DeepDive: Whites ljusexperter om ljusets positiva och negativa effekter

I samband med att flera kommuner valde att släcka ned gatubelysning och dra ned på julbelysningen i energisparande syfte höjdes flera kritiska röster. Whites ljusdesigners stämmer in i kritiken och menar att om man ska dra ned på belysningen bör man först och främst ta itu med all överbelysning – inte den trygghets- och stämningsskapande belysningen som har viktiga sociala funktioner och som är bra för vårt välbefinnande. Däremot välkomnas det att julbelysningen släcks nattetid.

– Belysningen måste planeras bättre och behoven av ljus inne och ute, under olika tider på dygnet, måste analyseras mer grundligt, säger Clara Fraenkel, ljusdesigner på White.

I Sundbybergs kyrkopark har White arbetat aktivt med belysningen för att den ska lyfta fram kulturvärden, göra parkmiljön tryggare och mer tillgänglig och samtidigt minska energianvändningen och mängden ljusföroreningar. Energiförbrukningen har minskat med cirka 70 procent, vilket åstadkommits genom att reducera det onödiga spilljuset mot himlen och genom att ha ett nattscenario där fasadbelysningen släcks och parkbelysningen dimmas ner. Projektet är ett gott exempel på att det med en välplanerad belysning går att skapa trygga och vackra platser och samtidigt minska både energianvändningen och ljusföroreningar.

Inomhusbelysning utgör en lejonpart av all belysning
Samtidigt som utomhusbelysningen har varit omdiskuterad i spåren av energikrisen står belysning och brinner i butiker, lokaler och i låsta miljöer där människor inte vistas efter en viss tidpunkt, till exempel skolor och kontor. Här finns en enorm potential att göra energibesparingar, men framför allt att förbättra belysningen så att den uppfyller och motsvarar användarnas behov.

En av de största utmaningarna när det kommer till planering av inomhusbelysning är att det ofta finns två separata belysningssystem som planeras var för sig. Det ena är allmänbelysning som vanligtvis är fastighetsägarens ansvar och det andra är miljöbelysning som är hyresgästens ansvar. Dessa system överlagrar och konkurrerar ofta med varandra, vilket orsakar ett enormt slöseri med energi som också ger en sämre ljusmiljö genom att det skapar ett alldeles för jämnt och starkt ljus som försvårar för växlande ljuskvaliteter och kontraster över dygnet.

Arbetsmiljöverkets huvudkontor är ett bra exempel på hur allmänbelysning och miljöbelysning planerats tillsammans och där onödiga och icke önskvärda armaturer undvikits.

Dagsljus är den absolut bästa ljuskällan vi har att tillgå för att belysa inomhusmiljöer. Vår hälsa och vårt välmående är tätt kopplat till dagsljusets föränderliga kvaliteter. När dagsljuset är väl utformat kan den också vara det mest energivänliga och kostnadseffektiva sättet att belysa ett rum. Dagsljuset erbjuder fortfarande den bästa ljuskvaliteten som vi människor behöver för att utlösa många biologiska processer i våra kroppar och för att ge oss information om årstider och om tid.

– Det är viktigt att börja med att planera ett bra dagsljus i byggnader och ta hänsyn till dessa förutsättningar när man skapar ett belysningskoncept. I stället för att börja med en ”black box” borde vi ta hänsyn till de naturliga resurser vi har, i det här fallet naturligt ljus, för att sedan komplettera det med belysning under dagen, på platser som inte får tillräckligt med dagsljus, säger Isabel Villar.

Lösa flera hållbarhetsfrågor på samma gång
I och med energikrisen har kommuner, fastighetsägare och hyresgäster nu ett unikt fönster att ta ett helhetsgrepp kring belysningen och hitta en lösning som är långsiktigt hållbar.

– Det går inte att lösa en hållbarhetsfråga i taget och göra långsiktiga investeringar utifrån det. Vi behöver ta in flera aspekter samtidigt, väga dem mot varandra samt investera i lösningar som håller över tid. Tillsammans kan vi arbeta klokare med belysning och lösa flera problem samtidigt. Och för att lyckas med det behöver vi se holistiskt på ljusfrågan och ge den en självklar plats i gestaltningen, avslutar Isabel Villar och Clara Fraenkel.

Foto huvudbild: Patrik Gunnar Helin.