White har fått förmånen att rita både hus och landskap till den nya skolan. Genom att få gestalta inne- och utemiljön har vi möjligheten att tillsammans skapa en enastående helhet. Nedan beskrivs hur utformningen för utemiljön har tagit form med fokus på rörelse, kreativitet och samverkan. Inom kort kommer även idéerna bakom gestaltningen för själva skolbyggnaden att visas.
Fysisk aktivitet är en av de svåra utmaningarna i en tid då vi blir allt mer stillasittande. Barn tillbringar mycket tid i skolan, varpå skolgårdens utformning spelar en viktig roll för elevernas motivation att komma i rörelse. Forskning visar att fysisk aktivitet kan öka både koncentration och inlärningsförmåga samtidigt som det kan minska stressnivåer och sjukfrånvaro.
– Vi har strävat efter att skapa en utemiljö som ska uppmuntra eleverna till att interagera med sin skolgård, såväl i undervisningen som i den fysiska leken. Vi har haft stort fokus på att skapa en varierande utemiljö som stimulerar alla sinnen, elevernas lust att upptäcka, att lära och känna rörelseglädje, säger Anna Jönsson, landskapsarkitekt.
Vid utformningen av nya Östergårdsskolan har både elever och personal fått vara med och påverka sin omgivning. En del av eleverna har – som ett skolarbete – fått lämna in önskemål till projektgruppen om den nya skolan och utemiljön. Att känna stolthet var ett återkommande svar när skoleleverna fick lämna synpunkter om hur deras framtida skola skulle upplevas. Och det har vi tagit fasta på i gestaltningen genom att skapa olika miljöer där alla kan känna sig delaktiga och trygga på sitt vis.
Uteklassrummet är ett av elementen på skolgården som ska göra inlärningsprocessen mer kreativ för såväl elever som för pedagoger. Vi skapar goda förutsättningar för pedagoger att bedriva utomhusundervisning. Här kan eleverna samlas vid gradängerna och få undervisning som tillämpas att ha utomhus, så som en bildlektion eller NO lektion, då det finns odlingslådor direkt i anslutning uteklassrummet. Givetvis kan eleverna även vistas i uteklassrummet på rasterna, om man vill sitta ute, men torrt en regnig dag.
– Vi vill förstärka den sociala samhörigheten. För många elever är skolgården en viktig plats för lek, spel och samvaro. Här har vi lagt stor vikt vid att skapa miljöer som främjar interaktion mellan eleverna, där de kan bli delaktiga, både i sitt lärande och sin fysiska omgivning, säger Anna Jönsson.
På skolgården kommer det att finnas en stor upphöjd scen med en lekfull vajerbelysning ovanför som bildar en viss rumslighet. Här kan eleverna använda sin fantasi, interagera med scenen och själva ta rummet i anspråk. Likaså kan scenen användas som en uppstyrd samlingsplats, på skolavslutningen när alla klasser framför de klassiska sommarvisorna för att sjunga in sommarlovet.
Utifrån elevernas tankar har vi planerat att yta för samvaro är nog så viktig som ytor för fysisk aktivitet. Dessa ytor har vi försökt tillgodose på varierande sätt över hela skolgården i olika zoner. Innergården är ett exempel på en zon för samvaro. Här planeras en projeceringsyta där eleverna själva kan styra och vara delaktiga i vad som ska visas. Hängmattorna, scenen och sittgradängen längs bullerskärmen är andra exempel på ytor för samvaro. I kullen över skyddsrummen har vi integrerade mindre sittgradänger och runt uteklassrummet har vi små sittpuffar sporadiskt placerade i det gröna en bit ifrån rörelse- och aktivitetszonen.
Genom en unik gestaltning lockar gården till utevistelse och uppmuntrar eleverna till fysisk aktivitet, vilket främjar både kreativitet och lust att lära.
Skolgården uppgår till en yta om 25000 kvadratmeter och innehåller rum för såväl de återhämtande stunderna som de mer fartfyllda aktiviteterna. Naturinslag och ojämn terräng skapar fysiska utmaningar och ett spännande landskap. Lek och rörelse bygger mycket på att skapa överraskningar och skapa dynamik mellan de olika platserna. Därför förses skolgården med både konstruerade element och naturelement, med och utan förutbestämda aktiviteter. Gröna öar fungerar som en stark gestaltningsform som stimulerar rörelse samtidigt som de omhändertar och fördröjer dagvatten. Den varierade vegetationen på skolgården skapar möjlighet för eleverna att följa årstidsvariationer och förstå samspelen i naturen.
– Vi tror starkt på att idén om att fysiskt aktiva barn presterar och mår bättre både fysiskt och psykiskt. Gården ska även ses som ett stöd åt utomhusundervisningen, där teori och praktik integreras, vilket utmanar och tränar elevernas kreativa förmågor, säger Anna Melin, ansvarig landskapsarkitekt.
Säkra skolvägar och attraktiva cykelparkeringar har också vägts in i gestaltningen för att inspirera eleverna att vilja cykla eller gå till skolan. ”Entrémattor” i mönster utav marktegel, som tydligt markerar entréerna, bjuder in till skolan.
