Alla våra hållbara resor börjar i högkvalitativa tågstationsmiljöer

Svenskt tåg slår rekord när antalet tågavgångar för första gången någonsin har passerat miljonstrecket. Men ökat resande ställer även krav på nya satsningar på stationer för trygghet, tillgänglighet och hållbarhet. Arkitektur och design kan adressera flera av dessa krav samtidigt och skapa trivsel, tydlighet. Gestaltningen ger trivsel och tydlighet och en känsla av välkomnande.

Rekordsiffran 1 015 900 framförda persontåg till slutstation innebär 250 000 000 tågresor under 2019. Samtidigt satsades 8.8 miljarder kronor på underhåll, mer än någonsin, berättade Trafikverkets generaldirektör Lena Erixon den 8 januari vid Transportforum i Linköping. Utökat antal resenärer ställer nya krav på förstärkning inte bara på järnvägen utan även på utrymmen för väntande passagerare i stationsmiljö, avgångshallar och hållplatser runt om i landet. Dessa måste utformas med ett mänskligt perspektiv så att så folk trivs och känner sig bekväma i dessa ytor. Även kommersiella aktörer i stationsmiljöer – viktiga när det gäller den samlade upplevelsen av resenärerna – behöver högkvalitativa ytor när det gäller arkitektur och design.

 

Tågresande är ett smidigt sätt att ta sig mellan bostad och arbete, och det finns en ökad kunskap om tågresor som ett klimat- och miljövänligt sätt att resa. De flesta av oss tillbringar en betydande del av vår vakna vardag på väg någonstans, i transit. Vi bor på en plats, arbetar på en annan och tillbringar vår fritid på en tredje. Många som bor i större städer ägnar så mycket som två timmar per dag på pendling.

 

KTH-forskningen: vi undviker platser som vi upplever som otrygga

Känslan av otrygghet växer på platser som inte sköts om ordentligt eller är tydligt gestaltade. Otrygghet påverkar vårt rörelsemönster och vår livskvalitet. ”Att kunna röra sig fritt är en mänsklig rättighet och en viktig egenskap hos en uthållig stad”, skriver Vania Ceccato, forskare från KTH och samordnare för nätverket Säkra platser. Hennes forskning betonar att vi anpassar våra val om vi känner oss otrygga. Kanske vi tar ett tåg en annan tid på dagen eller väljer att åka bil istället. Om vi vill ha ett mer hållbart samhälle måste kollektivtrafiken och resor med tåg och bussar var attraktivt, säkert och innebära hög trivsel – för alla resenärer.

 

Forskning om nederländska förhållanden bekräftar att järnvägsstationen är en grundförutsättning för hållbar infrastruktur. Men undersökningen visar också att förbättring och utbyggnad av järnvägsstationen är mer kostnadseffektivt än att förbättra tjänsterna på järnvägsnätet när syftet är att öka järnvägsanvändningen.

Soffan "Wait", av White (Andreas Sture, Kristofer Jonsson) för Nola, presenteras på Stockholm Furniture and Light Fair i början av februari. Soffan har tagits fram enligt Boverkets riktlinjer för tillgänglighet utifrån ledorden trivsel, funktion, hållbarhet och tillgänglighet. Materialet är återvunnet och återvinningsbart och tillverkning sker i Sverige med starka krav på produktionskedjan. Rendering: Nola.

Hållbarhet i resandet kräver en hållbarhet i upplevelsen

En investering i infrastruktur innebär alltså inte bara en investering i järnvägsinfrastruktur utan även i de miljöer som resenären vistas i på stationerna runt om i landet. Hela värdekedjan behöver finnas med, för att resenärerna ska välja tåg som sitt förstahandsval för resande. Det vi känner, ser, sitter på och tittar på är inte bara en fråga om hur tågvagnarna utformas, hur tider hålls och hur rälsen förnyas, utan till stor del en fråga om hur vi väljer att utforma stationerna. En väntsal ska innehålla ett visst basutbud enligt en gemensam överenskommelse i transportbranschen. Miljön ska vara trygg och trivsam att vistas i och fylla den funktion som resenären efterfrågar på sin resa. Men nya tider ställer nya krav på funktion: Är det tillgängligt för alla? Är det miljövänligt? Är det producerat med hållbara metoder och med hållbara löner för de som arbetar på fabriken? Går det att återvinna även efter sin livscykel? Är valt material hållbart i längden?

 

Arkitektur och design har svaret till dessa frågor samtidigt – och ansvaret att förvandla kunskap som forskningen skapar till miljöer som främjar resenärerna att göra sitt för en hållbar framtid.

 

Magnus Lindgren, inredningsarkitekt, White Arkitekter

Ulf Hansson, industridesigner, Nola

Dela gärna!