DeepDive: Framtidens bostad – trender och tendenser

Vad är det för regeländringar som är på gång?

– Vi träffar många kunder som undrar vad nya BBR och förändringarna för studentbostäder som föreslås i PBL kommer att få för effekter på deras projekt. Det finns många nya möjligheter och sätt att utforma bostäder vid horisonten. Nu är inte dessa förändringar helt klara än, men vi ser redan att det kan bli möjligt att disponera om ytorna i bostaden så att de bättre passar olika personers drömmar och behov.

Hur kommer det att påverka bostädernas kvalitet?

– Med mindre omfattande utformningskrav kommer det att bli ännu viktigare att som bostadsutvecklare själv förstå boendekvaliteter och säkerställa goda livsmiljöer. Värden som rundgång, axialitet, dagsljus och möblerbar yta sitter i ryggmärgen hos en erfaren bostadsarkitekt. Nu har vi också varit med och utvecklat ett verktyg som heter MAB – manual för analys av bostadskvaliteter som vi kan använda för att mäta och säkerställa goda bostäder. Att bygga en bra bostad är inte dyrare än att bygga en dålig bostad, tvärtom, en välplanerad bostad höjer värdet på fastigheten och kan underlätta rationell produktion.

Vilka trender ser ni i kommunernas markanvisningar?

– Vi ser att många kommuner har börjat ställa krav på låg klimatpåverkan eller till och med klimatneutralitet vid markanvisning. Det är helt klart en utveckling som kommer att fortsätta. För att vinna de markanvisningarna och samtidigt få ihop ett ekonomiskt gångbart projekt behövs rätt kompetens. Det påverkar projektens utformning till stor del, det handlar det om vilka material som går att använda, energieffektiva volymer och hur det går att integrera lokal energiproduktion och smart lagring och delning mellan fastigheter.

– En annan trend är att kommuner har börjat ställa stilkrav. På vissa platser efterfrågas en särskild historisk stil som Jugend eller Swedish grace, på andra en mer generellt formulerad önskan om ”klassisk arkitektur”. Oavsett vad man tycker om det behöver den som vill vinna dessa markanvisningar förstå vad det får för konsekvens för projekten och på vilket sätt det påverkar gestaltningen. Den regelbundna fasaden kräver en annan inre disposition och fasadens ornament är inget som går att plocka från hyllan, utan det behöver produceras på ett sätt som är både rationellt och håller hög kvalitet. För att skapa effektiva, moderna bostäder med dessa förutsättningar behöver arkitekten ha både kunskap om olika historiska stilar och en känsla för hur de kan anpassas till dagens förutsättningar.

Klimatneutralitet – Hur påverkar det projekten rent konkret?

– Till exempel blir det svårt att bygga parkeringar under mark på grund av all betong som krävs. Så parkeringen behöver minskas eller lösas på annat sätt. Det ger å andra sidan möjligheten till ett större jorddjup på gården vilket tillåter de stora träd som är så viktiga för skugga och den biologiska mångfalden. Du kommer också att behöva bygga med trästomme eller en återbrukad betongstomme och se till att energifrågan är med från första början i planeringen.

Vilka trender ser ni kring utemiljöns utformning?

– Dagens bostadsgårdar ska lösa många uppgifter idag. Många funktioner flyttar in på gården som soprum och cykelparkering, samtidigt ska gården vara en social plats för umgänge och barns lek som kan hantera skyfall och värmeböljor. Det blir snabbt trångt och i framtiden kommer vi nog att behöva planera större gårdar och arbeta med multifunktionella ytor som inte är så hårt programmerade för en specifik funktion. Det är viktigt att fundera kring hur stor del av gården som faktiskt går att använda för det sociala livet, en slags Socialytefaktor som ett komplement till den klassiska Grönytefaktorn.

– Bostadsgården kommer kanske inte att klara allt, utan vissa funktioner skulle kunna flytta ut i gaturummet eller delas mellan olika kvarter. En mer levande gatumiljö skulle också skapa en mer attraktiv och trygg stadsdel där mjukare gränser leder till fler möten mellan människor.

Längtan efter den egna plätten fick huspriserna att skjuta i höjden under pandemin, hur ser efterfrågan ut nu?

– Villanormen är fortsatt stark i många grupper. Samtidigt vill många bo centralt och ha tillgång till stadens service. Kan vi uppfylla villdrömmen i flerfamiljshus i staden? Kan vi hitta nya lösningar på människors behov? Sådant som uthyrningslägenheter när släkt och vänner kommer på besök eller marklägenheter med egen ingång mot gatan och uteplats. Där har vi en stor uppgift framför oss, för bilberoende villaområden skapar varken en levande och attraktiv stad eller ett miljömässigt hållbart samhälle.

Finns det några boendeformer som ökar i popularitet?

– Intresset för delat eller kollektivboende ökar, delvis drivet av ekonomi men framför allt drivet av sociala skäl. Målgruppen är bred men grupper och det är inte enbart unga personer utan även ensamstående med barn och seniorer. Co-live är väldigt populärt när marknaden får styra men det är inga dammiga 70-talskollektiv som efterfrågas utan konceptstarka boendeformer där både service, privat avskildhet och socialt umgänge står i fokus. Här får fastighetsägaren en ny roll och även affärsmodellen utvecklas. Det behöver inte nödvändigtvis vara nybyggnation heller utan det finns stor potential i att utnyttja det befintliga beståndet bättre. Redan idag finns bostäder och byggnader som med ett uppdaterat erbjudande och social infrastruktur skulle kunna få ett helt annat liv.

– Även generationsboendet börjar få ett uppsving. Där handlar det främst om familjer som köper en villa och bygger ett till hus på samma tomt åt mor- eller farföräldrarna. Men det finns förstås en möjlighet att uppfylla de behoven i flerfamiljshus.

Åt vilket håll är lägenheternas utformning på väg?

– När bostaden har blivit dyrare sätts allt mer fokus på kvalitet och långsiktighet. Man sätter mer fokus på läget i staden och inom kvarteret, hållbara material, låg energiförbrukning och framför allt att det är en bostad som man kan bo länge i.  Det kräver större flexibilitet och bostäder som är lätta att bygga om och anpassa utifrån olika behov i olika skeenden i livet. Smarta lösningar som små extrarum som kan fungera både som arbetsnisch, sovrum för ett litet barn eller klädkammare är ett sätt. Lägenheter som går att dela av för att skapa tonårsrum eller hyra ut är ett annat.

Många affärs- och kontorslokaler står tomma, kan de omvandlas till bostäder?

– Det är absolut en möjlighet. Förr omvandlades ju centralt belägna bostäder till kontor, så det kanske är dags för bostäder igen? Vissa lägen i staden behöver större omvandlingsförmåga än andra. Där krävs en robusthet och att byggnaden klarar olika roller utan alltför stora ingrepp i framtiden. Därför innebär ett lyckat omvandlingsprojekt att även tänka ett eller två steg längre än behoven som är uppenbara just i dag. Vi behöver byggnader som med små insatser går att omvandla, men även byggnadsdelar som kan få ett nytt liv genom att demonteras och återbrukas.

– Tidigare experimentella grepp som Bokaler, bostäder som kombineras med en lokal för egen affärsverksamhet, är högaktuella igen. Ett ökat hemarbete tillsammans med utmaningar med affärsupplägget för traditionella lokaler gör det till en attraktiv lösning. Bokalerna bidrar både till entrétäthet och trygghet längs gatan och skapa mer organiska affärsmöjligheter för boende som vill testa en affärsverksamhet i liten skala.