”Optimering av lokaler kommer bli en allt viktigare arkitektuppgift”

De senaste åren har många lokaler ekat tomma. Under pandemin blev vi känsliga för tomhet på ett nytt sätt ­­– i allt från offentliga rum och affärslokaler till arbetsplatser. Detta  ökade trycket på att omforma lokaler till attraktiva mötesplatser som man vill komma tillbaka till. Energikrisen och den stigande inflationen har bidragit till att efterfrågan nu fått ytterligare skjuts.

Linda Mattsson är arkitekt på White och har en gedigen erfarenhet av större projekt inom samhällsbyggnad, där utformningen av olika typer av verksamhetslokaler utgör en central del av uppgiften.

Att lokaler inte används till sin fulla grad är egentligen ingenting nytt. Redan före pandemin drogs många organisationer med ett lågt lokalutnyttjande.

– Redan då var det nog många som hade kunnat minska sina lokaler med 50 procent, säger Linda.

I spåren av pandemin och i takt med energikrisen som präglar Europa har frågan vunnit ny aktualitet. Allt fler verksamheter har blivit måna om att dra ner på sina kostnader och i takt med stigande elpriser blivit än mer medvetna om det ohållbara i att låta outnyttjade ytor förbruka energi. Lokaler som inte är optimerade är resurskrävande både ur ett ekonomiskt och ett ekologiskt perspektiv.

– Det finns en mognad nu. Vi ser fler kunder som är beredda på att göra upp med det slöseri det faktiskt innebär att stå med tomma lokaler och i stället satsar på en optimerad utformning, fortsätter Linda.

Optimera för att stötta verksamheten
Kundernas behov av lokaloptimering kan se väldigt olika ut. White ser fler förfrågningar från större organisationer, både offentliga och privata, som har många och stora förhyrningar och som efterfrågar hjälp med att ta ett helhetsgrepp på sina lokaler. Man vill veta hur de nuvarande lokalerna presterar, ha hjälp med att formulera sina lokalbehov framåt och ringa in var verksamheten ska finnas. I arbetet kan det också ingå att utveckla nya lokalkoncept som stödjer verksamheten.

Många organisationer försöker också hitta sitt sätt att förhålla sig till det White kallar för ”det nya arbetslandskapet”, där uppluckringen av det traditionella kontorets gränser öppnar för hybridlösningar där medarbetarna rör sig mellan många olika noder. Det är en rörelse som har pågått under en längre tid, men som accelererade under pandemin, där inte minst hemmanoden har vuxit sig starkare.

– Här ser vi att det är många som funderar över vilka lösningar som passar organisationen bäst. Centrala frågor är hur man bäst håller ihop sin verksamhet och hur man bygger sin framtida kultur i det nya arbetslandskapet, säger Linda.

Genom att optimera kontorets utformning går det alltså att skapa ökad trivsel och ett tydligare socialt sammanhang samtidigt som det även är möjligt att optimera energiförbrukningen. Det kan exempelvis handla om att dra ner på utrymmen som tidigare var väsentliga men som nu spelat ut sin roll i det nya arbetslandskapet.

Arkitektens roll
Redan innan pandemin samlade Linda Mattsson sina kollegor för att diskutera vad som ligger till grund för hur lokaler utformas. Arkitekter har ett stort ansvar när det kommer till lokaloptimering

– Det är vi som dimensionerar våra kunders lokaler. Vi måste bli bättre på att dimensionera rätt och utforma smart. För stora lokaler alternativt för låg användningsgrad slösar resurser både när de byggs och under hela tiden de används och förvaltas, säger Linda.

Det blev snabbt tydligt att det saknas data på hur lokaler egentligen utnyttjas och vilka underlag kundens lokalansvariga baserar sina behov på.

– Genom den nyutvecklade tjänsten Square Meter tar vi med hjälp av sensormätning reda på hur lokalerna används. Analyser av användningsdata i kombination med arkitektens kompetens och erfarenhet ringar sedan in vilken potential till optimering som finns, säger Linda.

Enligt Linda skulle arkitekter kunna spela en större roll i processer där de arbetar ganska sällan idag. Det är mycket som sker inom kommunerna. Allt fler tar fram strategiska lokalförsörjningsplaner. I de sammanhangen finns en hel del för arkitekter att göra, bortom demografiska kurvor, hyreskontrakt och Excelfiler med kvadratmeter.

Bland annat finns en stor potential i att arbeta mer med delning, där en mix av verksamheter samsas om ytor. Ett exempel är ett aktuellt projekt i Eskilstuna, där en kulturskolas nya lokaler kommer att utnyttjas av ett seniorcentrum på förmiddagarna när barnen är i skolan.

Fem hållbara lokaloptimeringstjänster
Lokaloptimering är en fråga som berör alla typer av verksamheter i samhället, privata som offentliga. White har lång erfarenhet av arbete med olika typer av lokaler för komplexa behov, som vård, utbildning, idrott och arbetsplatser. För att möta både nutida och framtida behov lanserar White fem nya tjänster, som dessutom är arkitektbyråns första steg mot verktyg som inte primärt handlar om att bygga.

Hon spår att en vanlig uppgift för arkitekter och inredningsarkitekter framöver kommer att vara att åstadkomma mer med mindre genom att finkalibrera planlösningar och använda återbrukade möbler. Det kan också vara ett första steg på väg mot en större optimering, där kunderna genom att testa och mäta i en mindre skala kan våga en stor förändring på sikt.

Vill du veta mer om hur våra lokaloptimeringstjänster kan hjälpa er? Läs mer här eller kontakta Linda Mattsson.