Varför intresserade du dig för att arbeta med vårdmiljöer?
– Flera i min familj jobbar med vård på olika sätt, redan som barn kom jag in kontakt med olika vårdmiljöer och fick se spännande analysinstrument eller den stora blodkylen på blodcentralen på sjukhuset. Det var fascinerande! Så det var kanske en omedveten slump att jag skulle jobba med just vårdarkitektur. Men framför allt vill jag göra något som är meningsfullt. Alla kommer i kontakt med vården någon gång och det är en demokratisk rättighet att de miljöerna ska hålla hög kvalitet och vara utformade för att passa alla människor. Det handlar faktiskt om att hjälpa människor som är i en svår situation och se till att de möts av en varm och trygg miljö där personalen samtidigt får förutsättningar att göra ett bra arbete.
Hur arbetar ni för att säkerställa att arkitekturen faktiskt blir så bra som möjligt för både patienter och personal?
– På White jobbar vi med evidensbaserad design när vi gestaltar vårdmiljöer för att skapa den bästa möjliga miljön för människors tillfrisknande baserat på de forskningsrön som finns. Flera av oss på White har kopplingar till akademin, jag själv undervisar till exempel om hälsofrämjande miljöer på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Det handlar såklart också om att själv kunna sätta sig in i de miljöerna vi gestaltar och arbetar med. Vi satsar också våra egna resurser på forskning, som ett projekt jag själv drivit där vi undersökte trä i vårdmiljöer. Det kan vara en balansgång eftersom allting inte går att mäta lika enkelt, men till exempel vet vi att en väl gestaltad miljö inom psykiatrin kan minska mängden tvångsåtgärder på en avdelning.