Byggsektorn kommer att missa sina egna klimatmål om omställningen till en cirkulär ekonomi fortsätter att dröja

Byggsektorn står för nästan 40 procent av de globala växthusgasutsläppen, och här hemma står den för en femtedel av de svenska utsläppen. Branschens egna mål att halvera utsläppen till 2030 och att vara helt klimatneutral till 2045 är idag mycket avlägsna – utsläppen har tvärtom ökat de senaste åren enligt Boverket. Tvingande styrmedel behövs nu för att påskynda den helt nödvändiga omställningen till en cirkulär ekonomi, skriver företrädare för White arkitekter.

 

Vill du veta mer?

Anna Graaf

Anna Graaf

Miljöspecialist, Hållbarhetschef

Göteborg

+46 31 60 86 28

Björn Johansson

Björn Johansson

Arkitekt

Stockholm

+46 8 402 25 38

 

Idag är det både vanligt och lönsamt att riva och slänga mängder av fullt fungerande byggnader och byggmaterial som planeten redan fått betala för i form av råvaruutvinning, transporter och tillverkningsprocesser. Fönster, dörrar, stommar och golv slängs utan vidare, istället för att tas om hand som användbara material – byggbranschen står för närmare 30 procent av allt avfall i EU.

 

Återbruk och renovering är de mest effektiva metoderna för att minska byggbranschens miljö- och klimatpåverkan. Utgångspunkten måste vara att låta befintliga stadsdelar, byggnader, byggdelar, material, värden och kvaliteter utgöra grunden för alla byggprojekt. Rivning och nyproduktion måste ses som delar av en och samma process.

 

Det är därför illavarslande att varken politiken eller branschen tar krafttag för att påskynda övergången till en cirkulär ekonomi när olika styrmedel nu uppdateras. Inte minst med tanke på att de byggnader som byggs idag förväntas stå i minst 50 år, det vill säga långt efter att nollutsläpp ska ha uppnåtts.

 

I juli 2020 träder en uppdaterad avfallslagstiftning i kraft, ett resultat av reviderade EU-direktiv. Det är positivt att den kommer att kräva att allt bygg- och rivningsavfall ska dokumenteras och att byggprodukter som kan återanvändas ska redovisas separat. Däremot finns det inget regelverk som ställer krav på att aktörer faktiskt ska använda det material som går att återanvända vid uppförandet av nya byggnader.

Att börja betrakta byggnader som materialbibliotek och en del av cirkulära kretslopp istället för slit- och släng-objekt är ett nödvändigt första steg om vi i byggbranschen ens ska ha en chans att nå våra klimatmål.

Missar målet gör även lagförslaget om klimatdeklaration vid uppförandet av nya byggnader, som enligt Januariavtalet ska träda i kraft i januari 2022. Deklarationen ska endast ta hänsyn till utsläpp av växthusgaser från material och byggnation under den första delen av en byggnads livscykel, uppförandefasen. Utsläpp från driftskedet och vad som sedan händer med materialet när det en dag måste bytas ut behöver inte preciseras – vi är därmed kvar i en linjär process.

 

Den nya lagstiftningen efterliknar i allt väsentligt branschens nuvarande praxis för livscykelanalys – när man beräknar en ny byggnads miljö- och klimatpåverkan tar man inte hänsyn till den negativa påverkan som den tidigare byggnaden (på samma plats) gett upphov till när den revs. Genom att istället se material och produkter som frigörs vid rivning eller ombyggnation som en del av miljö- och klimatpåverkan för den nya byggnaden skapas bättre incitament för underhåll och återbruk. De material som återbrukas kan ge en lättnad åt den nya byggnadens livscykel. Material som inte återbrukas måste redovisas med den belastning på klimatet de faktiskt utgör. För att detta förfarande ska bli branschens nya praxis föreslår vi följande:

 

Istället för att knyta livscykelanalysen till den enskilda nya byggnaden så borde den knytas till fastigheten – det vill säga hela tomten. Om det blev standard skulle vi få tydligare incitament att återbruka både byggnader och byggmaterial som redan finns på platsen genom att i följande ordning renovera, bygga om, bygga till och – endast i sista hand – riva för att bygga nytt. Hela branschen och politiken måste snabbt ställa om till detta nya sätt att se hur byggnaders livscykler hänger ihop.

Denna förändring behöver även föras in i branschens egna styrmedel, inte minst miljöcertifieringar för byggnader. Miljöcertifieringarna är frivilliga och har skapats av branschen, för branschen, i en linjär ekonomi. För att de ska främja en cirkulär ekonomi behöver materialflöden både till och från bygget värderas och premieras på liknande sätt. De miljöcertifieringar som redan idag ger ”pluspoäng” för användningen återbrukade material ger inga avdrag för de fall där återbruk inte sker.

 

Vi behöver lagstiftning som tvingar aktörer att återbruka fungerande byggmaterial. Branschen måste bli mer resurseffektiv och skapa cirkulära materialflöden. Lagstiftning är ett kraftfullt sätt att sätta fart på detta, men då krävs att den är proaktiv, styr mot målet och har ett långsiktigt perspektiv. Där är kommande lagstiftning inte tillräcklig.

 

Att börja betrakta byggnader som materialbibliotek och en del av cirkulära kretslopp istället för slit- och släng-objekt är ett nödvändigt första steg om vi i byggbranschen ens ska ha en chans att nå våra klimatmål. Det är upp till oss själva och politiken att se till att så blir fallet.

 

Anna Graaf, hållbarhetschef, White Arkitekter

Björn Johansson, arkitekt, White Arkitekter
 
 

Reduce, Re-use, Redesign!

Fortsätt utforska kampanjen Reduce, Re-use, Redesign! Läs mer »

Läs mer

Vår tjänst: Transformation

Transformation är så mycket mer än att ändra en form – det handlar om att utveckla istället för att ersätta. Läs mer »

Läs mer

Dela gärna!