Spångadalen binder samman Tensta, Rinkeby och Bromsten

Tensta-Rinkeby-Spånga har idag ett behov av större variation av bostäder, fler platser där människor kan mötas och fler möjligheter för att kunna idrotta spontant. Det är just dessa saker som projektet Spångadalen har som mål att uppnå. Samtidigt kommer stadsdelarna att knytas samman för att öka rörelse och utbyten mellan områdena, vilket i sin tur också kan överbrygga de sociala skillnader som finns i alla städer.

Enligt förslaget som medborgarna just fått säga sitt om kommer området att få en ny grundskola för 900 elever med tillhörande idrottshall, en mindre idrottshall, fyra nya parker, två nya förskolor, ett regionalt cykelstråk, en ny gång- och cykelbro och cirka 1 500 – 1 700 nya bostäder.

Förslaget vill skapa nya gemensamma platser för människor att träffas på och plats för barn och unga att ha roligt och som dessutom bidrar till bättre hälsa. Idag saknas det såna här platser som också tilltalar tjejer och kvinnor.

De nya gatorna ska göra så att busstrafiken går snabbare och därmed kortar ned restiden för de som bor i området. Alla nya byggen kommer att anpassas till hur natur och höjdskillnader ser ut idag.

Området för Spångadalen innefattar dalgångarna mellan Tensta, Rinkeby och Bromsten samt området öster om Bromsten intill Ulvsundavägen. Totalt är det 57 hektar och all mark som påverkas ägs av Stockholms stad.

Anna Edblom, arkitekt hos White, har varit med och tagit fram förslaget för hur det nya projektet Spångadalen kommer att se ut och fungera. Vi ställde fem frågor till henne för att få en bra bild av vad som kommer hända och tankarna bakom.

Hur tänker ni som arkitekter med sammankopplingen?

När vi pratade med de boende i området så tryckte väldigt många barn på att de ville ha något i dalen som var till för alla i familjen. De ville inte att föräldrarna skulle följa med till lekplatsen bara för att se dem leka, utan för att också göra något som de själva vill. Detta har vi utgått mycket från i våra planer, men det symboliserar också hur vi vill tänka.

Varför är det så viktigt att göra en sån här sammankoppling av områdena?
När Tensta och Rinkeby planerades från första början var det som tydligt separerade stadsdelar omringade av vägar och åtskilda av grönytor. Att röra sig inom och mellan stadsdelarna kan därför vara svårt, eftersom det finns så få kopplingar mellan områdena. Stora grönytor är heller inte alltid bra, till exempel om det bara finns en gångväg som man måste gå för att komma hem på kvällen, då kan det kännas väldigt otryggt. Vi vill underlätta för människor att i sin vardag ta sig till jobb, kollektivtrafik och service utanför det egna bostadsområdet och att locka människor till de gröna platserna mellan stadsdelarna. När det blir enklare, genare och tryggare att röra sig framförallt till fots och med cykel så skapar vi förutsättningar för fler möten och ett breddat perspektiv på vår gemensamma stad.

Varför kan man inte bevara hela dalen obebyggd?

Dalen är såklart jätteviktig för de boende i området. Den används idag som mötesplats för lek, picknick och idrott och ska självklart fortsätta att användas på samma sätt. I planerna som finns för Spångadalen så ska den allra största delen av dalen därför fortsätta vara obebyggd och grön. Dalen kommer dock att korsas av stråk som bättre ska koppla samman stadsdelarna, och längs med dessa stråk kommer det även att byggas vackra parker. De nya stråken med parken kommer att ligga vid Storbyplan-Spånga kyrkväg, Rinkebystråket – Båtman Stens väg och i anslutning till Rissnevägen mot Rissne Gård. Tanken bakom detta är att det ska bli mindre tomrum mellan bostadsområden, så att det ska kännas mer naturligt att röra sig mellan dem, och att bussar bättre ska kunna komma fram.

Kommer det vara många vägar nära mötesplatser och gröna miljöer?

Ja, det har varit en viktig aspekt att få till nya gator, med plats för alla trafikslag. Bristen på gator har bidragit till att bilar och motorcyklar använder gångvägar istället, vilket kan vara väldigt farligt. Genom att möjliggöra för nya gator så kommer man inte behöva busköra, och områdena kan bli tryggare och säkrare. Gator som kantar parker och grönområden bidrar samtidigt till att entréer till bebyggelse kan vändas mot de gröna platserna. Kanterna får då mer upplysta, befolkade stråk som man kan välja som komplement till gångvägarna genom grönområdena.

Varför tar man bort delar av Rissne skog?

I förslaget att bygga ut Bromsten mot Ulvsundaleden vill vi skapa bebyggelse och mötesplatser som på ett lätthittat sätt hänger samman med både Rinkeby och Bromsten. Genom att föreslå en gata med bebyggelse mellan denna del, den nya skolan och Rinkeby så blir skogen samtidigt mindre enslig. En del av skogen kan enklare nyttjas av skolan och de boende i närheten. Den östra delen av skogen fortsätter vara större och sammanhängande. Dessutom föreslås en större park vid skogens sydsluttning. Framöver kan skogen få fler besökare och vi öppnar upp för fler olika användningar av den.

Varför görs allt detta just nu?

Det finns en stark politisk vilja att binda samman Stockholm och skapa en positiv utveckling i området. De byggen som görs väster om Ulvsundaleden är viktig för att skapa offentliga platser med minskat buller från trafiken och bättre luft. Det kommer bland annat att vara en park vid Rissneskogens sydsluttning, en ny gång- och cykelbro över Ulvsundaleden, en ny förskola och idrottshall, och mycket mer. Allt detta kommer även förbättra för Bromstens befintliga bebyggelse. Det behövs väldigt många nya bostäder i området, och då är det också kostnadseffektivt att skapa attraktiva offentliga platser samtidigt. När den nya skolan mellan Bromsten och Rinkeby byggs planerar vi även in mötesplatser på vägen från varje område så att skolan ska kännas lika nära från varje håll. På så sätt stärker varje liten del varandra och skapar största möjliga nytta.