”Framtidens byggnader måste kunna ge – inte bara ta”

I takt med att elpriserna har skjutit i höjden och som i ett steg i utvecklingen mot mer hållbara byggnader installeras solel i allt större utsträckning. Under 2021 ökade antalet installerade solcellsanläggningar med 46 procent jämfört med 2020, enligt statistik från Energimyndigheten. En del av marknaden som är på uppgång är byggnadsintegrerad solel som blir en naturlig del av den arkitektoniska gestaltningen.

Rickard Nygren är arkitekt och hållbarhesspecialist på White och arbetar både med traditionella solpaneler och byggnadsintegrerade solceller i flertalet projekt.

Byggnader som bidrar
Från 1 januari 2022 har Sverige en ny lag om klimatdeklarationer för byggnader som uppförs och kunskapen om solcellers klimatpåverkan är fortfarande i sin linda. Vid tillverkning och installation finns en viss belastning, men i ett längre perspektiv betalar de tillbaka på sitt fotavtryck. Klimatdeklarationer gör det tydligt vilken roll solcellerna spelar och i vilken utsträckning de kan tillföra en positiv klimatnytta.

– Byggnader ska ge någonting tillbaka till platsen de befinner sig på. I det här fallet sker det genom att solcellerna betalar tillbaka i kilowattimmar och bidrar med förnyelsebar energi till systemet i stort, säger Rickard Nygren.

I samband med rekordhöga elpriser har ytterligare ett argument för att producera egen el vuxit fram. Egenproducerad el ger ökad kontroll och gratis el när solcellerna väl är på plats. Fastighetsägare blir mindre känsliga för strömavbrott och de som dessutom kan ladda elfordon utnyttjar dem allra mest kostnadseffektivt.

Funktion möter form
Ett av de mest uppmärksammade projekten med byggnadsintegrerade solceller är House of Choice i Solna. Huset är Skandinaviens mest energieffektiva hotellbyggnad och är klätt med sammanlagt 2 500 kvadratmeter solceller. Med dessa kan byggnaden producera fler kilowattimmar än vad den använder under ett år – ett så kallat plusenergihotell.

På House of Choice finns tre typer av solceller – standardmoduler på taket, integrerade i ljusgårdarnas glastak och integrerade i entréfasaden. Solcellerna på taket ger upphov till gavlarnas sågtandade profil. I glastaken sitter det varierat glest och tätt för att skugga och minska behovet av kylning, men också i mönster för att följa interiörens karaktär. Fasaden har tre paneltyper. En med frostad yta, en med räfflad yta och en med samma kulör som fönsterkarmar och solskydd. De följer övriga fasaders designidé, där släta respektive räfflade ytor varvas. Hur de olika panelerna reflekterar solljuset gör att fasaden upplevs olika beroende på om det är soligt eller molnigt, vilken tid på dygnet det är, om man ser den gående längs gatan eller står rakt framför den.

För att optimera en byggnads soleffektivitet behöver det redan vid de första skisserna finnas en tanke om hur solbelysta ytor kan utnyttjas. Vi har utvecklat digitala metoder som gör det möjligt att i ett tidigt skede få fram illustrationer och siffror som berättar vilken potential en byggnad har för solceller. Generellt sett är det många faktorer att ta hänsyn till i början av en process, men uppskattningarna som verktygen ger påskyndar interaktionen mellan olika medlemmar i arbetsgruppen och underlättar att få in solceller i projekt.

Vill du veta mer om byggnadsintegrerade solceller? Klicka här eller kontakta oss.