Polisens hyror väntas öka med 250 Mkr, medan Kungliga Tekniska Högskolan, Uppsala universitet och Göteborgs universitet beräknas öka med cirka 70 – 80 Mkr. Anledningen till chockhöjningarna är att vissa hyreskontrakt räknas upp med samma siffra som inflationstakten låg på i oktober året innan. Detta år ser den ut att hamna på ungefär 10 – 11 procent, vilket innebär att många företag, myndigheter och andra verksamheter har en hyreschock att vänta efter årsskiftet.
Chockhöjning av hyror väntar efter årsskiftet – så kan kostnaden begränsas
I Sverige finns ungefär 90 miljoner offentliga kvadratmeter, men ingen vet hur effektivt de används. Med den högsta inflationen på flera decennier och mitt i pågående energikris kan den ovissheten vara mycket kostsam. I synnerhet för de myndigheter och universitet som har en kraftig hyreshöjning att vänta från och med 1 januari 2023. Men det finns en lösning för att komma till bukt med problemet.
Varje kvadratmeter kostar tusenlappar i hyra och drift varje år. Ineffektiv lokalanvändning är inget nytt problem, men eftersom kunskapen om hur de används är låg har det inte kopplats till vare sig kostnader eller resursslöseri.
Linda Mattsson, arkitekt på White
Att arbeta strategiskt med lokalförsörjning och kartlägga hur lokaler används fick ett stort uppsving efter pandemin, då många fortsatte att arbeta hemifrån delar av veckan. De höga inflationstalen i kombination med skenande elpriser har fått efterfrågan på lokaloptimeringstjänster att öka ytterligare.
– En rad faktorer har lett till att det blivit nödvändigt för alla verksamheter, såväl offentliga som privata, att göra sig av med outnyttjade kvadratmeter samt anpassa och utforma lokalerna efter deras reella behov. Men då måste man börja med att skaffa sig en uppfattning om hur användningsgraden ser ut idag. Att kartlägga en verksamhets lokalanvändning är en stor möjlighet för att spara både energi och pengar, säger Linda Mattsson.
Square Meter är en ny tjänst vi utvecklat här på White. Det är ett effektivt verktyg för att ta reda på hur lokaler faktiskt används och hur de kan optimeras på bästa sätt. Med hjälp av sensormätning kartläggs en verksamhets lokalanvändning. Analys av användningsdata i kombination med arkitekternas kompetens ringar sedan in potentialen till optimering.
Med stöd i data och evidens kan vi dra mer informerade slutsatser kring vilka åtgärder som bör vidtas. Det kan vara allt från att behovsstyra belysning eller sänka värme och ventilation i rum eller våningsplan som inte används, till att säga upp och förhandla om hyresavtal. Det handlar också om att utforma lokalerna så att de är effektiva, attraktiva och anpassade efter verksamhetens verkliga behov.
Linda Mattsson
Att optimera sina lokaler handlar dock inte bara om att spara pengar, utan även resurser. Att ta vara på det som redan är byggt är därmed den bästa åtgärden för minskat klimatavtryck. I Sverige ekar otaliga kvadratmeter tomma samtidigt som det färdigställs nya byggnader i snabb takt.
– Alltför stora lokaler, eller för låg användningsgrad, är ett slöseri med resurser, avseende såväl byggmaterial som under tiden de används och förvaltas. Varje nybyggd kvadratmeter kostar mellan 300 – 350 kg CO2e/m2 och därutöver ytterligare ca 30 kg CO2e/m2 BTA i förvaltningsskedet. Att optimera nyttjandet av befintliga lokaler bidrar därmed till ekologisk som social och ekonomisk hållbarhet, avslutar Linda Mattsson.
Vill du veta mer? Kontakta mig!
