Så kan vi integrera mer grönska i staden

I takt med att Örebro stad och kommunens tätorter förtätas blir det extra viktigt att värna om våra gemensamma grönytor. Samtidigt behövs det nya innovativa lösningar. Blickar vi uppåt finns en enorm outnyttjad potential – taken.

När städer växer sker det ofta på bekostnad av grönområden, ytor som förebygger både fysisk och psykisk ohälsa. Samtidigt gör sig klimatförändringarna allt mer påtagliga med värmeböljor, översvämningar och minskad biologisk mångfald. Med fler innovativa funktioner i den byggda miljön kan städer bli hållbara, bidra till välbefinnande och bättre hantera klimatförändringar.

Vi behöver se med kreativa ögon omkring oss för att möjliggöra nya ytor för grönska. Vertikal grönska och grönska på tak och bjälklag är något som blivit allt vanligare i våra projekt i Örebro.
Gry Arvidsson, landskaparkitekt på White i Örebro

Kvarteret Karmen i Örebro är ett exempel där Gry Arvidsson varit med och format en grön gråd uppe på ett bjälklag.

 

På ritbordet just nu finns det nya bostadsområdet Tamarinden i Södra Ladugårdsängen, som ska bli ett av Sveriges första riktigt klimatsmarta bostadsområden. Hållbarhetsambitionerna syns i utformningen av utemiljöerna, då dagvatten tas om hand på smarta sätt och vatten kan återanvändas till både odlingar och lek. Gemensamma gårdar ska uppmuntra till möten mellan de boende och man väljer att placera parkering under mark för att frigöra gröna ytor ovan.

Örebro är en fantastisk stad att få jobba med gröna värden i och det finns en vilja och drivkraft både från kommun och fastighetsägare. Man har börjat förstå vinsterna med gröna värden, det gäller både ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet.
Gry Arvidsson

– Enligt Sveriges miljökvalitetsmål ska landets kommuner arbeta med ekosystemtjänster och stadsgrönska i planering, byggande och förvaltning av den byggda miljön senast år 2025. För de kommuner som tar det på allvar finns mycket att vinna. Outnyttjade platser kan bli gröna lungor i den förtätade staden, säger Elin Sandström, hållbarhetsspecialist på White i Örebro.

Där vi idag ser klassiska tak kan vi imorgon möta blomstrande ängar, fruktträd, parker, odlingar, mossa och samvaro. Ett tak med grönska minskar trycket på stadens dagvattensystem, eftersom taket i hög grad fångar upp regnvatten och avrinning. Forskning visar att när andelen gröna tak i ett område ökar, så ökar också förmågan att motverka översvämningar. Grönska på tak har dessutom en skyddande effekt mot uppvärmning och vegetationen reflekterar även mer solstrålar än mörka tak, vilket bidrar till lägre temperaturer.

När taket inte ger ifrån sig onödig överskottsvärme gynnar det också närmiljöns mikroklimat. I princip alla typer av gröna tak bidrar till en avkylande effekt under sommartid och ett minskat energibehov i byggnaden. Integrerad grönska på fastigheter främjar också ett rikare växt- och djurliv.
Elin Sandström, hållbarhetsspecialist på White i Örebro

Verkligheten visar dock att det är långt ifrån alla kommuner som gör tillräckligt för att integrera ekosystemtjänster och stadsgrönska i den byggda miljön.

 

– Om kommuner inte jobbar för att få in mer grönska i de urbana miljöerna faller mycket ansvar på de privata fastighetsaktörerna. Vi har sett att flera av dem har insett att det finns stora mervärden i att se grönska som ett stadsbyggnadselement, inte bara dekoration. I ljuset av pandemin är det allt fler fastighetsutvecklare som säljer projekt med hälsa och grönska, säger Gry Arvidsson.

Kontaktperson

Gry Arvidsson

Gry Arvidsson

Gruppchef, Landskapsarkitekt

Örebro

+46 19 670 22 04

Dela gärna!