Monica von Schmalensee bildar team med Sveriges första riksarkitekt

Hej Monica!
Stort grattis till det nya jobbet som riksarkitekt Christer Larssons högra hand på Boverket.
Tack! För mig är detta ett stort förtroendeuppdrag . Det arbete jag hittills gjort som ordförande i rådet för hållbara städer har visat att intresset, och möjligheterna, för den nya arkitekturpolitiken är väldigt stort. Nu känns det också som vi får vi ett riktigt bra avstamp i och med utnämningen av Christer Larsson som vår första riksarkitekt.

Varför valde de dig som samarbetspartner till Christer Larsson tror du? 
Vi har under åren lärt känna varandra bra och har rest ihop och träffats i många sammanhang. Jag brukar skoja om att vi är som ett troget par som sysslar med ”resande i arkitektur”,  Skämt åsido, i sådana här stora frågor tror jag det är bra för oss bägge att ha någon att bolla med. Det är en fördel att vara två. Christer gjorde den stora utredningen för propositionen Gestaltad Livsmiljö. Han har en otroligt gedigen kunskap och ett stort förtroende.  Christer är också en person som verkligen förstår komplexiteten i de här stora frågorna. Jag har genom mitt långa yrkesliv på White samlat på mig värdefulla kunskaper om hur vi måste jobba metodiskt i våra processer för att nå ett bättre resultat. Tillsammans kompletterar vi varandra och ska nu se till så att arbetet med den nya arkitekturpolitiken får en riktigt bra start. Vi får också tillgång till alla myndigheters experter vilket är enorm ynnest.

Hur kommer rollen som ordförande i rådet för hållbara städer sammanflätas med den nya tjänsten? 
Det här är ett väldigt klokt sätt att överbrygga de tjänsterna och binda ihop departementen. Något jag direkt kommer ta med mig är frågan om hur vi säkerställer att kvalitativ arkitektur och stadsbyggnad får förtur i Sverige. Det är en del saker att göra där. Då måste vi att återigen tydliggöra alla processer som ingår i den här planeringen. Detta i en tid som är mycket mer komplex än den varit någonsin tidigare. Tiden är inte en tillgång längre utan allt ska gå så himla snabbt. Dessutom i en tillvaro då vi är ständigt uppkopplade och där digitaliseringen skapar nya möjligheter, men också utmaningar kring hur vi ska jobba med den fysiska miljön.

Det finns mycket tro på förändring i svensk arkitekturpolitik, inte minst efter propositionen Gestaltad livsmiljö. Hur tror du det kommer märkas att vi nu får vår första riksarkitekt?
Tanken är att riksarkitekten ska få en fri roll och bli ett språkrör för arkitekterna. Riksarkitekten ska ej vara politisk tillsatt och heller inte ha för mycket av ”myndighets-oket” över sig. Istället ska det vara en röst med möjligheter att driva igenom den nya politiken. Det finns goda exempel hur de arbetar i t ex Holland och Belgien och jag träffade den belgiska riksarkitekten nyligen. Han vittnade om hur viktig rollen är och hur han stöttat och hjälpt kommuner och olika instanser under byggprocessen för att arbeta med kvalitetsfrågor på ett helt annat sätt. Riksarkitekten blir det långsiktiga öga som ofta saknas.

Om du fick drömma fritt, hur kommer Sveriges arkitektur och stadsbyggnad förändras under kommande decennium?
Mer makt åt arkitekten och mer kunskapsspridning. Vi behöver undervisa och sprida lärdom till våra beslutsfattare, till byggnadsnämnder och politiker.

Vilka lärdomar från dina år som arkitekt och VD på White kommer du ta med dig i den nya rollen?
Alla härliga människor, händelser, initiativ och våra processer. Det finns en stor vilja och lust på företaget och ett gemensamt driv att skapa hållbar arkitektur som inte gör avkall på kvalité. Dessutom har jag tagit med mig att det ska vara kul! Är det någonting politiker och generaldirektörer ska ta med sig från våra möten är det att det ska vara intressant och roligt att gå till jobbet.

Läs mer om tillsättningen av Sveriges riksarkitekt hos Boverket.