Tillsammans med HSB har vi format ett stadskvarter som ska utvecklas under lång tid. Grunden till vårt arbete med Söderport lades i en workshop med beställaren där vi gallrade bland hållbarhetsmål och satte prioriteringen för utvecklingen. Därefter skissade vi på en strukturell nivå och kom överens om huvudstrukturen och bärande gestaltningsgrepp med kommunen innan vi ritade igenom i detalj. Här gick vi också igenom kritiska parametrar som parkering, avfallshantering, buller, dagsljus och energi för att inte fastna längre fram.
”Rätt insats med rätt kompetens i rätt tid” har varit en ledstjärna i vårt arbete. Den robusta grundstrukturen har banat väg för en flexibel detaljplan som gjort det möjligt för HSB att sälja byggrätter till Melins fastigheteter (hyresrätter och förskola) och Castellum (kontor). Sammantaget blir det ett levande och blandat kvarter där flera aktörer hjälps åt att skapa helheten.
I utformningen av kvarteret är relationen till skofabrikerna Oscaria och Rex en utgångspunkt för att skapa ett tidlöst och stadigt intryck som tål det trafikerade läget intill södra infarten. Kvarterets skala varieras med en högre utsida och en insida med en till tre våningar. Fasaderna signalerar ett nytt möte med staden och en ny användning av platsen. Kvarterets högsta hus, det mot öster, markerar ett nytt lokalt centrum i ett tätare Örnsro.
Om kvarterets utvändiga gestaltning är tydligt urban och kraftfull mot gaturummet är insidan tvärtom mjuk, intim och hemtrevlig. Mot gårdar och gränder är skalan lägre, fasaderna har inslag av trä och bostäder har egna uteplatser. Helheten är konsekvent och tydlig i sin identitet. Helheten är konsekvent och tydlig i sin identitet. Ett stort kvarter som varieras genom hushöjder och subtila variationer i fasad. Söderport blir ett kvarter som på många sätt underlättar det hållbara vardagslivet. Två-tre lokaler planeras som ger ett tillskott till Örnsros serviceutbud. De olika rumsligheterna i kvarteret utformas på ett medvetet sätt från offentliga via halvoffentliga till halvprivata, för att skapa trygghet och hemhörighet för de boende. Det gör det lättare att lära känna sina grannar och i förlängningen dela på ytor och resurser. Vilket underlättas genom gemensamhetslokalerna som blir mötesplatser planerade utifrån ett helhetstänk och mervärde för hela kvarteret.
Den centrala gårdsytan blir en kommunikationsnod och mötesplats inom kvarteret. Det gemensamma växthuset fungerar som en port mellan förskolegård och bostadsgård och underlättar samnyttjande av funktionerna. I förskolegårdens östra del skapar små nivåskillnader en avdelande rygg och spännande lekmiljöer.
Det publika torget markerar porten till kvarteret. Ytan och parkeringarna skapar förutsättningar för lokalerna i torghusets nedre plan. Markbeläggningen fortsätter i den generösa portiken i torghuset och på insidan finns en mer intim platsbildning som markerar början på den halvprivata gården.
