Generellt ser vi i Boverkets förslag problem med vaga föreskrifter som inte går att verifiera och vi ser inte att de kommer leda till varken lägre byggkostnader eller högre kvalitet i den byggda miljön. Vi anser inte att förslaget på ett adekvat sätt preciserar kraven i 3 kap. 9 § plan- och byggförordningen (2011 :338), PBF, att byggnader ska vara projekterade och utförda på ett sådant sätt att det inte medför en oacceptabel risk for användarnas eller grannarnas hygien eller hälsa. I stället ser vi uppenbara risker med att förslaget kommer försämra dagsljus och rumshöjder i bostäder och lokaler men också i utemiljön närmast husen på gårdar och i gaturummet, på ett sätt som skapar risker för hälsa. Vi ser även att vi riskerar att minska på flexibiliteten vilket går emot EU:s mål om omställning till cirkulär ekonomi och DNSH-kravet i taxonomins 7.1 uppförande av nya byggnader.
Vi skulle välkomna tydliga kvantitativa föreskrifter och, där det inte finns vedertagen verifiering, även angivelse av verifieringsmetoder, så att tydliga spelregler från detaljplaneskede till slutbesked ges både byggherrar, kommuner och projektorer. Möjligheternas byggregler har på ett mycket ojämnt sätt varierat mellan kvantitativa föreskrifter och kvalitativa föreskrifter, där de senare inte ger en adekvat precisering av PBF.
Att myndigheter, i detta fall Boverket, nyttjar sitt bemyndigande att precisera plan- och bygglagen, PBL, och PBF för att skapa tydliga spelregler ser vi som mycket viktigt för en effektiv och lyckosam plan- och projekteringsprocess. Då finns förutsättningar för att säkerställa att det vi bygger blir ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbart över tid och sett från samhället som helhet.
Vi anser, motsatt Boverkets synpunkt, att författningsförslaget kommer få direkta negativa konsekvenser för människors skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö och att författningsförslaget inte ger samma skydd för människors hälsa som Boverkets byggregler, BBR. Vi anser att förslagen för dagsljus, utblick, solljus och rumshöjd innebär stora ändringar med avseende på vilka krav som ställs på byggnader. Vi anser inte att problemet med förslagen ligger i att branschen skulle behöva utveckla kompetens, utan i att förslaget inte ger miniminivåer för dagsljus, utblick, solljus och rumshöjd att utgå ifrån för de parter som ska samverka i plan- och byggprocessen. Vi ser inte att möjligheternas byggregler levt upp till de syften som regelförändringen avsåg, då föreskrifterna saknar den tydlighet som utlovats. Otydlighet skapar inte kostnadseffektivitet i plan- och byggprocessen.