Förra vinterns energikris gjorde svenska folket smärtsamt medvetna om vikten av en energieffektiv bostad. En statistiskt säkerställd undersökning som Novus utfört på uppdrag av oss visar att hela 72 procent minskade sin energiförbrukning på grund av de höga priserna och risken för energibrist. Och det har gett bestående effekter. Hela 78 procent uppger att de tänker fortsätta med samma beteende även om priserna skulle sjunka och 83 procent uppger att energieffektivitet är viktigt eller mycket viktigt om de skulle flytta till en ny bostad.
Så har energikrisen påverkat svenskarnas bostadspreferenser
Efter förra vinterns extrema elpriser har energifrågan blivit en viktig fråga för svenskarna när de ska välja bostad. Åtta av tio tycker att det är viktigt eller mycket viktigt att bostaden är energieffektiv och sju av tio har minskat sin elförbrukning till följd av de höga priserna. Hur mycket energi en byggnad förbrukar är starkt kopplat till dess gestaltning och med rätt utformning skulle våra bostäder kunna bli mycket energisnålare.
För att möta den efterfrågan behöver fastighetsägare och kommuner ta fasta på de möjligheterna som arkitekturen ger för att skapa energieffektiva byggnader när de planerar nya bostadsprojekt och bostadsområden. Dessutom måste renoveringstakten av äldre byggnader med sämre energiprestanda öka.
Anna Graaf, hållbarhetschef, White Arkitekter
– Det skulle vara till nytta både för de boende och hela samhället. Samtidigt skulle det kunna minska Sveriges klimatpåverkan, fortsätter Anna Graaf.
Det är redan idag fullt möjligt att skapa byggnader som ger mer energi än de använder, så kallade energipositiva byggnader. Solceller i fasad och på tak ger egenproducerad energi och gör det möjligt att producera mer energi än som går åt i byggnaden.
Genom att arbeta mer resurseffektivt när vi skapar städer, infrastruktur och transportsystem gör vi vad vi kan för att inte påskynda klimatförändringar. Climate Innovation District i Leeds i Storbritannien är ett sånt exempel. Här har vi förvandlat ett centralt industriområde till en hållbar, grön, blandad stadsdel med 516 lågenergihus.
Hur mycket energi en byggnad förbrukar är starkt kopplat till dess gestaltning. Det handlar bland annat om byggnadens form och volym, hur vi optimerar ytorna, att dagsljuset utnyttjas, hur väl vi isolerar och vilka material vi väljer.
Anna Graaf, hållbarhetschef, White Arkitekter
– Det gäller också att skapa förutsättningar redan i planeringen, så att det till exempel är möjligt att ta vara på solenergin mot södervända tak och fasader, fortsätter Anna Graaf.
Nu finns också pilotprojekt för att utveckla hela områden som är energipositiva, till exempel i Järfälla kommun. Detta är en avgörande faktor för att Sveriges kommuner ska kunna bli klimatneutrala. Energipositiva områden och byggnader ger också en ökad trygghet i energiförsörjningen från lokala hållbara energikällor. De minskar även behovet av köpt energi vilket leder till lägre och mer förutsägbara energikostnader för företag och andra konsumenter.
Fler äldre än yngre har förändrat sitt beteende
I åldersgruppen 65–79 år har 82 procent minskat sitt hushålls energiförbrukning till följd av energikrisen. Bland 18–29-åringarna har endast 55 procent förändrat sitt beteende. Däremot tycker 80 procent eller fler av de svarande i alla åldrar att det är viktigt eller mycket viktigt med en energieffektiv bostad om de skulle flytta idag.
Läs hela rapporten Den hållbara staden här.
Om undersökningen
Undersökningen har genomförts av Novus på uppdrag av White Arkitekter mellan den 13–22 mars 2023. Den är statistiskt säkerställd och har 3 390 respondenter mellan 18–79 år ur Novus Sverigepanel.
Kontaktperson
