Hållbart skogsbruk en av vår tids viktigaste arkitekturfrågor

Det bästa materialet för att bygga koldioxidneutralt är trä. Det är förnybart, fungerar som koldioxidsänka, ger lättare transporter, lägre klimatpåverkan i byggskedet och mer effektiva byggprocesser. Kort sagt bidrar det till många klimatvinster. Trä har också positiva effekter på människans välbefinnande, vilket är en parameter som är svår att mäta i kronor. Sist men inte minst har träbyggande fördelar sett till livscykelkostnaden, jämfört med stål och betong.

Trä har en nyckelroll för att uppfylla visionen om att all Whites arkitektur ska vara klimatpositiv år 2030. Som stor aktör har White möjlighet att lyfta kunskapsläget kring träbyggande. Jan Wijkmark är i grunden ekolog och ställföreträdande kontorschef på stockholmskontoret:

– Vad vi föreskriver har stor inverkan, både på hur våra kommande byggnader ser ut och om de presterar hållbart. Det vilar ett stort ansvar på en föreskrivande arkitekt att spåra materialet inte bara ett, utan flera steg tillbaka. Liksom att förstå de ekologiska konsekvenserna av våra val.

Med lång erfarenhet och det ekologiska perspektivet som utgångspunkt, har Jan Wijkmark sett en radikal förändring i branschen de senaste åren. Men fram till dess gick det trögt.

– Att ta debatten att välja trä i stället för andra material har historiskt varit kontroversiellt. Att de stora byggaktörerna varit storägare i betongindustrin har sannolikt påverkat branschens konservatism och jag har varit frustrerad över att man tidigare så flagrant fördröjt utvecklingen, säger Jan Wijkmark.

Idag har debatten till stor del flyttat sig. Att stål och betong inte är förnybara är ett faktum omöjligt att blunda för, och trä har konstaterats vara det enda storskaliga alternativet. I och med det ökar också efterfrågan.

Daniel Asp är utvecklingsansvarig för tränätverket på White och har 10 års arkitekterfarenhet av trä som byggmaterial. Både han och Jan Wijkmark vittnar om att man inte behöver kämpa lika mycket idag för att få igenom trä som alternativ till stål och betong som för bara några år sedan.

– Det är tydligt för alla varför vi måste använda trä. Tack vare den enorma kunskapsutvecklingen inom materialbearbetning och flera helt nydanande träprojekt som Sara Kulturhus, Nodi och Magasin X, vet vi också hur och var vi kan använda det. Det är dags att fokusera på nästa fråga: hur vi kan göra det så bra och hållbart som möjligt, säger Daniel Asp.

Han betonar vikten av samarbete och att dela kunskap över branscher och kompetenser:

Djupt rotad kultur

Inom det svenska skogsbruket finns en lång tradition av storskalighet och branschen generellt är av många ansedd konservativ. Processerna är präglade av storskalighet och ägarna är ofta stora och mäktiga bolag, både statliga och privata. Lagar som reglerar skogsbruk gjorde tidigt att hyggesmodellen blev det gängse sättet att avverka, och alla aktörer har anpassat sig till den modellen – i det som Jan Wijkmark kallar ”typisk svensk storskalighetsanda”.

Men, möjligen kan branschens vana att ta stora grepp vara en fördel när omställningen ska ske snabbt till ett mer hållbart skogsbruk. Om hela kedjan ser sina fördelar, så kan alla komma med på tåget. Det är inte heller en motsägelse att kombinera industriell lönsam produktion med blandskog. Blandskog är dessutom mer motståndskraftig mot angrepp från insekter och mot stormar, vilka utgör stor ekonomisk risk för dagens skogsbruk.

Outnyttjad resurs

Idag används bara cirka en femtedel av skogsråvaran till virke. Att använda träråvaran som byggnadsmaterial är en högvärdig användning eftersom träet fortsätter att lagra koldioxid under lång tid, till skillnad från att använda skogsråvaran till förpackningar eller bränsle som är kortlivade och snabbt släpper ut kolet igen vid förbränning. En mer effektiv och långvarig användning av råvaran skulle ha många fördelar. På White finns flera avslutade och pågående projekt som syftar till att öka effektiviteten i användning av trä. Det gäller både nya metoder för att ta vara på en större andel av traditionellt timmer, och att utnyttja förbisedda trädslag bättre.

Inte bara guld och gröna skogar

Trots att branschen vaknat och omställningen är i gång, står vi inför stora utmaningar. När det kommer till biologisk mångfald är vi enligt forskarna ännu mer illa ute än i klimatfrågan, menar Jan Wijkmark. Och ökat träbyggande riskerar att innebära ytterligare konsekvenser för skogen.

– Med trä kan vi ersätta material med stor klimatpåverkan vid nybyggnation. Men det vore ödesdigert om vi stirrade oss blinda på trä som råvara och skalade upp produktionen utan att ta hänsyn till skogarna som livsmiljö för växter och djur. Monokulturer, hyggesavverkning och stora skalor måste ersättas av biodiversitet, plockhuggning och nya affärsmodeller. Det är en överlevnadsfråga. Med ett bättre utnyttjande av råvaran går det att få ut mer byggmaterial ur skogen och samtidigt ställa om till ett mer hållbart skogsbruk, säger Jan Wijkmark.

Båda menar att lösningen är dynamisk.

– Vi ska inte tänka svart eller vitt – betong eller trä. Vi ska tänka rätt material på rätt plats, från rätt plats. Det kommer att innebära nya hybridkonstruktioner, utveckling av annan biobaserad råvara, och på de allra flesta ställen kommer det också att innebära trä, säger Daniel Asp.