Som arkitekter har vi en viktig roll att sammanlänka ekonomi, sociala aspekter, planering, miljö- och funktionskrav, och utifrån detta skapa platser och hållbara städer som skall fungera i generationer. Detta fick vi höra olika perspektiv på under samtalet som centrerade mycket kring hur stadens styrdokument säkerställer att staden kan växa och möta en föränderlig framtid.
Tillvarata det vi har: För att våra städer ska bli mer motståndskraftiga och beboeliga på lång sikt behöver vi verkligen planera för att minska uttaget av naturresurser och stärka den biologiska mångfalden. Marja Lundgren på White menar att vi måste bli bättre på att bevara och återskapa värden samt ge mindre plats åt bilar och mer plats för grönska och rörelsefrämjande miljöer.
Långsiktighet: Linus Kjellberg från Atrium Ljungberg nämnde Slakthusområdet som ett gott exempel på där man utgått från platsens unika karaktär och styrkor och skapat en blandad stad som lever dygnet runt, året runt. Han betonade även vikten av att hitta en balans mellan kortsiktig flexibilitet och långsiktig strategi för att kunna utveckla fastigheter på ett hållbart och framgångsrikt sätt.
Tillgänglighet och demokrati: En stad måste byggas för människorna som bor i den. För Simon Woldekian handlar inte bara om byggnader, utan också om att göra plats för grönska, skapa trygga, hälsofrämjande och inbjudande miljöer där människor vill samlas och vara aktiva. För att staden ska vara inkluderande på riktigt krävs även en välfungerande och utbyggd kollektivtrafik.
Klimatanpassning: Helena Wessberg framhöll att stadens nuvarande styrdokument, som arkitekturpolicy och byggnadsordningar, har fungerat bra i praktiken, men miljö- och hållbarhetsfrågorna har fått ett allt större utrymme i takt med att vi fått uppleva effekterna av ett förändrat klimat.
