Varför togs taxonomiförordningen fram?
Hållbarhet har varit förhållandevis oreglerat fram tills nu. Det har inte kostat bolagen något att släppa ut stora mängder koldioxid och det har inte synts i årsredovisningar, vilket andra ekonomiska aktiviteter som bygger upp BNP gör. Och ju mer industrin har snurrat, desto mer utsläpp har vi skapat. Att det inte har funnits någon riktig finansiell konsekvens är en viktig faktor bakom framtagande av taxonomin. För att klara Parisavtalet behöver våra utsläpp komma ner till noll år 2050. Det betyder att all ekonomisk aktivitet såsom transporter, tillverkning eller fastigheter måste kunna drivas med nollutsläpp. Annars har vi ingen chans att klara målet. Taxonomin har tagits fram för att visa oss vad som krävs för att nå dit, med hjälp av jämförbara och teknikneutrala tröskelvärden uträknade på vetenskaplig grund. Det är lite som att tända lampan, så att man får en jämförbarhet mellan aktiviteter och på så sätt kan välja dem som snabbast möjligast bidrar till att klara Parisavtalet. Taxonomin riktar in sig på de sektorer som tillsammans står för 93,5 procent av de direkta utsläppen inom EU. En av dessa är bygg- och fastighetssektorn.
Vilka utmaningar ser du initialt?
Från att arbetet med att ta fram taxonomin startade till att det blev en förordning var nog snabbast i EU:s historia. Länderna har verkligen slutit upp. Så om marknaden tycker att det går fort, är det för att det gör det. En utmaning är därför att det saknas data. Hållbarhetsarbetet har hittills inte varit så granulärt. Bolag och aktörer har arbetat på en mer allmän nivå där man kanske valt ut några av de globala hållbarhetsmålen och beskrivit hur man arbetar mot dessa i olika narrativ. Det har inte varit tydligt vad det faktiska resultatet av hållbarhetsarbetet är. Nu behöver marknaden ställa om. Och taxonomin kommer att visa hur alla ligger till i omställningen.
Hur ligger Sverige till i omställningen?
Sverige har ju ett gott rykte internationellt när det gäller hållbarhet. Men med taxonomin får vi en mycket mer direkt jämförbarhet mellan olika aktiviteter, bolag och länder. Jag tycker att Sverige kan se det som en positiv utmaning. Nu behöver det goda ryktet omvandlas till faktiska, jämförbara siffror.
Hur kommer det att märkas att taxonomin har börjat gälla?
Jag tror definitivt att vi kommer att se ett ökat kapitalflöde mot det som är hållbart. Verksamheter som lyckas med grön omställning kommer att få billigare lån och större tillgång till kapital. Det gör att de ökar i tillväxt och ytterligare kan accelerera i omställningen. De verksamheter som inte klarar att ställa om kommer att få det svårare att attrahera kapital, därför att de inte kommer ses som framtidssäkrade. Och det är en stor risk idag, att inte vara framtidssäkrad. Där har taxonomin en smart inbyggd effekt i syfte att skapa incitament för bolag som inte kommit lika långt att börja ta steg framåt. För att finansmarknadsaktörer ska få gröna portföljer som i hög grad linjerar med taxonomin, behöver de hitta investeringar som är gröna. Det behöver inte vara på ”entity level”, alltså ett helt bolag. Utan bolag kan identifiera ”gröna öar” inom sin verksamhet och söka kapital till dessa. För ett fastighetsbolag kanske det handlar om investeringar i energieffektivisering. Dessa ”gröna öar” tror jag kommer att öppna upp många dörrar och göra även mindre bolag investeringsbara för fonder som vill omfattas av taxonomin. Därför rekommenderar jag alla bolag som är i behov av investeringar, oavsett om man i dagsläget omfattas av taxonomin eller inte, att sätta sig in i det här. Taxonomin kan faktiskt användas som ett sätt att skåda in i framtiden.
