– Genom fler mötesplatser blir staden också mer levande och det uppstår interaktion med människor vi själva inte valt ut och planerat att träffa, säger Martin Ehn Hillberg.
Fler gröna inslag i staden kan lindra den urbana värmeöeffekten
Grönytor har inte bara en positiv inverkan på människors hälsa och välbefinnande. De behövs också för klimatanpassning av städerna och för att göra dem mer motståndskraftiga mot extremväder, såsom värmeböljor och kraftiga skyfall. I sommar pekar långtidsprognoserna på högtryck och det väntas bli en betydligt varmare sommar än normalt – något som kan orsaka både hälsoproblem och ökad dödlighet, framför allt bland yngre barn, äldre och personer med underliggande sjukdomar.
– Tätbebyggda städer som Stockholm är särskilt utsatta, då hårdgjorda markytor absorberar mer solljus och ger ifrån sig värmestrålning. Det gäller i synnerhet i de områden där natur och grönytor omvandlats till bebyggd mark i samband med förtätning, säger Martin Ehn Hillberg.