På seminariet ”Vatten – Katastrof eller kärlek?” samlade White representanter från stat, kommun och näringsliv för kunskapsutbyte och diskussion i frågan.
Så kan klimatanpassning skapa upplevelserikare städer
Med klimatförändringarna ökar risken för både drastiska skyfall och extrem torka. Samtidigt flyttar fler och fler in i världens megastäder och om 30 år riskerar uppemot 800 miljoner människor att bo i städer som inte klarar av att försörja sin befolkning med rent dricksvatten eller som ständigt hotas av översvämningar. Här kan god arkitektur spela en nyckelroll för att skapa platser som löser vattenproblemen samtidigt som de berikar upplevelsen av staden.
Staden har en otroligt stor roll att spela i vattenresursförvaltningen och staden måste ta ett större ansvar för den.
Jakob Granit, generaldirektör för Havs- och vattenmyndigheten
Skyfall, översvämningar, vattenbrist och vattenkvalitetsförändringar kräver nya angreppssätt för att städerna skall fortsätta att vara ekonomiska centrum och goda platser att leva på. Längst fram i utvecklingen står Kina med sina så kallade ”sponge cities” eller svampstäder som nyttjar trädgårdar, parker, stora anlagda våtmarker och stadsodlingar för att absorbera regnvatten i kombination med ett genomsläppligt vägnät som också samlar och lagrar vatten som senare kan användas som spolvatten eller renas till dricksvatten.
Men en framtid där över 60 procent av jordens befolkning bor i städer kommer att ställa stora krav på städernas förmåga att även använda vattenresurshanteringen som ett verktyg för att nå längre inom andra områden. Vatten och blågrön infrastruktur kan bidra till att nå flera av FN:s hållbarhetsmål. Att till exempel planera för dagvatten i form av nya parker eller våtmarker ger också möjlighet att gestalta ytor som även stärker befintliga ekosystem och ekologisk mångfald (Mål 15) – eller varför inte stadsodlingar som kan ge närproducerad mat (Mål 2), stråk för motion och rekreation (Mål 3) och andra upplevelser som förhöjer vardagslivet.
Slussen i Stockholm är ett exempel på ett projekt där klimatanpassningsåtgärder även kan användas för att skapa upplevelserikare platser i staden.
De närmaste åren kommer samhället att behöva göra stora investeringar för att klara effekterna av klimatförändringarna. Dessa investeringar måste vi förvalta på bästa sätt för att skapa så mycket värde som möjligt för både miljön och människan. Det gäller att se det som en möjlighet att tillföra nya kvaliteter till staden och det kan vi göra genom god arkitektur och gestaltning.
Gustav Jarlöv, utvecklingsansvarig Landskap på White
Köpenhamn är ett exempel på en stad som jobbar medvetet på detta sätt för att förhöja de offentliga rummens kvaliteter samtidigt som de bygger in skydd mot extremväder. Klimatanpassningen blir helt enkelt en ryggrad för utveckling och förnyelse där utgångspunkten alltid är att se till människan och stadsrummets möjligheter samtidigt som nya lösningar för till exempel avrinning implementeras.
Även i Sverige behövs redan i dag stora infrastrukturinvesteringar för att möta de nya förutsättningarna. Det är inte minst nya Slussen i Stockholm ett exempel på där den nya lösningen måste kunna avbörda betydligt mer vatten än tidigare för att hindra Mälaren från att svämma över, skydda ekosystemet och säkra sjön som dricksvattentäkt. Här utformar White en lösning i samarbete med Foster+Partners som även innebär att flera nya offentliga rum skapas mitt i bästa läge i Stockholm där vattnet dessutom blir tillgängligt på ett helt nytt sätt och bidrar till en större upplevelse.
Jens Thoms Ivarsson är creative director på Kretslopp & Vatten i Göteborgs stad. Hans uppdrag är att göra Göteborg till världens bästa stad när det regnar, vägen dit går genom konst och arkitektur i kombination med teknik.
Kontakt
