänkande, både när det gäller upphandling, process och involverade aktörer. Till exempel behövde staden upphandla en återbruksleverantör, något som man aldrig haft tidigare. Uppdraget gick till en snickare som ansvarade dels för snickerier på plats och frakta återbrukad inredning.
Kontakt & team
Mattias Lind
Ansvarig arkitekt
Annie Leonsson
Ansvarig inredningsarkitekt
Lars Zackrisson
Jessica Kos
Christian Wahlström
Linn Roldin
Daniel Stenqvist
Theresa Kjellberg
Jacob Lundqvist
Jacob Nilsson
Samuel Michaëlsson
Britta Wikholm
Kristofer Jonsson