Regenerativ design

Staden och klimatet är under förändring. Det påverkar alla människor, samhällsgrupper och inte minst utformningen av våra städer som får allt fler invånare. För att en stad ska sprudla av liv, upplevelser och mångfald måste vi bygga mer långsiktigt och hållbart. Regenerativ design är Whites vision och förhållningssätt i all vår arkitektur. Vi skapar hållbara lösningar som inte bara minimerar negativ påverkan – utan aktivt bidrar till att stärka naturliga ekosystem och skapa sociala värden.

Från hållbarhet till återställning – regenerativ arkitektur i praktiken

Whites vision är att ställa om till en mer regenerativ arkitektur. Vi menar att den byggda miljön behöver ingå i ett kretslopp där vi stärker och återskapar det som redan finns – oavsett om det handlar om ekosystem, råvaror, energi eller sociala värden.

Det kan innebära en övergång till cirkulär arkitektur, där material ses som resurser och får förlängd livslängd. Vi kan också bidra till energipositiva områden som ger tillbaka mer än de tar, eller skapa miljöer med naturbaserade lösningar som stärker ekosystem och biologisk mångfald.

Den regenerativa arkitekturen handlar också om att återställa ekologiska värden för mark som tas i anspråk och att bygga starka, inkluderande samhällen genom att involvera människor i planeringen. På så sätt blir arkitektur en aktiv kraft i återställningen – en del av lösningen.

Anna Graaf

Hållbarhetsspecialist, Hållbarhetschef

+46 31 60 86 28

E-post

Louise Didriksson

Landskapsarkitekt, Utvecklingsansvarig

+46 31 60 87 24

E-post

Alexandra Hagen

Arkitekt, Verkställande direktör

+46 40 660 93 34

E-post

Relaterade tjänster

Q&A med Louise Didriksson, landskapsarkitekt

Q&A: Vad är regenerativ design?

Regenerativ design utgår från eller efterliknar ekosystemets naturliga processer för att skapa motståndskraftiga, hållbara miljöer som integrerar samhällets behov med naturens. Genom regenerativ design säkerställer vi att den byggda miljön har en positiv inverkan på naturliga system.

Först och främst handlar regenerativ design om att förstå platsens unika kvaliteter och mönster.

För det andra syftar det på design för samexistens. Ett helhetstänkande vilket inkluderar självförsörjande lokal livsmedelsproduktion, energipositiva områden, främjande av demokrati, ökad gemenskap och platsskapande – allt inom planeten gränser.

För att gå vidare mot regenerativ design och system för vår planet måste vi förstå hur man designar för alla arter. Dagvattendammen på Exercisfältet i Uppsala är ett sådant exempel. Med en genomtänkt gestaltning bidrar nya dagvattendammen till biologisk mångfald och skyddar staden från översvämningar och förorenat vatten, samtidigt som den ger ett välkomnande utrymme för människor att besöka, spendera tid och umgås vid.

– Louise Didriksson, utvecklingsansvarig landskapsarkitekt på White

Kontakta Louise

DeepDive: Vägen till grön omställning heter regenerativ design

Genom smartare stadsplanering kan vi integrera naturen på bästa möjliga sätt i vår vardag. Det handlar om att skapa fungerande ekosystem som stärker både människan och naturen – och samspelet dem emellan.

Allt fler företag, förvaltningar och organisationer, oavsett storlek, vill möta klimatutmaningarna och målen för Agenda 2030. Människor i världens städer efterfrågar naturliga, rofyllda och rekreativa miljöer. Arbetet för en mer hållbar värld måste ske överallt och nyckeln till global förändring är en tydlig lokal förankring för grön omställning. Med naturbaserade lösningar kan vi utveckla stadens livsmiljöer till hållbara, robusta och flexibla miljöer som fungerar över lång tid.

Vi stöttar och inspirerar företag och kommuner som vill arbeta med klimatanpassning och biologisk mångfald i en marknadsdriven ekonomi. För att konkretisera hur detta kan ta form har vi tagit fram sex förslag för stadsmiljöer, här illustrerade i Göteborgs centrala älvrum och området kring Hisingsbron. De visar hur offentliga och privata aktörer tillsammans kan driva den gröna omställningen framåt.

Sex förslag för stadsmiljöer

Temperaturreglering

I urbana miljöer krävs ökad integrerad grönska på både befintliga och nya byggnader. Gröna fasader och tak tjänar till att minska avdunstningen och därigenom kyla och samtidigt rena stadsluften. Fasadgrönska ger naturliga solavskärmning på sommaren och släpper in solinstrålning på vintern vilket sparar energi och minimerar mekanisk kylning. Grönskande tak minskar även energibehov i byggnader, och kyler ner luften under varma sommardagar.

Rekreativa livsmiljöer och ekoturism

Genom att restaurera och gestalta nya biotoper längs industrialiserade vattendrag kan vi rena och fördröja dagvatten. Med naturanpassad gestaltning kan bebyggelse integreras i blågröna miljöer. Processen innebär tillägg på naturens villkor. Övergången från hamnindustri till naturmark skapar förutsättningar för en ny form av rekreation, och möjlig ekoturism.

Översvämningsskydd

Etablering av multifunktionella rev skapar en ny typ av blågrön infrastruktur som skyddar mark och byggnader. Rev av biotoper i kantzonen mellan land och vatten kan även nyttjas för marinodling. Reven skapar möjligheter för att utveckla marinakolonilotter för ökad lokal matförsörjning.

Naturrestaurering

För att ta hand om miljön under havsytan som har en enorm kapacitet att binda koldioxid. Genom återställande av grunda havsvikar med ålgräs som binder koldioxid och strandängar med nya habitat som återfuktar, håller näringsämnen i marken och bidrar till kolsänkor. Naturrestaurering är en primär transformation för att bromsa klimatförändringar

Rening av förorenad mark och bottensediment

Att sanera mark är en dyr process. Med hjälp av så kallad bio- eller fytoremediering tar vi hjälp av musslor, växter och svampar för att rena tidigare industrimark, kostnadseffektivt med naturens kraft. Istället för fossila och kemiska resurser kan biobaserade lösningar etableras som renar våra stadslandskap.

Lokal matproduktion

Transformation av tidigare industriområden kan ske genom ny markanvändning för matproduktion. Idag finns urbana grönsaksodlingar på fler ställen än någonsin – allt från hotelltak till odlingar i boendeföreningar men för att öka kapaciteten och Sveriges självförsörjning krävs satsningar på andra metoder såsom vertikal odling. I våra marina områden kan vi skapa nya verksamheter som odlar tång, alger och fisk på vatten eller på land.

Långsiktiga lösningar i samklang med naturen

Förlusten av biodiversitet är tillsammans med klimatförändringen det största hotet mot mänskligheten. Vi behöver återställa och transformera den byggda miljön och vara lyhörda för nya utmaningar i allt från projekt till samhället som helhet. Vi har ett ansvar att agera. Det är vår uppgift att återskapa balans genom att identifiera och implementera nya lösningar för nybyggnation där vi exploaterar i samklang med naturen. Bli modigare i vårt sätt att agera, flexiblare i vårt sätt att tänka och ta ansvar på lång sikt för historia, samtid och framtid. Tveka inte att ta kontakt med oss om du vill veta mer om hur vi kan stötta i arbetet med klimatanpassning och biologisk mångfald.