Vår mission är att med arkitekturen som kraft driva omställningen till ett hållbart liv. Detta görs dels genom att utveckla och använda avancerade program som analyserar och tolkar data. Men det görs även på ett mer mellanmänskligt plan, genom samarbeten med personer som verkar inom andra områden och vars kunskap bidrar till en ökad gemensam kompetens. Ett exempel på detta är ett samarbete med konstresidensverksamheten ”Art Inside Out”. 2022 års residens hade titeln ”Mellan regnen” och vi blev inbjudna av konstnären Pia Rönicke att delta med uppmaningen att utforska Lagan med begreppet ekologisk läskunnighet som tematik. Ekologisk läskunnighet saknar en tydlig definition men kan beskrivas som en förmåga att se och förstå innebörden av ekologiska samspel.
Ekologisk läskunnighet och kunskapsöverskridande samarbeten
Förmågan att läsa, återberätta och forma landskap har varit en av de viktigaste faktorerna för mänsklig överlevnad. Språket är en avgörande faktor för vår förmåga att ingående skapa förståelse och knyta an rent känslomässigt. Därmed kan förmågan att läsa landskapet ses som grundläggande för relationen mellan människan och dess ekologiska och kulturella sammanhang. Tillsammans med konstresidensverksamheten ”Art Inside Out” har vi därför utforskat ån Lagan med temat ekologisk läskunnighet.
Lagaoset. Platsen där Lagan möter havet.
Det tvärvetenskapliga perspektivet är väsentligt för djupgående förståelse av komplexa sammanhang och för att vi genom en åtgärd inte ska undergräva något annat.
Under fyra tillfällen möttes vi, arkitekter, ingenjörer, konstnärer och ekologer, och utforskade miljön runt ån Lagan. Utmaningen låg i att försöka ta oss an Lagan från Lagans perspektiv. Att bli en del av de krafter som pågår med eller utan oss människor. En lyssnakör blev vår metod, att använda våra öron snarare än våra ögon. Hur låter Lagan? Och vad betyder det när Lagan har tystnat, när fördämningen ödelagt en tidigare värdefull laxtrappa? Ödesdigert för laxen, men även för flodpärlmusslan vars fortplantning är beroende av laxrom. Vikten av att vidga perspektiv och försöka förstå de ekologiska samspel som pågår runt omkring oss människor blir tydlig.
Här vid Karsefors forsade en gång i tiden Lagan fram, nu är det torrt och tyst.
Om vi som arkitekter tidigt identifierar de ekologiska samband som förekommer inom våra projekt minskar risken för sena upptäckter som stjälper tidplaner och budgetar. Därmed tar vi inte bara ett större ansvar för miljön utan även för våra kunders affär.
The language of landscape
Teorin om landskapet som språk beskrivs i boken ”The language of landscape” skriven av Anne Whitson Spirn, professor i landskapsarkitektur. Spirn betonar att alla som arbetar med att formge våra livsmiljöer har ett stort ansvar i att läsa in sin omgivning, inte bara från människans perspektiv. Med en för snäv läsning av platser riskerar vi att missa viktiga pusselbitar som i slutändan är avgörande för helheten. Mycket står på spel och för att höja den grundläggande förmågan att läsa av landskapet och dess ekologiska förutsättningar behöver vi arbeta med tvärvetenskapliga perspektiv och kunskapsöverskridande samarbeten.
Kvarnfallet vid Krokån norr om Lagan och den runt 400 år gamla prästgårdskvarnen i bakgrunden.
Förmågan att läsa landskapet kan alltså ses som en grundläggande kunskap för relationen mellan människan och de som lever och växer i dess omgivning. Om fler har denna förmåga ökar möjligheterna för att utvecklingen i framtiden ska kunna ske i samspel med ekologiska förutsättningar, på ett hållbart vis. Och om vi som arbetar med att utveckla och forma landskapet är fler som är ekologiskt läskunniga ökar också möjligheterna för arkitekturen att driva omställningen till ett hållbart liv.