Gamla träd har karaktär, de stämmer till eftertanke och utgör en länk till historien. Dessutom gynnas vedlevande insekter av de stamhåligheter som bildas i äldre träd. På Skogskyrkogården i Falkenberg står en omkring hundra år gammal blodbok. På samma plats ska det nu uppföras en ny trosneutral ceremoni- och bisättningslokal. Gestaltningen av den nya platsen är ett resultat av en arkitekttävling i form av parallellt uppdrag utlyst under hösten 2021 av Falkenbergs pastorat. Vårt interdisciplinära team från White, som består av arkitekter, landskapsarkitekter och en hållbarhetsexpert, vann tävlingen med det klimatneutrala förslaget Andrum. Förslaget valdes för att på bästa sätt ha löst behoven i programmet och tagit till vara den vackra miljön på Skogskyrkogården. Tidigt i gestaltningsprocessen tog teamet ett utmanande beslut att anpassa den nya byggnaden för att låta den värdefulla blodboken stå kvar.
Ett träd – flera ekosystemtjänster
Var rädd om det som tar tid. Det är inte ovanligt att stora träd fälls för att ge plats för nya byggnader. Stora träd är ofta gamla träd och även de mest värdefulla.
Den mörka blodboken understryker karaktären av en plats i skogen. Upplyst blir den en naturlig orienteringspunkt på kyrkogården.
För att skapa så goda förutsättningar som möjligt för blodboken under byggnation beställdes en grundlig inventering av blodboken samt att en skyddszon runt rotsystemet definierades. Skyddszonen bidrog till byggnadens placering och resulterade i en utformning där huset byggs runt blodboken. Kringbyggnaden kompletterades med förgårdar som saktar ned tempot in mot ceremonilokalen och som ger besökare en yta att landa på innan och efter känslofyllda ceremonier – en yta som skapar andrum. Blodboken utgör ett värdefullt inslag som närnatur på förgården, natur man ser så fort man tittar ut och som blicken kan få landa på när sinnet är tungt. Som skapar värdighet på platsen.
Blodboken, kringbyggd av ceremonilokalen, står som ett smycke och skapar känslan av att den natursköna omgivningen får sippra in i byggnaden.
Utöver att skapa identitet och karaktär till platsen finns även uträkningar på att ett 100 år gammalt träd har tagit upp 6000 kg CO2e. För jämförelse motsvarar det lika mycket CO2e som att anlägga en 250 m2 stor betongstensyta. Genom att spara trädet har det potential att stå kvar i 100 år till och ta upp ytterligare 6000 kg CO2e. Valet att spara den gamla blodboken bidrar till ett flertal ekosystemtjänster som gynnar både människor och djur. På White har vi ett stort team med landskapsarkitekter som tillsammans med ekologer och hållbarhetsexperter arbetar för att skapa projekt som präglas av naturfrämjande arkitektur. White har tillsammans med Urbio och Gaia arkitektur även bidragit till sammanställningen ”Ekosystemtjänster – en verktygslåda” som syftar till att skapa överblick och bättre förståelse för de hjälpmedel som finns idag för att arbeta med ekosystemtjänster.
Hur vi använder mark och vatten, planerar och bygger avgör om vi kan bevara och utveckla ekosystemens kapacitet att leverera ekosystemtjänster. I dag kan beslut fattas utan att värdet av ekosystemtjänster beaktas. Genom att synliggöra och värdera ekosystemtjänsterna kan vi tillvarata och utveckla dem i högre utsträckning.
Ekosystemtjänster i praktiken
Ekosystemtjänster är alla produkter och tjänster som naturens ekosystem ger oss människor. De bidrar till vår välfärd och livskvalitet. Det kan det handla om ekosystemens förmåga att rena luft, sänka temperaturer, ta hand om dagvatten och erbjuda rekreativa och hälsosamma miljöer. Ekosystemtjänster delas vanligtvis in i fyra kategorier: stödjande, reglerande, försörjande och kulturella tjänster. — Källa: Boverket och Naturvårdsverket
Valet att låta blodboken stå kvar bidrar till följande ekosystemtjänster:
Stödjande
1.2 Ekologiskt samspel – Tillsammans med övriga arter på platsen ingår Blodboken i ett samspel som bidrar till ekosystemtjänster.
1.3 Livsmiljöer – Blodboken utgör en livsmiljö som i sig är en förutsättning för växt- och djurarters fortplantning, födosök och spridning.
1.4 Naturliga kretslopp – Blodboken ingår i ett viktigt kretslopp av vatten, kol och näringsämnen.
Reglerande
2.1 Reglerande av lokalklimat – Genom att bidra till jämnare temperatur, ökad luftfuktighet, skugga och vindskydd har Blodboken en viktig roll i att skapa ett behagligt lokalklimat vid ceremoniplatsen.
2.4 Luftrening – Bladverket i blodbokens trädkrona filtrerar och fångar upp föroreningar som tillsammans med de många andra träden på platsen renar luften.
2.7 Pollinering – Insekter pollinerar blodbokens blomning som sedan utvecklar bokollon vilka är viktiga för växtens fortplantning och för föda till djur.
Kulturella
4.2 Mentalt välbefinnande – Blodboken kan bidra till mental återhämtning för besökarna som i många fall är där för att ta avsked av nära anhöriga.
4.4 Social interaktion – På väg in till eller ut från ceremonisalen kan besökare samlas på förgården kring den gamla Blodboken.
4.5 Kulturarv och identitet – Den unika utformningen med byggnaden som är kringbyggd runt Blodboken bidrar till den lokala identiteten och Blodbokens höga ålder utgör en länk till historien.
