Fyra strategier för att leva upp till EU:s nya hållbarhetskrav

I linje med Parisavtalet har EU åtagit sig att uppnå klimatneutralitet till år 2050. För att nå målet lanserades tillväxtstrategin ”European Green Deal”, eller EU:s gröna giv. Inom den gröna given har kommissionen tagit fram ett omfattande åtgärdspaket som ska underlätta och öka investeringarna i hållbara verksamheter runtom i EU. En av dessa är den förordning om ett EU-omfattande klassificeringssystem eller ”taxonomi” som ska ge företag och investerare ett gemensamt språk för att fastställa vilka ekonomiska verksamheter som kan anses vara miljömässigt hållbara. Samtidigt introducerar både certifieringsorgan, kommuner och kommunala bolag nya krav för att driva på omställningen till en hållbar samhällsbyggnadssektor på lokal nivå.

Det är snudd på omöjligt att sammanfatta exakt vad det kommer att innebära i en text. Men genom att fokusera på fyra strategier går det att vara säker på att kunna leva upp till dem.

1. Aktiv klimatstyrning

Oavsett om det gäller certifiering, markanvisning eller finansiering så kommer fokus på projektets klimatpåverkan att vara mycket större inom en snar framtid. Taxonomin ställer hårdare krav på omfattande klimatberäkningar. Samtidigt ser vi att flera kommuner planerar skarpa gränsvärden för utsläpp från nybyggnation.

För att vara säker på att kunna klara dessa gränsvärden behöver byggaktörer arbeta proaktivt genom hela processen med en klimatbudget. På White arbetar vi med Aktiv klimat- och kostnadsstyrning där både kostnad och klimatpåverkan beräknas och följs upp genom hela processen för att säkerställa att projektet når sina mål inom både de ekonomiska och hållbarhetsmässiga ramarna. På så sätt kan vi säkerställa att det färdiga projektet klarar gränsvärdena utan att kompromissa med vare sig kostnad eller arkitektonisk kvalitet.

Läs mer om Aktiv klimat- och kostnadsstyrning

2. Minskad energiförbrukning och ökad självförsörjning

Taxonomin kommer med skarpa krav på att minska byggnaders energiförbrukning som omfattar både ny- och ombyggnad. För att vara säker på att leva upp till kraven behövs ett helhetsgrepp kring byggnaders energilösning.

Vi ser den enskilda individen, fastigheten, kvarteret och staden som beståndsdelar i ett gemensamt energisystem som måste arbeta tillsammans för att uppnå en optimerad resursanvändning. Individen måste få incitament att spara energi och styra sin förbrukning. Byggnaden måste kunna lagra energi och vara utformad för både minimalt energibehov och maximal energiproduktion. Och kvarteret måste vara ihopkopplat för att byggnader ska kunna hjälpa varandra.

Med PEPP, Positive Energy Planning Process, kan vi också skapa energipositiva områden som är rustade för framtiden.

Läs mer om Gestaltad energi

3. Cirkulär arkitektur

EU-taxonomin kommer att innebära krav på att byggnader är resurseffektiva, anpassningsbara och flexibla för att klassas som hållbara investeringar, i syfte att driva omställningen till en cirkulär ekonomi. Vi kommer att behöva skapa cirkulär arkitektur som handlar om att ta tillvara befintliga material och att skapa byggnader som är yt- och materialeffektiva, går att demontera och omvandla över tid. Det vi bygger ska gå att plocka isär och återanvända i nya projekt i framtiden på ett rationellt och effektivt sätt. Samtidigt ska vi bli bättre på att använda det som redan är byggt.

Det här är en stor omställning som i hög grad kommer att kräva olika insatser beroende på projekt. Gemensamt för dem alla är att samordning, digitalisering och en bra process är nycklarna för att lyckas. Med en cirkularitetsstrategi identifierar vi projektets möjligheter, förutsättningar, mål och tar fram en process för nå dem. Med digitala verktyg kan vi inventera befintliga byggnader för återbruk, optimera konstruktionen och minska resursslöseri.

Läs mer om Cirkulär arkitektur

4. Klimatriskanalyser och ekosystemtjänster

En del av EU:s mål med den gröna given är att stärka den biologiska mångfalden. Det innebär bland annat att våra städer och byggnader kommer att behöva ge tillbaka till naturen för att anses vara hållbara investeringar. Platser för grönska och vatten i anslutning till byggnader är också ett bra sätt att hantera extremväder och göra den byggda miljön mer motståndskraftig samtidigt som det ger plats för rekreation och ökar den biologiska mångfalden.

Genom att göra en ekosystemtjänstanalys tidigt i projektet och använda de digitala verktyg vi har för att identifiera risker för till exempel översvämning vid kraftiga regn kan vi redan från start se till att projektet hanterar klimatrisker och bidrar till den biologiska mångfalden.

Läs mer om Ekosystemtjänster