2013 vann White, i samarbete med Ghilardi + Hellsten Arkitekter, en internationell tävling för att ta fram en 20-årig utvecklingsplan över Kirunas stegvisa flytt fram till år 2033. White tog ett större grepp: En 100-årig utvecklingsplan med målet att skapa en hållbar mönsterstad med en ekonomi som inte är lika beroende av världsmarknaden för järnmalm.
Nya Kiruna – en samhällsbyggande stad
I Kiruna pågår en av de största stadsomvandlingarna i modern tid, ett enormt projekt som väcker både oro och förväntan bland Kirunas drygt 20 000 invånare. Men det innebär också en unik möjlighet att omvandla staden till något nytt och mer hållbart.
– Planen är ett svar på de förväntningar och utmaningar som Kirunaborna har på staden. Den lyfter fram behovet av mötesplatser, inte bara bostadsområden. Kombinationen av sociala mötesplatser tätt kopplade till naturen är intressant, säger Krister Lindstedt, ansvarig arkitekt på White.
Hur är det att jobba med en 100-årig utvecklingsplan för Kiruna?
– Det är bra att kunna arbeta i scenarier och ha en beredskap, för att inte låsa in sig och gå miste om möjligheter. Det är hela tiden en kamp att inte snäva in och begränsa. Som till exempel motorleden som dras nu, kanske kommer staden att behöva växa över till andra sidan i framtiden.
Hur flyttar man en hel stad utan att den tappar sin identitet och karaktär?
– Man skaffar sig en välinformerad process där många inkluderas och bidrar. Flytten av Kiruna är en additiv process, det är inte med en enkel byggnad man skapar identitet. Dels är det genom mötesplatser och närhet till grönska, vilket Kirunaborna lyfte fram för oss som viktigt. Man tar också med sig det byggda arvet, både byggnader och hela miljöer. Det gör stadens historia begriplig, säger Krister Lindstedt.
Han betonar att tankesättet kring cirkulär ekonomi är viktigt. Bäst är att återbruka hela hus men även återvunna delar och material bidrar till att skapa nya Kiruna.
– De resursmässiga och ekonomiska vinsterna går att spegla i de kulturhistoriska vinsterna. Material har slitits och patinerats och visar sin ålder, sin historia. Vi vill ha ett återbruk av så mycket som möjligt. Bostadshus, hela kvarter. Vi gläder oss åt att en riksangelägenhet som kyrkan flyttar med.
Kyrkan placeras på en liten kulle och får en ny relation till stadskärnan jämfört med tidigare. Nu vänds entrén mot torget.
– Det var ursprungligen en idé från Länsstyrelsen som jag kommit att tycka mycket om. Sådana här beslut är inte alldeles självklara och visar på komplexiteten, säger Krister Lindstedt.
Vad kommer nya Kiruna att bli?
– Ett mindset, en plats och ett sätt att leva – det gamla Kiruna fast på en ny plats och med massa nya människor. En plats för nya idéer och omtolkningar, en stad som kommer att präglas av att det byggs mycket. Kiruna är fortfarande omtalat som en mönsterstad för byggande och vid sidan av gruvindustri, turism och rymdindustri kommer det vara en samhällsbyggande stad. Jag önskar att det är en låg och tät trästad med härliga gaturum och ett fantastiskt levande torg. Men framför allt att det är en stad som är härlig att leva i, med fortsatt bra butiker, ett fint centralt sjukhus och bra skolor.
Faktaruta
Flytten av Kiruna innebär en möjlighet utan motstycke för Kiruna att bli en mer miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbar stad. Den nya bebyggelsen utformas utifrån en klimatneutral agenda. En tätare stadsplan, försedd med nya mötesplatser och kulturella faciliteter, kommer att främja det offentliga livet och göra det möjligt för en mer blandad befolkning att trivas. Kiruna har den snabbast växande andelen småföretag i Sverige och nu finns en stor efterfrågan på nya bostäder. Nya bostäder kommer att byggas, utöver de 3 000 hem som ska ersättas och flyttas.
Den fysiska flytten av stadskärnan och processens sociala dimension är projektets största utmaningar. Kirunas klimat och läge innebär ytterligare prövningar. Staden, som ligger 14 mil norr om polcirkeln, ligger avlägset från andra regioner. Klimatet är subarktiskt. Den nya staden kommer att använda befintliga resurser effektivare och planer finns för att skapa en infrastruktur för återvinning i syfte att minska transporter och avfall.