Kulturlivsanalys Nyhamnen – Kulturlivets närvaro, förutsättningar och potential i Nyhamnen, Malmö
I samband med utvecklingen av det tidigare hamnindustriområdet Nyhamnen i Malmö till en blandad stadsdel och en integrerad del av Malmös stadskärna, engagerade Malmö stad genom Fastighets- och gatukontoret Rodeo Arkitekter och White Arkitekter att utföra en kulturlivsanalys för Nyhamnen under våren 2024. Kulturlivsanalys Nyhamnen i Malmö är en kartläggning av det befintliga kulturlivet i området och en utredning av vilka förutsättningar och faktorer som är viktiga för att detta kulturliv ska bevaras och utvecklas genom kommande stadsutveckling.
Projektperiod
Om Kulturlivsanalys Nyhamnen
Kulturlivsanalysen är ett rådgivande dokument som ska fungera som en del av kunskapsunderlaget för planeringsprocesser och har status som ett pilotprojekt. Undersökningen och utredningen baseras på intervjuer och workshops med relevanta tjänstepersoner i Malmö stad, fastighetsägare och kulturaktörer med anknytning till Nyhamnen, befintligt kunskapsmaterial i form av rapporter om Malmö och Nyhamnen, samt observation och fältarbete på platsen.
Analysen vilar bland annat på Rodeos tvärvetenskapliga förhållningssätt till stadsutveckling, Whites nära kännedom om Malmö stads kulturliv, båda kontorens erfarenheter av kulturdriven stadsutveckling, samt Malmö stads uttalade behov av att ge kulturen en starkare plats i den vidare planeringen av Nyhamnen.
En premiss för undersökningen är att Nyhamnen – ett av Nordens största transformationsprojekt – kommer att få hög exploateringsnivå och mycket värdefulla fastigheter. Det finns en oro i kommunen och bland stadens kulturaktörer att kulturen kommer att trängas ut i denna process. Därmed finns det behov av att stärka medvetenheten och kunskapen om kulturens roll och betydelse i den moderna staden i ett tidigt skede, och peka på konkreta åtgärder för att implementera kulturella ambitioner i stadsplaneringsarbetet.
Karta över Nyhamnen med olika kulturaktörer utplacerade.
Sammanfattning och insikter
Intervjuer med personer i Malmö stad visar att det saknas verktyg för att implementera kulturambitioner i stadsplaneringen. Det saknas också kunskap om hur man utvecklar knutpunkter för kultur genom olika, innovativa finansieringsmodeller, samt ett intresse för att lära sig om hur andra städer har arbetat med kulturbaserad stadsutveckling i hamntransformationsprojekt. Detfinns en önskan om att kultur ska förstås som en del av hållbarhetsbegreppet och därmed få en plats i stadens hållbarhetsstrategi.
I mötet med kulturlivet ser man en önskan om ett erkännande för den lilla och stora kulturens betydelse för stadens större ekonomiska kretslopp. På grund av tillgänglig areal och en attraktiv platskaraktär ser man i hamnen en stor potential för etablering av kluster där kultur samverkar med servering, uppstartsbolag, kreativa näringar, verkstäder och vanliga kontorsarbetsplatser.
Fastighetsaktörer vill gärna ha kultur, men på grund av sin ekonomiska logik vill de inte gå före och ta initiativ till att skapa kulturadresser. De efterfrågar istället mer förutsägbarhet i form av en strategisk plan och en bättre kommunikation mellan kommunala och privata aktörer. De är särskilt intresserade av tillfällig användning och en typ av fritids- och rekreationskultur kopplad till vattnet, med mål att skapa stadsliv och utveckla en positiv identitet.
Tidigare rapporter har påvisat betydelsen av ateljéer och ett levande nattliv som avgörande för ett vitalt kulturliv och en attraktiv stad. En egen kulturmiljöanalys från 2024 argumenterar för att Nyhamnens helhetsprägel och historiska platskaraktär är en värdefull atmosfär och estetik som bör bevaras och sätta riktlinjer för utvecklingen av området.
En genomgående erfarenhet i arbetet med undersökningen är att kultur är ett svårt analytiskt begrepp att arbeta med eftersom det har så många betydelser. Det är stor skillnad på street art och ett statligt konstmuseum, men i Nyhamnen är båda delar av “kultur”. Vi ser att olika aktörer har olika uppfattningar om vad kultur är, dess roll och betydelse i samhället, och att olika kulturformer kräver olika strategier.
Nyhamnen med äldre industri- och lagerbyggnader.
Rekommendationer
Utifrån det framtagna kunskapsmaterial rekommenderar vi fem principer för ett rikt kulturliv i Nyhamnen:
- Gemensam målbild. Målbilden ska inte berätta var och hur kulturen ska etableras, men karaktären på kulturlivet och dess relation till Nyhamnen.
- Kommunen leder och går före. Målbilden måste arbetas in i den förvaltningsövergripande strategin, och kommunen bör ta initiativ till pilotprojekt i egen regi.
- Kraftsamla runt kulturkluster. Ta utgångspunkt i befintliga kluster runt hamnbassängen. Kommunen, fastighetsägare och kulturlivets aktörer har olika roller att spela, men alla måste vara med i utvecklingsarbetet.
- Platser för eldsjälar. Låt områdets starka nätverk av eldsjälar bli en del av utvecklingen av Nyhamnen. Låt dem etablera sig i befintliga lokaler redan nu.
- Plattform för tillfällig användning. Utveckla en plattform som kopplar samman, stöttar och vägleder kulturaktörer som behöver lokaler och fastighetsägare som har tomma lokaler.
Vill du veta mer? Kontakta mig!
