DeepDive: Blickarna vänds mot mellanstaden och förorten

Mellanstaden och förorten har primärt varit den plats där vi bor, medan vi rör oss in mot staden för arbete och nöje. När Corona-viruset bröt ut i Sverige förändrades vår vardag. Helt plötsligt skulle vi spendera majoriteten av vår vakna tid i området där vi bor. Arbete, luncher och fysisk aktivitet sker nu i eller nära hemmet.

En förändring som stöttas av redan pågående utveckling, men som har snabbats upp i samband med krav på ökad social distansering. Med positiva effekter som att vi avlastar kollektivtrafiken, får mer fritid och ger vårt närområde ett nytt liv.

Dessutom har handeln i närområdet fått ett uppsving sedan vår vardag allokerats till hemmet. Dagligvaruhandeln som tidigare har haft det tufft i mellanstaden och förorten går nu bättre än på länge. Under mars 2020 var hela 17 procent färre butiker tvungna att stänga jämfört med samma period 2019.

En logisk utveckling när människor börjar spendera tid och pengar utanför innerstaden vilket kan skapa en långsiktig lokal ekonomisk resiliens med nya affärsmöjligheter för såväl butiker och restauranger som för fastighetsägare. Ett uppsving för sovande förortscentrum med ökat utbud och stadsliv som också kan ha nödvändiga trygghets- och trivselskapande effekter.

– Här behöver vi samverka, för att lokala centrum ska stärkas i takt med det ökade behovet. Det skulle också kunna möjliggöra en breddning av verksamheten i de lokala centrumen, vilket skapar långsiktiga värden och gör att det lokala behåller sin starka attraktivitet även efter det mest akuta pandemiläget, säger Rebecca Rubin, Utvecklingsansvarig Stadsbyggnad, White Arkitekter.

Utvecklingen kommer dock också med sina utmaningar. Våra hem saknar ofta de positiva fördelar som ett kontor erbjuder när det kommer till socialt samspel, ergonomi och effektivitetshöjande verktyg. Och framförallt, när vi inte lämnar hemmet för kontoret blir gränsen mellan arbetstid och fritid suddig. Dessutom minskar också de överbryggande möten som sker när vi rör oss över staden vilket förstärker rådande ojämlika förutsättningar kopplat till våra bostadsområden.

Ojämlikhet kopplad till ofrivillig trångboddhet och tillgång till stadskvalitéer och lokalservice stärks, vilket har stor inverkan på vår livskvalité och våra möjligheter. Att slutföra gymnasiestudier digitalt i trångboddhet är en långt större utmaning än i ett mer priviligierat hem, att isolera sig som riskgrupp kan var omöjligt för den som bor i ett generationsboende

– Här behöver vi direkt prioritera åtgärder, på kort och lång sikt, för att öka kvalitén på livsmiljöer i de områden där det behövs som mest. Vi behöver se uterummens potential och framförallt komplettera med fler icke-kommersiella inomhusrum nu när den kallare årstiden närmar sig, säger Moa Lindunger, strateg social hållbarhet på White.