Om cirkulär arkitektur

Genom cirkulär arkitektur kan vi driva på omställningen från en linjär till en cirkulär ekonomi. Utgångspunkten är att ta tillvara det befintliga, såväl kvarter och byggnader som material, för att skapa ny design och attraktiva miljöer.

För en hållbar framtid

Genom att att ta tillvara på det befintliga kan vi också skapa arkitektur som både står sig och är föränderlig över tid, använda ytor effektivt och använda återvinningsbara material. Cirkulär arkitektur bidrar till att avsevärt spara naturresurser och minska klimatpåverkan samt att bevara och utveckla både sociala som kulturella värden.

Vi kan bidra till cirkulär arkitektur genom att:

  1. Utgå från att bevara befintliga miljöer, byggnader och och produkter.
  2. Skapa arkitektur med kvalitet som står sig över tid.
  3. Skapa miljöer som är föränderliga över tid med flexibla, generella lösningar som underlättar ombyggnation, samutnyttjande och varierande verksamheter.
  4. Öka återbruk, återvinning och förädling av produkter.
  5. Materialoptimera konstruktioner och minska spill.
  6. Välja produkter med lång livslängd, som går att demontera och reparera.
  7. Öka användningen av trä och biobaserad eller återvunnen råvara.
  8. Välja giftfria material med låg klimatpåverkan.
  9. Utgå från ett livscykelperspektiv i designprocessen.

Våra experter förklarar!

1. Utgå från att bevara befintliga miljöer, byggnader och produkter.
Maria Ros, bebyggelseantikvarie på White i Stockholm

Historien är en sällan överträffad källa till kunskap och som antikvarie ingår det i mitt uppdrag att hjälpa en byggnad eller miljö att berätta om sin historia, kontext och värden. Genom att utgå från det befintliga skapas unika möjligheter för varje plats att utvecklas med en historisk anknytning och samtidigt bevara material och värden. Dessutom finns det ofta hög kvalité på material och hantverksmässighet i äldre byggnader vilket gör bevarande och komplettering till självklara val ur flera perspektiv.

2. Skapa arkitektur med kvalitet som står sig över tid.
Viktor Göthe, arkitekt på White i Göteborg

Vi människor är sammankopplade genom tid och kollektiva minnen som ger oss identitet och samhörighet. Arkitekturen har genom materialens vittnesmål och koppling till vår byggnadstradition förmågan att sätta oss i kontakt med ett större tidsmässigt skeende än våra egna liv. Genom robust materialitet, förankring i platsen och hantverksmässigt byggande kan vi nås av kulturens tidsflöde. Då blir arkitekturen en varaktig och relevant del av livet.

3. Skapa miljöer som är föränderliga över tid med flexibla, generella lösningar som underlättar ombyggnation, samutnyttjande och varierande verksamheter.
Hanna Plato, arkitekt på White i Stockholm

Vi måste planera framtida byggnader så att man kan ändra programmet för att möta förändrade behov över tid. Målet är att det görs genom inbyggd flexibilitet och demonterbarhet, med de resurser som finns inom byggnaden.  Vi bör även planera in möjligheter till samnyttjande för att öka yteffektivitet och lokalanvändning över fler av dygnets timmar.

4. Öka återbruk, återvinning och förädling av produkter.
Anders Tväråna, arkitekt på White i Uppsala

Med rätt attityd hittar vi och de byggare vi samarbetar med fler och fler typer av byggelement vi kan återbruka. Det handlar väldigt mycket om attityder och viljor. Med ett nytt sätt att se på resursförbrukning i byggbranschen kan vi minska behovet av nya produkter extremt mycket.

5. Materialoptimera konstruktioner och minska spill.
Jakob Danckwardt-Lillieström, arkitekt på White i Göteborg

Minskad materialåtgången genom effektiv byggteknik och mindre spill är en ren vinstaffär. Genom att tänka till kring materialåtgången i varje projekt och se till att jobba med effektiva konstruktioner kan vi både minska avfallet och använda mindre resurser. Ser vi dessutom till att återvinna spillet, antingen på bygget, hos producenter eller i fabrik, så närmar vi oss ett slutet system. Använder vi dessutom mer organiskt material, så kan vi enklare hantera det spill som blir kvar.

6. Välja produkter med lång livslängd, som går att demontera och reparera.
Max Zinnecker, arkitekt på White i Stockholm

Vårt eget kontor Katsan är ett bra exempel för hur det kan se ut: prefabricerade balkar, tydlig separation mellan stomme och utbyggnad, obehandlade träytor som skruvas ihop, minimalt bruk av lim. För att översätta det till produkter skulle man vilja eftersträva plast och lim-fria produkter, eftersom det gör ett cirkulärt materialflöde efter livslängden är uppnådd nästan intill omöjligt. Men även genom sin flexibilitet: en arkitektonisk ”produkt” med lång livslängd är den generella planlösningen med generösa mått och rumshöjd vilka gör att en byggnad kan ändra funktionen under sin livslängd vilket i sin tur minskar behovet att demontera eller riva byggnaden över huvud taget.

7. Öka användningen av trä och biobaserad eller återvunnen råvara.
Malin Belfrage, arkitekt på White i Stockholm

Krisläget för cementproduktionen på Gotland har gjort det tydligt att hela byggbranschen akut måste ställa om: vi kan inte längre se på cement, eller betong, som en oändlig resurs – vare sig den hämtas från Slite eller från Kina. För att verka inom planetens gränser måste vi alla gå över till att använda förnyelsebara råvaror och material, så som trä, lera och växtbaserade fibrer. Helt enkelt hitta tillbaka till traditionella material, som använts av människan i årtusenden, och lära oss att använda dem på nytt, i en samtida byggbransch och för att skapa arkitektur för vår tid.

8. Välja giftfria material med låg klimatpåverkan.
Elin Sandström, hållbarhetsspecialist på White i Örebro

Min erfarenhet som miljösamordnare är att fokus på giftfria material med låg klimatpåverkan i projekt bidrar till ett bättre inomhusklimat och större omsorg om det gestaltade. Så i detta fall kan ofta bra för miljön likställas med bra för brukaren! Att arbeta på detta sätt är inte längre valbart utan en del av våra nationella miljökvalitetsmål för bygg- och fastighetssektorn. Att branschen står för cirka 20 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser och cirka 8 procent av Sveriges totala användning av hälsofarliga kemikalier visar att vi fortfarande har en rejäl resa kvar att göra.

9. Utgå från ett livscykelperspektiv i designprocessen.
Björn Johansson, arkitekt på White i Stockholm

Hela poängen med att skapa cirkularitet är att livscykeln aldrig ska ta slut, den övergår bara i en ny cykel. Materialen vi använder måste ingå i kretslopp där vi både använder och återanvänder dem på bästa sätt. Och vi är många som behöver hjälpas åt för att få dessa kretslopp att slutas. I vår roll på White behöver vi redan i planeringsskedet leva oss in i och förstå vad som händer då en byggnad uppförs, används och när den i slutändan tas ned. Då ska den bli material till nya byggnader.

Kontakta oss!

Vill du veta mer om cirkulär arkitektur? Kontakta oss!

Anna Graaf

Anna Graaf

Hållbarhetschef, Miljöspecialist

Göteborg

+46 31 60 86 28

Malin Belfrage

Malin Belfrage

Arkitekt

Stockholm

+46 8 518 365 59

Cirkulär arkitektur – värden och erbjudanden

Samhället står inför stora utmaningar – effekten av klimatförändringarna blir allt tydligare. Genom att vara med och driva utvecklingen mot en cirkulär arkitektur kan ni särskilja er från konkurrenter och möta nuvarande och kommande klimatmål. Läs mer om värdena med cirkulär arkitektur »

Läs mer

Manifest – Cirkulärt är det enda raka

För att skapa en hållbar framtid måste vi alla ställa om, vi på White, branschen och ytterst samhället. Det är när vi alla går in i ringen tillsammans som vi hittar lösningarna. Då kan vi röra om i grytan, få fart på rotationen och skapa ett cirkulärt samhälle. Läs vårt manifest »

 

Läs mer

Dela gärna!