Så kan vi få fler att röra på sig mer

Varför är det viktigt att utforma samhällen som stödjer en aktiv livsstil?

– Det finns många hälsofördelar med att leva ett fysiskt aktivt liv, oavsett nivå. Det är sedan länge belagt att vi mår bättre, både fysiskt och mentalt. Vi blir friskare, lever längre och det påverkar också hur vår hjärna mår med minskad risk för depression och bättre koncentrationsförmåga. Utöver att påverka vår hälsa så har idrotten och den fysiska aktiviteten även andra stora kvaliteter. Att vara aktiva tillsammans skapar nya möten mellan människor, det får oss att träffas över gränser, mötas i olika åldrar och bakgrunder. Idrotten ger många människor en mer meningsfull vardag och kan erbjuda ett alternativ till andra, mindre bra aktiviteter.

Hur ser idrottandet ut idag?

– Den organiserade idrotten står fortfarande stark, men vi ser en nedgång i föreningsidrottandet sedan ett par decennier. Samtidigt ser vi en uppgång i den spontana och självorganiserade idrotten. Den som består av egen träning i löpspåret eller på gymmet – eller kompisgäng och grupper som väljer att träffas och idrotta och träna tillsammans. Detta speglar att idrottandet, precis som samhället i stort, ständigt är under förändring. Trender kommer och går även här. Nya livsmönster så som hur vi bor, arbetar och umgås påverkar även det aktiva livet och idrottandet. Därför behöver även de platser där vi är aktiva och där vi idrottar också utvecklas för att möta nya behov.

På vilket sätt?

– Vi behöver skapa platser för idrott och rörelse som passar in i det moderna livet och som möter behoven och den pågående förändringen. Platser som både möter den organiserade idrottens behov och det mer spontana, vardagsnära behovet av idrott och rörelse. Det behövs både planer och hallar som kan bokas och platser som är öppna för den oorganiserade idrotten. Platser där det spontana och organiserade möts. Det gynnar alla.

Stillasittandet ökar men finns det några skillnader i befolkningen?

– Aldrig i historien har vi rört på oss så lite som idag. Framför allt gäller det barn och ungdomar där väldigt få kommer upp i de nivåer av aktivitet som rekommenderas och stillasittandet är mycket stort. Unga är i dag i sämre skick när det gäller kondition, muskelstyrka och motorik än föregående generationer och generellt sett rör tjejer mindre på sig än killar gör i alla åldrar. Fysisk aktivitet är också kopplat till socioekonomisk position där personer med låg utbildningsnivå både rör mindre på sig och har sämre hälsa.

Hur kan vi få fler att röra på sig mer?

– Vi behöver platser som är mer inkluderande, som bjuder in både de som vet hur det fungerar och de som är där för första eller andra gången. Dra nytta av den integrerande kraft som idrotten har, det som får människor att mötas och fler vilja vara med. Platser där man som medföljande också kan stanna kvar och testa något nytt. Vi behöver skapa trygga platser där man vill och vågar vara, och som dessutom bidrar med trygghet till platsen eller området genom att bidra med närvaro och gemenskap. Vi behöver utforma nya platser för idrottande och rörelse som möter detta, men vi behöver också utveckla och uppgradera det vi redan har, med enkla medel kan man komma långt.

Vad kan vi göra mer?

– Man kan vara fysiskt aktiv på många olika sätt. Allt ifrån ett allmänt fysiskt liv med vardagsrutiner såsom att cykla till skolan eller jobbet, ha ett friluftsintresse och vanor kopplat till det eller mer konkret idrotta och motionera. Därför behöver vi planera våra städer mer för ett aktivt liv. Både genom att ge plats för byggnader och anläggningar på platser där vi rör oss i vardagen, så att redan vägen dit uppmuntrar till ett aktivt liv. Och få in rörelse och aktivitet på fler platser utan att behöva skapa stora anläggningar, såsom skolgårdar, i våra bostadsområden, i parker och på torg.