Så kan arkitekten göra byggbranschen cirkulär

Vill du veta mer? Kontakta mig!

Anna Graaf

Hållbarhetsspecialist, Hållbarhetschef

Göteborg

+46 31 60 86 28

Skicka mejl

Om du fick bestämma över hela byggbranschen för en dag, vilket är den första förändringen du skulle genomföra?

Först och främst behöver vi ett helt nytt mindset . En övergång från en linjär till en cirkulär ekonomi är en stor och komplicerad förändring som kräver att vi bryter med våra gamla tankemönster. Befintliga produkter är råvaror som kan användas om och om igen, på nya sätt och i nya former. I en ideal cirkulär ekonomi existerar inte avfall som koncept.

Det som redan finns och som kan tas tillvara måste bli utgångspunkten för alla byggprojekt. Större delen av alla byggnader är redan byggda och de är enorma materialbibliotek fyllda av råvaror som kan återanvändas. Idag slängs stora mängder fullt återvinningsbara byggmaterial, vilket är ett slöseri med resurser! Avfallslagstiftningen måste ändras så att avfall kan ses som en råvara.

Branschen behöver inse att en cirkulär ekonomi inte bara bidrar till bättre miljö och klimat utan också nya affärsmöjligheter. Omställningen kommer gynna både företagen och samhället i stort.

White är ju ett arkitektkontor, och arkitektur bara en del av en stor och komplicerad byggbransch. Vilken roll spelar arkitekturen för att driva på den nödvändiga omställningen?

Arkitektens utmaning är att visa hur samma funktion och estetiska kvaliteter kan uppnås med miljöer och material som redan finns och att öka användningen av återvunnen råvara och se till att konstruktionerna kan demonteras och byggas om.

För att lyckas med omställningen krävs en ny typ av process. Vi kallar det cirkulär arkitektur. I ett allra första skede måste befintliga miljöer och byggvaror inventeras. Vilka material och värden finns redan som vi kan bevara? Vad behöver tillföras och kan vi använda återvunna material? Hur optimerar vi konstruktionen för att minimera mängden material? Och hur ser vi till att materialen kan demonteras och återanvändas i nästa led, när byggnadens funktion behöver förändras? Utifrån detta skapar man sedan ett designkoncept och en process.

Eftersom vi redan har en bred flora av kompetenser inom White så kan vi erbjuda tjänster som går utanför den traditionella arkitektrollen. Det finns en stor potential i att kunna ta ett helhetsansvar och leda hela processen från inventering, kvalitetssäkring, renovering och ny design till att se till att allt kommer på plats eller säljs vidare. Dessutom behövs både klimatmässiga och ekonomiska kalkyler.

Genom att utmana både kunder och andra intressenter att se möjligheterna med cirkulär arkitektur, inte minst de ekonomiska, kan vi få fler att välja den vägen och driva på utvecklingen.

I vilken utsträckning finns lösningarna redan men måste börja användas, och i vilken utsträckning måste vi uppfinna nya?

Det finns redan många idéer och initiativ, men lösningarna behöver skalas upp och det måste finnas en lönsam affär i alla led. Vi behöver nya logistikkedjor där byggmaterial kan tas från ett bygge till ett annat, från en aktör till en annan och från en bransch till en helt annan bransch där det kan vidareförädlas och få nytt liv.

Det behöver finnas en handelsplats för material, så att man både kan sälja det man inte själv kan använda eller köpa ”nya” produkter.

Jag tror att byggmaterialtillverkarna kommer att ha en viktig roll för att få fart på de cirkulära flödena. Vi ser redan nu tillverkare som tar tillbaka material som ska rivas eller bytas ut, kvalitetssäkrar och fixar till det, för att sedan sälja det på nytt. Eller så återvinns produkten och blir en råvara för någon helt annan produkt, kanske i en annan bransch. Ett fönsterglas kan exempelvis ha nått sin tekniska livslängd, men kan istället bli isolering eller kanske ett vattenglas. Likaså kan biologiskt avfall från jordbruket till exempel vara en utmärkt råvara för att framställa byggskivor eller kanske en formpressad stol.

Vi kommer troligen också få se olika typer av leasingmodeller för byggvaror. Kanske kommer fastighetsägaren bara att äga stommen och istället hyra fasaden, solcellerna och innerväggarna? Man köper helt enkelt en tjänst som bidrar till mer flexibla byggnader som är lättare att bygga om och underhålla, beroende på hur de ska användas. Byggnader kommer att vara i ständig förändring på ett helt annat sätt än idag och arkitekten kommer att ha en viktig roll i att formge och gestalta sådana lösningar.

Hur påverkar allt det här gestaltningen?

Gestaltningsprocessen kan inte längre börja med ett blankt papper. Arkitektens utgångspunkt blir istället de resurser och värden som redan finns tillgängliga, på platsen eller någon annanstans. Den inledande kartläggningen blir enormt viktig eftersom den utgör grunden för designkonceptet.

Materialvalen är också helt centrala. Materialen ska ha hög kvalitet, vara återbrukade eller bestå av återvunnen råvara. De ska gå att demontera för att användas igen eller för att kunna återvinna råvaran till något nytt material.

Vi pratar ofta om behovet av digitalisering för att lösa morgondagens problem. Vilken roll kan den spela här?

På längre sikt behöver ekonomin i stort bli både cirkulär och digital, för att effektivisera resursflöden inom och mellan olika samhällssektorer. I vår bransch kan digitala verktyg effektivisera processen när det gäller inventering, handel med varor och logistik. Ett exempel är vår egen nya tjänst White ReCapture där vi 3D-scannar material i byggnader och exporterar informationen till den digitala ritningen. Detta gör det mycket enklare att få en överblick över de befintliga materialen och att skapa grunden för en gestaltning som utgår från det befintliga.

Likaså kommer vi få se materialdatabaser för återbrukat material. Det finns också en stor potential i att minska materialmängderna genom att optimera konstruktionerna mycket mer än idag. Miljö- och klimatkalkyler är också centrala för att kunna bedöma de bästa alternativen ur ett livscykelperspektiv. Digitala verktyg och beräkningsmodeller får alltså en viktigt roll genom hela designprocessen, på olika sätt.

Till syvende och sist handlar det om att vi behöver en bred palett av nya initiativ och åtgärder för att ekonomin ska bli cirkulär och för att den totala resursanvändningen ska minska. Det bästa för klimatet och miljön är trots allt det material vi inte använder.