Taxonomin ska underlätta jämförbarheten mellan bolag, mellan branscher och mellan länder. Hur ser du på förutsättningarna för det?
Jämförbarheten är definitivt en utmaning då de olika länderna inom EU har olika förutsättningar. Vi kan ta exemplet energideklarationer, nivå A är inte samma i alla europeiska länder. Ur den aspekten blir det väldigt intressant att se vilket inflytande taxonomin kommer att få, om ett bolag i Sverige skulle klassas som mindre hållbart för att vår energiklass A är mycket svårare att nå än i ett annat land. Inom andra områden såsom målet för cirkulär ekonomi, skulle det nog kunna bli mer jämförbart för att det kan vara samma typ av kravställning i hela EU. Jag tror att jämförbarheten blir mer tillförlitlig mellan bolag inom samma land. Där har vi hittills haft utmaningar inom hållbarhetsområdet, exempelvis med mått för energianvändning. Ett bolag kanske har valt att redovisa ett energimål där man mäter både fastighetsenergi och hyresgästenergi, ett annat väljer enbart att mäta fastighetsenergi och ett tredje använder ett helt annat mått där man anger total energianvändning i stället för per kvadratmeter. Taxonomin kommer att ge samma ramar för alla dessa bolag och det kommer att öka jämförbarheten.
Vad kommer investerarna att titta efter?
När jag har diskuterat med banker menar de att siffran om hur väl ett bolag är linjerat med taxonomin initialt inte kommer att vara lika intressant som hur potentialen är. Det finns egentligen inget krav på att redovisa potentialen men jag tror att aktörer inom sektorn kommer att vilja kommunicera den, och berätta om sin plan framåt. Man skulle kunna sammanfatta det så här: investerarsidan kommer vilja ha ett underlag, data. Och vi i vår bransch kommer vilja prata om varför datan ser ut som den gör. Jag vet inte hur mycket investerarna initialt kommer att lägga kraft på detta, men det kommer onekligen att vara en stor del av min roll att bevaka det här i dialogen med investerarna framöver.
På Atrium Ljungberg har ni en stor andel äldre fastigheter i beståndet, hur passar det in i taxonomin?
Så långt som taxonomin är beslutad i nuläget, med de två miljömålen som handlar om att begränsa klimatpåverkan och klimatanpassning, finns det utmaningar med äldre byggnader som ofta inte är lika energieffektiva som nybyggda. För att linjera med taxonomin krävs att du gör energibesparing på 30 procent i dina fastigheter, om du inte tillhör toppskiktet på 15 procent av beståndet i Sverige gällande energiprestanda. Det är en rätt tuff besparing för vissa äldre fastigheter och ska dessutom åstadkommas inom en viss tidsperiod. Säg att du lyckas få besparingen till 28 procent, då uppfyller du ändå inte taxonomin. Vi har faktiskt reflekterat kring om taxonomin skulle kunna leda till att fler byggnader rivs. Det är ju en rakt motsatt effekt till vad den syftar till, vilket skulle vara olyckligt. Möjligtvis kan de kommande målen som relaterar mer till cirkularitet och materialval ge tydligare kriterier så att även äldre fastigheter kan kvalificeras som gröna.
Många äldre byggnader som inte har den bästa energianvändningen medför istället andra värden, såsom platsidentitet och kulturhistoria. Detta inkluderas inte i ett verktyg som taxonomin, troligen inte framöver heller. Vi fastighetsbolag som arbetar med att utveckla hela områden vill ju att det ska vara härliga platser att vistas på. Och de värdena syns inte tillräckligt. Jag skulle inte säga att det är en risk, men jag tror att vi kommer att behöva prata om dessa andra värden som inte går att klassificera och mäta enligt taxonomin.
Hur skulle taxonomin konkret kunna påverka utformning och nybyggnation?
Vi har de tuffa klimatmålen, vi har taxonomin med dess hårda krav – hur kan vi ändå skapa en spännande, intressant och härlig gestaltning av hus? Det tycker jag är en central fråga som vi alla i sektorn behöver arbeta med. En byggnad ska kunna stå väldigt länge, och samtidigt vara intressant. Det kanske inte är en ny fråga, men jag tror den kan vässas och aktualiseras ytterligare i ljuset av taxonomin. Som fastighetsbolag vill vi hitta arkitekter och byggmaterialutvecklare som tycker att det här är en rolig och spännande utmaning att utforska gemensamt. Jag ser fram emot ett samskapande där vi löser gestaltning och formgivning av attraktiva byggnader som samtidigt klarar de tuffa energi- och klimatkraven.
