Återbruk av epoker gav ny trygg skolmiljö

Skicka mejl

Om- och nybyggnation med hänsyn till det befintliga stod i fokus när White fick i uppdrag av Umeå kommun att utforma den nya Maja Beskowskolan. Den ursprungliga byggnaden var från 1950-talet med en tillbyggnad från 1980-talet. Efter flera år av problem med fuktskador, byggnadsrelaterad ohälsa, svårigheter att locka elever och negativa rykten gjordes ett omfattande omtag. Byggnaden evakuerades 2016, totalrenoverades och kunde därefter återinvigas 2019.

– Vi kände att vi måste vända en trend, lyfta på alla stenar, göra om och göra rätt. Både vad gäller verksamheten och lokalerna, säger Maria Ohlsson, ansvarig arkitekt på White.

– Det var viktigt att skolan skulle utformas utifrån elevernas och lärarnas perspektiv och att lokalerna ska stödja och bidra till pedagogiken. Vi på White var delaktiga i det Funktionsprogram som Umeå Kommun tagit fram och som visar på hur lokaler bör stödja det pedagogiska arbetet och en lärande arbetsmiljö. Inför detta gjordes djupintervjuer med såväl elever som lärare, säger Maria.

Redan från början sattes tre mål. Det första var att ”Skapa trygga gränser”, skolan måste präglas av trygghet in i minsta detalj liksom i helheten. Alla elever har till exempel ett hemområde som bidrar med en rumslig och social tillhörighet och trygghet. Glaspartier ger en visuell kontakt mellan rummen och bidrar till öppenhet och trygghet. Det andra målet ”Var sak har sin tid” beskriver gestaltningsidén att bevara mycket av identiteten i 50-tals och bejaka 80-tals arkitekturen. Den tredje målsättningen, att ”Skapa en hållbar symbol”, manifesterades i en ny entrébyggnad med en stark, samtida karaktär uppbyggt i trä. Hela projektet har klassats som Miljöbyggnad silver.

Målsättningarna bottnade i en tidig hållbarhetsanalys. Genom att utgå från det befintliga och lägga fokus på transformation och cirkularitet, kunde man minimera behovet av att bygga nytt. De två olika befintliga delarna av skolan renoverades med utgångspunkt i respektive tidsepok. I 50-tals delen kunde stora delar av de befintliga lokalerna bevaras. Många av materialen var av hög kvalitet, såsom kalkstensgolv, tegelväggar eller trappor och dessa kunde återanvändas. I 80-tals delen krävdes en mer omfattande renovering, framförallt på grund av problem med fukt och dåligt dagsljus, men stommen kunde bevaras.

– En utmaning i ombyggnadsprojekt är att man alltid stöter på överraskningar. Till exempel hittade vi fukt i vissa bjälklag där vi inte trodde det skulle finnas, och beslut togs om att nästan alla bjälklag skulle rivas och saneras. Men överraskningarna kan ju också vara positiva, som när vi hittade en fantastiskt vacker tegelvägg, eller ett ursprungligt trappräcke som kunde användas, säger Maria.

Klimatkalkylen i projektet visar att klimatpåverkan från materialen är låg jämfört med ett nybyggnadsprojekt, men att klimatpåverkan från avfallshanteringen är stor. Det finns betydande miljövinster med att bygga om istället för att bygga nytt, men det är angeläget att hålla nere avfallsmängderna och återbruka så mycket som möjligt.

Vid en jämförelse med andra projekt visar det sig också att kostnaden per kvadratmeter är betydligt lägre än för en nybyggnation.

– Jag tycker att hela det här projektet har visat på hur attraktivt det är att arbeta med hållbarhet som ett helhetsgrepp, miljömässigt, ekonomiskt och socialt.  Vi har visat att det faktiskt går att vända trender. 2019 var det ett enormt söktryck på skolan, så man kan nog säga att vi fått ett bra kvitto på att arbetet varit lyckosamt, avslutar Maria.

Magnus Josefsson, rektor för Maja Beskowskolan beskriver projektet så här:

– De kommer till en ny fin byggnad, som är klimatsmart byggd. Det viktigaste är närhet mellan elever och lärare och vi har jobbat för att skapa miljöer för det.