Cirkularitet ett vinnande koncept

Skicka mejl

Genom att se alla befintliga material som en råvara sparar vi inte bara på jordens resurser utan det är även en av de mest effektiva åtgärderna för att hejda klimatförändringarna. För att klara omställning till en cirkulär ekonomi krävs förändringar i både livsstil, attityd och hur vi bygger. White är övertygade om att genom att i högre grad ta tillvara det befintliga, såväl kvarter, byggnader som material, kan nya miljöer och produkter skapas. Men även nyproduktion behöver utgå från ett cirkulärt, långsiktigt synsätt, tidigt i designprocessen. Det kan låta självklart, men det krävs kunskap och samarbete i många leverantörskedjor för att detta ska gå att realisera.
 
När det nya Selma Lagerlöfs center i Göteborg skulle inredas lades stor vikt vid cirkulär arkitektur i form av återbruk av inredning. Centret ska vara en mötesplats för invånarna i stadsdelen och inrymmer bland annat bibliotek, kulturskola och stadsdelskontor.
 

 
– För oss är det en självklarhet att vi måste arbeta på nya sätt för att hushålla med jordens resurser. När vi räknade på det visade det sig att det var nästan 70 procent billigare (9 miljoner kronor) att satsa på maximalt med återbrukad inredning istället för att köpa ny, säger Annie Leonsson, ansvarig inredningsarkitekt för projektet.
 
Men vinsterna var inte bara ekonomiska. Tidigt i processen involverades både brukare och medborgare genom workshops och intervjuer.
 
– Vi ville att de som ska använda lokalerna ska känna att det är något de kan vara stolta över, att det går att känna igen saker från tidigare, samtidigt som det är viktigt att se att vi varit aktsamma med både miljömässiga och ekonomiska resurser, säger Annie.
 

 
Strategin för återbruk har följt tre olika spår. För det första återanvändes möbler från sex olika befintliga verksamheter som sedan skulle flytta in i huset. För det andra inhandlades begagnade möbler för att komplettera den uppsättning som redan fanns. För det tredje köptes begagnat material in för den platsbyggda inredningen och för att snickra nya möbler.
 
– Vi ville att det ska synas att inredningen haft ett tidigare liv. Det blir som en slags konfetti med olika former och kulörer som får huset att lyfta och skapar en fin helhet ihop med den råa byggnaden. Den röda tråden blev en ”Selmastämpel” som vi har satt på allt som är återbrukat, säger Annie.
 

För att ro projektet i hamn krävdes ett stort mått av kreativitet och nytänkande, både när det gäller upphandling, process och involverade aktörer. Till exempel behövde staden upphandla en återbruksleverantör, något som man aldrig haft tidigare. Uppdraget gick till en snickare som dels ansvarade för snickerier på plats, dels för att köpa in, lagerhålla och frakta återbrukad inredning. Och att stämpla, eller märka, samtliga möbler med ”SELMA”, hur gör man det? I detta fall kom inspirationen från ett företag som utarbetat en metod för att märka fraktcontainrar. Sedan användes en hel helg till att med schablon måla över 3 000 inredningsobjekt med namnet SELMA.
 
Arbetet med Selma Lagerlöfs center har visat att det är avgörande att ha en tydlig process för att lyckas med ett återbruksprojekt. Det viktigaste är att fastställa ambitionerna tidigt i projektet; att sätta mål för hur stor del av inredningen som ska vara återbrukad och en tidplan. Ett återbruksprojekt tar lite längre tid och kräver mer projektledning och kostnadsstyrning än ett inredningsprojekt där all inredning är ny. Att hitta inredning som inte ska fraktas så långt, som ska levereras och lagerhållas successivt kräver en stor logistisk insats.
 

 
Dessutom behöver man göra en inledande inventering för att identifiera vad som är lämpligt att återbruka. I det arbetet behöver man också klargöra vem som ska bedöma kvaliteten på möblerna, är det inredningsarkitekten, kunden eller leverantören? Slutligen behövs även mer samordning av arkitekten för att koordinera möblerna på plats.
 
Selma Lagerlöfs center är ett av de främsta exemplen på att det går att arbeta på nya sätt. Genom att vända på designprocessen och alltid utgå från det som redan finns så kan vi nå längre i omställningen mot en cirkulär arkitektur.