Att skapa hållbara och hälsosamma boendemiljöer att åldras i

Svenskarna blir allt äldre – och de äldre blir allt fler. Vi behöver skapa fler attraktiva och hälsofrämjande boendemiljöer för årsrika! Med avstamp i boken Bra bostäder för seniorer svarar Susanne Clase, arkitekt och specialist på boende för äldre, på vad som krävs för att lyckas med den uppgiften.

Enligt SCB:s befolkningsframskrivning beräknas antalet invånare över 80 år att vara cirka 800 000 år 2030 – 7,5 procent av befolkningen. Årsrika är en växande och bred grupp med varierande preferenser såväl som ekonomiska, fysiska och psykiska förutsättningar. Hur ska denna stora grupp bo för att upprätthålla autonomi och livskvalitet, så att de också kan vara aktiva och delaktiga i samhället?

Susanne Clase är arkitekt och specialist på boende för äldre på White Arkitekter, bedriver praktiknära forskning samt undervisar på Chalmers Arkitektur. Här svarar Susanne på några av de viktigaste frågorna som rör skapandet av attraktiva och hälsofrämjande boendemiljöer för äldre, med avstamp i boken ”Bra bostäder för seniorer”. I denna denna antologi delar ledande forskare och experter med sig av sin kunskap tillsammans med goda exempel, och Susanne är en av kapitelförfattarna.

Att skapa bostäder för årsrika handlar om långt mycket mer än enbart design. Här behövs ett helhetsperspektiv genom tvärsektoriell samverkan, kunskap, inlevelse och förståelse. Vi behöver föreställa oss hur det faktiskt är att leva när livsmiljön omkring oss krymper och man spenderar i stort sett all sin tid i bostaden och dess närmiljö. Hur vill jag själv bo när jag blir äldre?
Susanne Clase, arkitekt och specialist på boende för äldre på White Arkitekter

Vad är en attraktiv, hållbar och hälsofrämjande boendemiljö för äldre?

Det är först och främst en boendemiljö som ser till de mest basala kriterierna för att upprätthålla autonomi och god hälsa: fysisk aktivitet, sociala kontakter, delaktighet i samhället samt nutrition. Läget är mycket viktigt – närhet till kollektivtrafik, goda mobilitetslösningar, närhet till service och grönområden samt bra topografi är avgörande förutsättningar för att bostäderna ska vara attraktiva och fungera över tid.

Byggnadens entré ska vara trygg och inbjudande med plats för spontana möten inne och ute samt ha bra förvaring för hjälpmedel. Det ska finnas utrymmen för gemensamma aktiviteter av olika slag. Gemensamma funktioner som miljörum och tvättstugor ska vara trivsamma och enkla att använda, utemiljön vara lättillgänglig och ha plats för gemenskap och aktiviteter. Själva lägenheterna ska vara omsorgsfullt utformade med fina grundläggande kvaliteter som utblickar, ljusföring, bra materialval och inte minst god tillgänglighet. Inomhusklimatet behöver också vara bra, då äldre är temperaturkänsliga. Bostäderna genomsyras givetvis av hållbarhet i alla dess former!

Vad är viktigast att ha med sig när man utformar bostäder som bidrar till autonomi och ökad livskvalitet?

Något som är avgörande för att skapa en bostad som främjar självständighet och ger ökad livskvalitet, är en genomtänkt planlösning med bra rumssamband och god förvaring så väl som val av användarvänliga produkter. Kök, sovrum och badrum behöver utformas för att underlätta för autonomi vid funktionsnedsättning och förberedas för välfärdsteknik och förvaring av förbrukningsmaterial. När man utformar bostäder för årsrika behöver man även planera för att hemmet ska kunna fungera som en arbetsplats för personal inom hemtjänst och hemsjukvård. Då är det också bra att tänka på att skapa privata zoner i hemmet för en nära anhörig.

Att skapa förutsättningar för goda dagsljusförhållanden, samt enkel tillgång till utomhusvistelse och grönska genom en balkong eller uteplats, kan förstärka känslan av frihet och välmående. För den som är sängliggande ger låg fönsterbröstning i sovrum och vardagsrum möjlighet till goda utblickar. Omsorgsfullt valda detaljer och material kan också bidra till välbefinnande och trivsel. Studier har visat att exponerat trä i bostaden så väl som kontakt med grönska har en hälsofrämjande effekt!

Visualisering av Ulricehamnsterrassen – ett trygghetsboende med kompakta, välplanerade lägenheter med fina materialval och utblickar.

Hur bygger man för att främja fysisk aktivitet?

Det finns ett väldokumenterat samband mellan fysisk aktivitet och förebyggande av sjukdomar samt upprätthållande av livskvalitet och autonomi. Bostaden, men också den närliggande omgivningen, kan vara en viktig källa till rörelse i vardagen för årsrika. Därför behöver vi bygga in moment i boendemiljön som ger naturliga träningsmöjligheter i det vardagliga livet.

Inuti bostaden kan rundgång, det vill säga möjligheten att röra sig runt mellan olika rum, bidra till en ökad fysisk aktivitet. Att gå i trappor är en mycket bra vardagsmotion, och att placera och utforma trappor så att de är inbjudande att gå i är ett sätt att locka till daglig fysisk aktivitet. Tillgång till ett gemensamt träningsrum eller gym kan också bidra till mer lättillgänglig träning. Utformning av utemiljön med promenadslingor och kanske utegym-redskap och plats för trädgårdsspel och aktiviteter är också viktigt.

Tryggt boende på Kvarnkullen i Kungälv markanvisades på en attraktiv plats med närhet till park, kultur centrum och goda kommunikationer vilket gör bostäderna attraktiva.

*Snödroppen är ett trygghetsboende i Torsås för Torsås Bostads AB. 21 lägenheter med goda boendekvaliteter, gemensamhetsytor och trädgård samt med stomme av KL-trä. Just nu under uppförande och kommer stå färdigt hösten 2025. 

Hur kan boendemiljön stödja gemenskap och inkludering?

Ensamhet är ett stort hälsoproblem, särskilt bland årsrika. Därför är det extra viktigt att skapa förutsättningar för gemenskap och inkludering i boendemiljön. Genom att skapa spontana mötesplatser så väl som gemensamma rum för sociala aktiviteter, både inom- och utomhus stärks banden grannar emellan och bidrar till ökad trygghetskänsla.

Även rymliga loftgångar och entrébalkonger kan bli trivsamma platser för umgänge. Genom att medge flexibilitet för användning av rum, och involvera de boende i hur man vill nyttja gemensamma utrymmen, skapar man engagemang och delaktighet. Samutnyttjande av vissa lokaler kan också skapa generationsöverskridande möten, vilket också är hälsofrämjande.

Antologin Bra bostäder för seniorer syftar till att öka kunskapen inom området och inspirera branschen så väl som seniorer som funderar på sitt framtida boende. Ledande forskare och experter delar med sig av sin kunskap i bokens olika kapitel som rör behov och hälsa, ekonomi samt design. Boken har tagits fram av Seniorvärlden Ideell Förening, där White Arkitekter är ett av medlemsföretagen, och ges ut av Svensk Byggtjänst.

Läs mer om boken Bra bostäder för seniorer

Fördjupning

Tre handfasta tips – så kan vi skapa bättre bostäder för äldre

Hur skapar vi riktigt bra bostäder för Sveriges äldre invånare? Vi är övertygade om att vi genom att anpassa bostadsutbudet med trygghetsboenden, kollektivhus och särskilda bostäder för äldre kan bryta ensamheten. Whites Susanne Clase är specialist på äldreboenden och ger sin syn på saken.

Läs tipsen

Boende för alla

Demokratisk bostadsarkitektur – där alla får plats. När vi ritar bostäder gör vi det med ett långsiktigt tillvägagångssätt. Vi vill minska segregation och öka människors hälsa och välmående. Att inkludera handlar för oss om att ta tillvara på behov och förutsättningar hos de boende, på platsen och i staden. Att lyssna. Och se möjligheter med andras ögon. Det är vad vi kallar bostäder för alla.

Läs mer om våra tjänster inom bostadsarkitektur

Vill du veta mer? Kontakta mig!

Susanne Clase

Susanne Clase

Arkitekt

Göteborg

+46 31 60 86 61

Dela gärna!