Rapporten Den hållbara staden baseras på en statistiskt säkerställd undersökning som White låtit Novus genomföra. Den berör svenskarnas åsikter, beteenden och preferenser i den byggda miljön. På frågan om vad stockholmarna främst vill se mer av i stadskärnan hamnar grönska och planteringar i topp (40 %), följt av uteserveringar (35 %) och torg med sittplatser och utemöbler (22 %). Fler butiker hamnar först på en fjärdeplats.
Mer grönska efterfrågas av stockholmarna
Det stockholmarna efterfrågar mer än något annat i staden är fler grönytor. Parker, naturområden och grönska är det stockholmarna helst vill bo nära, se mer av i stadskärnan och i offentliga miljöer. Det visar vår nyligen lanserade rapport Den hållbara staden. Närhet till natur och grönska är centralt för folkhälsan likväl som vid klimatanpassning av städerna.
En attraktiv stadskärna innebär mer än bara handel. Det framkommer också tydligt i vår rapport. Fler gemensamma sociala ytor och grönska är det som efterfrågas mest bland stockholmarna, vilket understryker vikten av att behålla och utveckla dessa ytor när staden förtätas.
Martin Ehn Hillberg, kontorschef för Whites Stockholmskontor
– Genom fler mötesplatser blir staden också mer levande och det uppstår interaktion med människor vi själva inte valt ut och planerat att träffa, säger Martin Ehn Hillberg.
Fler gröna inslag i staden kan lindra den urbana värmeöeffekten
Grönytor har inte bara en positiv inverkan på människors hälsa och välbefinnande. De behövs också för klimatanpassning av städerna och för att göra dem mer motståndskraftiga mot extremväder, såsom värmeböljor och kraftiga skyfall. I sommar pekar långtidsprognoserna på högtryck och det väntas bli en betydligt varmare sommar än normalt – något som kan orsaka både hälsoproblem och ökad dödlighet, framför allt bland yngre barn, äldre och personer med underliggande sjukdomar.
– Tätbebyggda städer som Stockholm är särskilt utsatta, då hårdgjorda markytor absorberar mer solljus och ger ifrån sig värmestrålning. Det gäller i synnerhet i de områden där natur och grönytor omvandlats till bebyggd mark i samband med förtätning, säger Martin Ehn Hillberg.
Genom att bevara och integrera mer grönska och träd i staden kan vi dämpa effekterna av värmeböljor, eftersom växtlighet har en nedkylande effekt. För att vi ska kunna leva och vistas i våra städer och samtidigt må bra är det ett måste att integrera mer grönska och ekosystemtjänster i stadsplaneringen.
Martin Ehn Hillberg
I lilla Blecktornsparken på Södermalm i Stockholm har en stor parkyta frigjorts. Nya artrika planteringar av träd och andra växter bidrar till ökad biologisk mångfald samtidigt som den tillskapar vistelseytor för besökare som bara vill ta det lugnt och passar väl med parkens övergripande karaktär.
Enligt Sveriges miljökvalitetsmål ska en majoritet av landets kommuner senast år 2025 ta tillvara och integrera stadsgrönska och ekosystemtjänster i urbana miljöer vid planering, byggande och förvaltning i städer och tätorter. I Whites rapport svarar fjärde stockholmare (27 %) att de inte anser att kommunen främjar ekosystemtjänster och den biologiska mångfalden. Och hela 78 procent av stockholmarna svarar att de gärna vill se mer grönska i staden för att främja dessa.
Växtbeklädda fasader, gröna gårdsmiljöer, takträdgårdar och terrasser är bra sätt att få in grönska där det annars inte hade varit någon grönska alls. Men för att grönskan och dess svalkande och hälsofrämjande effekter ska vara tillgängliga för alla är det också viktigt att få in mer grönstruktur och naturbaserade lösningar i det offentliga rummet,
Martin Ehn Hillberg
Fördelarna med mer grönska i stadsmiljön
- Sänker temperaturen både inomhus och utomhus under sommarmånaderna
- Ger skugga och skyddar mot skadligt UV-ljus
- Renar luften och dämpar buller
- Ökat välbefinnande
- Bidrar till attraktiva och sociala mötesplatser
- Främjar den biologiska mångfalden
- Minskar trycket på stadens dagvattensystem
Kontaktperson
