Hur kan återbruk av material hjälpa oss att nå 1,5-gradersmålet?

Och eftersom byggbranschen står för 36 procent av koldioxidutsläppen i EU har vi en stor del av ansvaret. Därför måste vi i byggbranschen förändra hur vi arbetar för att minska materialåtgång genom återanvändning och cirkulärt byggande. Det var också en viktig del i den färdplan för en fossilfri byggbransch som White arkitekter tillsammans med många andra undertecknade 2018.

För 100 år sedan var byggmaterial dyrare och arbetskraft billigare än i dag. En handslagen tegelsten eller en munblåst glasruta var en dyrbar tillgång. Överblivet byggmaterial lades inte på tippen, det användes till nästa bygge. Industriell produktion har gjort byggmaterial tillgängligt och billigt. Att riva och byta ut går snabbare och är enklare än att bygga om och återvinna. I vår linjära byggprocess producerar vi för att sedan kassera. Det håller inte.
Förändring och återbruk ingår i stadens utveckling. När samhället och vår livsstil förändras i takt med ny teknik och nya sociala mönster förändrar vi också den byggda miljön. Vi har alltid omvandlat gamla byggnader och återanvänt byggdelar för nya ändamål.

Nyligen besökte jag kyrkan Santa Maria Degli Angeli i Rom. Den uppfördes efter ritningar av Michelangelo under 1500-talet i den badanläggning kejsare Diocletianus anlade på 300-talet. Eftersom badet fick en ny funktion som fortfarande används har de bevarats och vi kan uppleva dem än i dag. Arkitekturen är ett uttryck för vår kultur och ansvarsfull transformation av det befintliga byggnadsbeståndet ingår i förvaltningen av vårt kulturarv. Det har alltid varit en viktig uppgift för arkitekten att kreativt ta sig an det redan byggda för användning i en ny tid.

Vi kan minska kostnader och miljöpåverkan genom återvinning och transformation, men det kräver gedigna analyser och nytänkande. Skärpta krav på livscykelanalyser, metoder för rivning och återbruk redan i upphandlingsskedet kan driva på utvecklingen i hela byggprocessen.
Vi behöver tekniker och system för att kvalitetssäkra återvunnet material mot de krav som ställs på byggkomponenter i ett modernt bygge. Inte minst är frågan om gifter i återvunnet material en stor utmaning att lösa.

Byggbranschen behöver bli bättre på att använda spillmaterial som råvara vid nytillverkning. Det finns bra initiativ, men de behöver bli fler. White medverkar tillsammans med bland andra RISE, Chalmers, KTH, Stora Enso, Rangsells och Phenotype Studio i projektet Would Wood. Där omvandlas spill från träindustrin till ett formbart och hållbart byggmaterial. Målsättningen är att kunna 3D-printa byggkomponenter med cellulosabaserade material i full skala. Återanvändning förutsätter att vi kan lagra, transportera och handla materialet effektivt. I samband med flytten av Kiruna fanns idén om en återvinningsportal med redan i tävlingsskedet. Utmaningen att realisera idén ligger i lagring och logistik. NCC:s plattform Loop Rocks handlar med återvunna fyllnadsmassor, men vi behöver fler liknande initiativ och bättre förutsättningar för handel med återvunnet material.

Sist men inte minst behöver vi utveckla byggteknik och designmetoder. Vi har redan kommit långt på inredningssidan. I ett kontorsprojekt i Luleå kunde White minska kostnaderna genom återbruk och inköp av begagnade inventarier. Där bestod över 80 procent av inredningen av återbrukade material och möbler. Men även där kan vi göra mer.

Många moderna byggelement är sammansatta konstruktioner som är svåra att separera och återvinna. Vi behöver utveckla design och teknik där material enkelt kan demonteras, separeras och återanvändas. Att bygga demonterarbart ger dock nya utmaningar med akustik och täthet i konstruktionerna.

Det sägs att kopiering är den främsta formen av beröm, men det för oss knappast framåt. Det gör istället förmågan att förädla och förändra det befintliga så att det kan användas på nytt. Jag hoppas att vi kommer att kunna berömma oss för det när vi klarat 1,5-gradersmålet.