Vad vill Swedbank Robur uppnå i hållbarhetsarbetet?
Swedbank Roburs vision är att bli världsledare i hållbart värdeskapande. Att vara ”världsledare” handlar inte för oss om att vara bäst, utan om att vara en ledare och inspirera, stötta och driva framåt. För att nå visionen har vi bland annat satt upp en klimatstrategi med två tydliga och övergripande mål: Fondkapitalet ska vara i linje med Parisavtalet 2025 och fondkapitalet ska vara koldioxidneutralt år 2040 (alltså fem respektive 10 år tidigare än Parisavtalets deadline). Vägen till netto noll har vi försökt konkretisera ytterligare: För att nå nettonollutsläpp behöver vi öka våra investeringar i bolag som själva har nettonollmål, vi behöver öka våra investeringar i klimatlösningar och vi behöver bedriva påverkansarbete gentemot de bolag som står för den större delen av Swedbank Roburs ägda utsläpp, säger Pia Gisgård.
Vilken betydelse kan taxonomin få för er finansmarknadsaktörer?
På längre sikt ser vi att EU:s nya regelverk Disclosureförordningen och Taxonomiförordningen kommer att utvecklas till effektiva verktyg, både för oss som investerare och för bolagen. De medför en standardisering av hållbarhetsrapportering som saknas idag. Bristen på standardisering kan jämföras med om företag skulle rapportera sina finansiella nyckeltal utan att ange i vilken valuta – det blir omöjligt att jämföra om du inte använder samma mätvärden, säger Pia Gisgård.
Fredrik Mattsson, förvaltare för fonden Swedbank Robur Fastighet – vad kommer den att innebära för aktörer i samhällsbyggnadssektorn?
Än så länge ska fastighetsbolag endast rapportera hur de omfattas av de tekniska granskningskriterierna och de är fortfarande i ett tidigt stadium av att samla in, analysera och rapportera data. Fastighetsbolag som har en stor andel nybyggda byggnader får i nuläget en högre score. Det är provocerande att bolag som rivit en hel fastighet, byggt en ny och fått den miljöklassad kan finansiera den via en grön obligation och därmed får ett högre taxonomiscore. Detta är ju oftast betydligt sämre för miljön än om byggnaden fått står kvar men istället blivit renoverad.Byggbolagen är ofta i händerna på det beställande bolaget och i en dialog med kunderna kan byggbolagen öka andelen energieffektiva byggnader, men det är inget som sker över en natt. Taxonomin är en affärsmöjlighet för teknikkonsulterna då de kan hjälpa bolagen både med kartläggning av beståndet, beräkningar och implementation av lösningar. Byggmaterialtillverkare har fått ökade krav från sina kunder att ställa om till mer hållbara och energieffektiva produkter. Generellt så ser vi en trend i sektorn att i större utsträckning försöka öka återanvändning av material.
Vilka förväntningar har ni på just fastighetsbolag när det gäller att anpassa sig efter taxonomin?
Fastighetsbolagen kommer att behöva förhålla sig till taxonomin och de har väldigt olika startpunkter. Det beror på vilken typ av fastigheter man har, hur åldersstrukturen ser ut på beståndet samt den geografiska fördelningen. Det blir därför mycket bolagsspecifika överväganden som behöver göras. Viktigast är att det görs en helhetsbedömning, i vissa fall kanske det till exempel vara bättre för miljön att investera i en fastighet och få den att gå från energiklass F till D än att satsa på att investera i en fastighet och får den att gå ifrån energiklass B till A, säger Fredrik Mattsson.
Hur har Swedbank Robur förberett er för att anpassa er efter taxonomin?
Ofta tenderar man att vänta på att nya skatter, nya regler och globala system ska förändras. När det gäller EU:s regelverk för hållbar finansiering har det kommit på plats i rekordfart. Delar av detaljregleringen är dock försenad och vi vet ännu inte hur den slutligt kommer att se ut. Vår uppfattning är att vi inte kan vänta, vi får utgå från det som finns tillgängligt. Det handlar om att agera nu, utifrån den information vi har. Och inse att kapital är en stark påverkansfaktor för att driva på en hållbar utveckling. Vår upplevelse är också att många investerare i vissa fall till och med ligger före de nya regelverken. Speciellt större aktörer i Sverige och Norden. Arbetet hos oss har pågått under flera år och vi ser att vi ligger väl i fas i implementeringen. Som alltid handlar det om att ha ett aktivt och dedikerat arbete, tydliga färdplaner och att säkerställa att man har rätt resurser och kunskap inhouse, säger Pia Gisgård.
