Vad vill ni åstadkomma med ert hållbarhetsarbete på Stena Fastigheter?
På ett övergripande plan handlar det om att genom långsiktigt ägande säkra våra fastighetsvärden, att bidra till att våra områden ska utvecklas på ett bra sätt och att städerna vi verkar i ska stärkas. Vi vill göra det lätt att leva och arbeta hållbart. Som fastighetsbolag har vi en unik ”arena” för att göra livet mer hållbart för människor som bor och verkar hos oss. Vi fattar beslut om hur vi bygger nytt, hur vi renoverar, vilka utemiljöer vi skapar, hur vi bidrar till relationerna i kvarteren och hur vi framtidssäkrar fastigheterna – vi behöver ta ett stort ansvar för kommande generationer.
Vad tror du att taxonomin kommer att innebära för klimatomställningen?
Taxonomin gör det möjligt att jämföra bolag hållbarhetsmässigt på samma sätt som man kunnat jämföra dem ekonomiskt. Nu finns ett motsvarande ”språk” och nyckeltal inom hållbarhet. Det är otroligt smart att koppla ihop taxonomin med finansmarknaden. Det kommer att göra att alla bolag vill bli sedda som en grön, hållbar investering. Även små leverantörer som inte direkt omfattas av taxonomin, påverkas indirekt för att de ska kunna leverera till bolag som omfattas av taxonomin eller attrahera kapital från investerare som vill investera grönt. Jag tror att taxonomin kan ge en ketchup-effekt till klimatomställningen just för att den slår så brett. Om finansmarknaden är klar med var den vill satsa sitt kapital – och det finns mycket pengar att satsa i den gröna omställningen – tror jag dessutom att även försäkringsbolagen kommer att följa efter. Man kommer vilja skruva från två håll. Att lansera något som inte är riktigt färdigt tycker jag också är smart. Det blir mer utmanande och gör att bolag som ännu inte är i gång får en möjlighet att börja springa. De måste springa väldigt, väldigt fort – men det går!
Vad kommer taxonomin att betyda för aktörer i samhällsbyggnadssektorn?
Jag tror att insatserna som görs inom sektorn kommer Cecilia Fredholm Vaarning, hållbarhets- och kommunikationschef på Stena Fastigheter, tror att taxonomin kan ge en ketchup-effekt till klimatomställningen just för att den slår så brett. Hon tar även upp att försäkringsbolagen troligen kommer få upp ögonen för taxonomin, därmed skruvas det från flera håll på aktörerna i sektorn. att linjera alltmer med varandra. Det blir en ökad tydlighet, med klimatdeklarationer som en slags form och med taxonomin som innehåll. Hållbarhetsfrågor är väldigt mycket ”tillsammans-frågor”. Och jag märker redan av en annan typ av dialog mellan aktörer i sektorn. Jag har inte sett en sådan här transparens, bjussighet och öppenhet tidigare. Med leverantörer räknar vi numera fram projektens klimatavtryck tillsammans. Och dialogen med bankerna är redan förändrad, den är mer öppen och jag tycker de visar på en djupare förståelse för hållbarhetsfrågor. Arkitektens roll som kunskapsbärare kan komma att stärkas ytterligare i detta. Det kommer att finnas en stark förväntan på klimatberäknade alternativ, utifrån de sex målen som ingår i taxonomin. Framför allt tänker jag på cirkularitet. Jag tror att det är nu som cirkularitet kommer att komma i gång på allvar. Det har varit mycket snack länge, men nu blir det verkligen viktigt. Hur tar vi hand om gamla byggnader? Hur ska vi tänka kring ventilation och värme? Är det okej att öppna ett fönster eller ska man ta till kylmedel? Smarta lösningar och hjälp med olika typer av ställningstaganden kommer att bli hårdvaluta.
Hur påverkas arbetet med EU-taxonomin av det osäkra världsläget?
Det är en utmanande tid för vår sektor. Det har kommit rapporter bara den senaste veckan om att det finns bolag som nu som drar i handbromsen när det gäller nyproduktion för att man ser kombinationen av stigande räntor, priser och minskad tillgång till material. Jag funderar på om en viss inbromsning samtidigt skulle kunna innebära en möjlighet för vår sektor att få lite ordning och reda i förberedelserna kring taxonomin och andra hållbarhetsregleringar. Vi skulle gemensamt behöva göra ännu bättre analyser för att kunna gå fram med de projekt som är absolut starkast. Det skulle kunna vara positivt för både bolag och kunder. De gröna frågorna är trots allt mer instrumentella och mätbara. Det står i kontrast till de sociala frågorna som kräver mycket mer fotarbete och djupare förståelse. Med tanke på att vi har en social taxonomi på ingång behöver vi vara väl förberedda även inför kommande utmaningar
