Debatt: Gör biblioteken till en jämlik mötesplats igen

Den här debattartikeln publicerades ursprungligen i Altinget. se

Folkbiblioteken är ett av samhällets få offentliga rum där alla ska ha rätt att vara. De är viktiga mötesplatser för personer i alla åldrar, olika samhällsskikt oavsett inkomst.

Men de senaste åren har brist på trygghet och krockar mellan olika grupper ofta stått i centrum för diskussionen om biblioteken. Det har lett till krav på stängda dörrar och vakter. Men då förlorar biblioteken sin grundläggande uppgift. Att vara öppna för alla.

Samhällets öppna rum
Internationella studier visar att sociala mötesplatser och vackra offentliga rum ökar städers attraktivitet och konkurrenskraft. Sociala destinationer är ett sätt att motverka polarisering och segregation, inte minst om de (likt våra folkbibliotek) är öppna för alla oavsett ekonomiska eller sociala förutsättningar.

Eftersom biblioteken ofta har en central placering i staden, och är landmärken som binder ihop olika stadsdelar, kan de vara en neutral och jämlik mötesplats för alla medborgare. Men det sker inte av sig självt.

I biblioteksutredningens förslag till ny nationell strategi står att biblioteken ska vara samhällets öppna rum för bildning, upplevelser och samtal. Då måste biblioteken bredda sitt erbjudande och samverka med andra verksamheter. Detta är viktigt, inte minst eftersom strategin slår fast att ”biblioteken ska ordna arrangemang som författarbesök, utställningar, filmvisningar, konserter och föreläsningar”.

Bråk och otrygghet
Dessutom vittnar det lokala föreningslivet på många orter om en brist på ändamålsenliga lokaler och flera undersökningar visar att många, särskilt ovana besökare, önskar ett bredare utbud av aktiviteter på biblioteken.

För att biblioteken ska kunna möta utredningens förslag måste lokalerna anpassas till de nya förutsättningarna. I dag saknas ofta möjlighet att bedriva olika aktiviteter samtidigt, utan att den ena stör den andra. Det leder till konflikt och en stundtals het debatt där intressen och grupper ställs mot varandra – stammisar mot nya grupper av besökare, vuxna och äldre mot barn och unga.

Svårigheten i att möta många olika behov kan i sin tur leda till bråk och otrygghet, vilket skapat problem på flera bibliotek runt om i landet.

Normkritiskt och jämställt
Så behöver det inte vara. Vid renovering och nybyggnation finns stora möjligheter att skapa mer flexibla lokaler med rum för olika behov och ljudnivåer. Det är en trend i Europa där det uppmärksammade Ode i Helsingfors är det senaste exemplet. Här liksom på många andra platser har man satsat på en multifunktionell byggnad som möjliggör flera parallella aktiviteter.

I Malmö stadsbiblioteks nya ungdomsavdelning KRUT har ungdomar engagerats från start som medskapare i utvecklingen av både formgivning och innehåll för att främja ett normkritiskt och jämställt arbete. Det har lett till både en välbesökt avdelning och ett nytt tillskott till bibliotekets utbud som ligger i linje med biblioteksstrategins uppmaning att biblioteken ska finnas till ”på användarens villkor utifrån var och ens förutsättningar”.

Stärk bibliotekens funktion
Satsningarna i Helsingfors och Malmö kommer inte en dag för tidigt i en tid då de icke-kommersiella rummen blir allt färre. Fler kommuner borde inspireras genom att bredda bibliotekens utformning och innehåll så att de speglar de lokala behoven, lockar nya besökare och skapar fler möten.

Med arkitekturens hjälp kan vi ge förutsättningar till en mer mångsidig verksamhet och stärka bibliotekens funktion som demokratiska mötesplatser i fler svenska städer.