Arkitektur och stadsbyggnad möjlig väg till stora energibesparingar

45 miljoner européer riskerar att inte ha råd att värma upp sina bostäder i vinter. EU uppmanar nu medlemsländerna att spara energi. Även i Sverige görs åtgärder, svenska myndigheter har till exempel fått i uppdrag att minska elanvändningen. Att energibesparingar lyfts fram är välkommet. Debatten har handlat för lite om att hushålla med elen, för mycket om att kompensera de som använder mycket energi. Samhället bör öka stödet för energieffektivisering och premiera de som minskar förbrukningen. Nu riskerar det att bli tvärt om. Ju högre förbrukning, desto mer stöd.

Energikrisen är tärande för hela samhället, men kan bli en motor i klimatomställningen. Vi ansvarar alla för att minska vår energiförbrukning. I Energimyndighetens kampanj, ”Varje kilowattimme räknas” listas enkla åtgärder, som att sänka värmen, släcka ljuset och spara vatten. Det handlar om att ändra beteenden. Men ännu större möjligheter finns inom den byggda miljön, som står för 34 procent av Sveriges energianvändning.

En byggnads energibehov är starkt kopplat till dess gestaltning. Det handlar bland annat om byggnadens form och volym, hur vi optimerar ytorna, att dagsljuset nyttjas, hur väl vi isolerar, vilka material vi väljer.

En byggprocess engagerar många aktörer, som alla har sin roll i energiomställningen. Kommuner skapar förutsättningar genom planer och krav vid upphandling. Byggherren sätter ambitionsnivå. Konsulter och arkitekter står för lösningarna. Och entreprenörerna ser till att det blir som planerat. Utöver det har staten en avgörande roll i att främja omställningen och stimulera till rätt åtgärder.

Vi vill lyfta fram några extra prioriterade åtgärder för att öka takten:

• Använd byggnader mer effektivt: Det går att spara stora mängder energi genom att se över hur man använder sina lokaler. Många verksamheter har idag alldeles för stora kontorsytor. Bara inom offentlig sektor finns 90 miljoner kvadratmeter lokalyta, men ofta vet ingen hur effektivt dessa används. Genom att lokaloptimera kan kommuner och företag sänka både energibehov och kostnader.
• Energieffektivisera befintliga byggnader: Inom EU är energieffektivisering av byggnader en nyckelfråga. I Sverige behöver 330 000 lägenheter renoveras de kommande åren, enbart inom miljonprogrammets bostäder. Tilläggsisolering av tak och väggar, tätare fönster och energieffektiv utrustning bör stå på agendan för alla fastighetsägare. För att driva på detta är det viktigt att regeringen säkerställer stöd för energieffektivisering och investeringar i grön teknik.
• Sätt en gräns för klimatpåverkan: I dagens byggregler saknas gränsvärden för hur stor klimatpåverkan en byggnad får ge upphov till. Det är angeläget att regeringen ser till att införandet av detta skyndas på. Det kommer att skapa lika villkor för alla och öka incitamenten för att minska energibehovet och använda mer förnyelsebar energi.
• Möjliggör för solenergi Genom att installera solceller kan fastighetsägare bli självförsörjande på el, men dagens regelverk innebär att aktörer som producerar mer än 500 kW måste betala energiskatt. Det bromsar utvecklingen på såväl nya som befintliga byggnader. I en fossilfri framtid bör det vara självklart att förse byggnader med solceller, integrerade i fasaden och/eller som solcellspaneler.
• Planera för energipositiva städer: I Europa ökar intresset för energipositiva stadsdelar, som på årsbasis producerar minst lika mycket energi som de förbrukar. Att använda energin effektivt, ta vara på överskott och nyttja förnyelsebar, lokal energi är framgångsfaktorer. Svenska städer kan ta täten, men då måste energifrågan integreras i stadsplaneringsprocessen, även på kvartersnivå. Dessutom behöver det bli tillåtet att dela värme och kyla mellan fastigheter, inte bara el.

Vi vill uppmana branschen, från kommuner och fastighetsägare, till arkitekter och konsulter, att kavla upp ärmarna. Energieffektivisering är en fråga om arkitektur och stadsplanering och den behöver ta ännu större plats i våra projekt. För att varje kilowattimme räknas.

Anna Graaf, Hållbarhetschef, White
Alexandra Hagen, vd, White