Nu väcks Feskekôrka till liv

14 maj 2024

I fyra år har Göteborg fått klara sig utan sitt fisk- och skaldjurstempel Feskekôrka, medan byggnaden varsamt restaurerats och transformerats. 2024 fyller den ikoniska byggnaden 150 år, och lagom till att solen värmer uteserveringarna kan besökare och flanörer återigen höra, se, dofta och framför allt smaka på den västsvenska fiskenäringen.

År 2012 såg fastighetsägaren Higab att Feskekôrka var i behov av en övergripande upprustning. Delar av byggnadens komplexa stolpverkskonstruktion hade gjutits in i betong. De storslagna naturliga ljusinsläppen i originalkonstruktionen hade täppts igen av handelsdiskar, kylskåp och grovköksteknik. Av de öppna ytorna och det flödande ljuset fanns inte mycket kvar. Borta var också den viktiga kopplingen till kanalen varifrån fisken lastades in.

– Genom att återskapa den fysiska kopplingen och en ny visuell kontakt med vattnet hoppas vi att det ska bli tydligare för göteborgarna vilket samband Feskekôrka ursprungligen hade med vattnet som flyter genom staden, säger Viktor Göthe, handläggande arkitekt på White.

Feskekôrka sov en Törnrosa-sömn, och när hon nu vaknar återgår en fantastisk skatt till göteborgarna.

Magnus Bunner, ansvarig arkitekt på White

Feskekôrkas interiör var från början mycket enkel med bord där fiskhandlarna mötte sina kunder. Bild: Higab.

Ett hus fullt av hemligheter

Higab anlitade White Arkitekter som arkitekter i projektet med att restaurera – och med varsam hand förnya – den anrika byggnaden. Magnus Bunner och Viktor Göthe, som tillsammans förädlat och transformerat flera kulturhistoriskt viktiga byggnader i Göteborg, tog sig an utmaningen. Efter en förstudie, där förutsättningar och ramar för projektet bestämts, påbörjades ett fyra år långt samarbete med Higab, entreprenör, antikvarie och tekniska konsulter med att förverkliga projektet.

– Feskekôrka visade sig vara ett hus fullt av hemligheter. Mycket av det som var spännande med byggnaden var ingjutet i sarkofager av betong. Vi var regelbundet på plats och anpassade våra lösningar i takt med att lager för lager av teknikinstallationer, gamla betonggjutningar och provisoriska lösningar som blivit permanenta med tiden skalades bort. Under alla lager dolde sig en slående intrikat konstruktion. Feskekôrka sov en Törnrosa-sömn, och när hon nu vaknar återgår en fantastisk skatt till göteborgarna, säger Magnus Bunner, ansvarig arkitekt på White.

I arbetet blottlades tiotals lager av färg som prytt väggarna genom åren, och flera av dessa har nu valts till interiören i byggnaden.

Den komplexa men smäckra konstruktionen i Feskekôrka påminner om en norsk stavkyrka med stolpverk i massivt trä som vilar på murade kontreforer. Dessa byggnadstekniskt viktiga element hade vid en ombyggnad under 60-talet täckts in i betong som behövde avlägsnas varsamt för att den ursprungliga nedre delen av konstruktionen skulle kunna skönjas. Det visade sig att de högresta sparrarna ursprungligen vilat på socklar av granit – en konstruktion som efter omsorgsfulla undersökningar kunde återställas. Timmermän och specialister på stolpverk ersatte uttjänta sparrar och balkar med nya av svensk furu, gjorde nya förband och skarvade de gamla med trälås enligt traditionell metod. En smed tog fram gjutjärnsbultar i originaldimension. Så pusslades bärverket ihop igen bit för bit, så som det såg ut en gång i tiden.

Furun till de nya bjälkarna är senvuxen och utvald specifikt för ändamålet av timmermännen för att vara hållfast även i de slanka dimensioner som Feskekôrkas stolpverk har. Den var redan cirka 100 år gammal när Feskekôrka byggdes. De reservdelar som använts är alltså äldre än själva byggnaden.

Viktor Göthe, handläggande arkitekt på White

Historisk gestaltning med gömd teknik

En källare grävdes ut inne i byggnaden för att rymma all den teknik som krävs för förvaring och tillredning i ett restaurangkök, teknik som tidigare blockerat och skymt stora delar av byggnadens insida. På så sätt återfick hallen sin ursprungliga volym, en kulturhistoriskt viktig faktor i bevarandeprocessen. Att hålla den linjen och se till att inga tekniska installationer skulle dyka upp ovan mark senare i processen, har varit viktigt att bevaka.

Teknik har även gömts i fritt stående köksstationer som också är byggnadens tydligaste markör på förnyelse. I de klinkerklädda ”hubbarna” samlas nödvändig teknik för restaurangkök, kylrum och fiskhallens ventilation. Idén har funnits med sedan projektets begynnelse för 10 år sedan och har under processen bearbetats tillsammans med teknikkonsulter. Gestaltningen är kopplad till Feskekôrkas historia, under den tid då kaklade bås med rundade kanter delade in hallen. Formatet och plattsättningen med breda fogar anknyter till de murade fasaderna. Genomgående har man strävat efter att tilläggen ska ha en robusthet och enkelhet som samspelar med byggnaden.

Det visade sig att de högresta sparrarna ursprungligen vilat på socklar av granit.

– Att restaurera och förädla kulturhistoriska byggnader handlar till stor del om att identifiera arkitektoniska värden, och få dem att samspela med dagens teknik och krav från användarna. I det här fallet blev lösningen att – med en grov förenkling – gräva ut utrymmet under Feskekôrka och låta tekniken få sin plats där. Byggnaden är högteknologisk utan att det stör det ursprungliga intrycket i vare sig fasad eller interiör, säger Magnus Bunner.

Feskekôrka är byggnadsminnesmärkt och alla förändringar som görs måste godkännas av Länsstyrelsen. Tack vare samarbetet mellan White, totalentreprenören Skeppsviken, byggnadsantikvarier och projekteldaren Higab, har arbetsgruppen hållit den initiala intentionen intakt – att återställa, anpassa och tillgängliggöra Feskekôrka för allmänheten.

Samarbetet med White har fungerat väldigt väl – i ett sådant här komplicerat projekt är det viktigt att få in rätt personer med bra inställning, och det har vi fått. Alla behöver vara både kloka och lyhörda för vad som är viktigt ur olika perspektiv och hur man kommer vidare när oväntade saker dyker upp.

Kajsa Wide, projektledare Tidiga skeden på Higab

– Higabs höga ambitioner har varit helt avgörande för att den här ikoniska byggnaden finns kvar och nu har väckts till liv. Man har tagit sitt uppdrag att tillgängliggöra och förädla huset på stort allvar och tack vare det säkerställt göteborgarnas främsta fiskhandelsplats för minst 100 år till, säger Magnus Bunner.