DeepDive: Gemenskap och klimatnytta när takåsarna grönskar

I takt med att våra städer breder ut sig tvingas naturen stiga åt sidan, och konsekvenserna av detta blir allt tydligare. Föroreningar i luft, mark och vatten, skadligt buller och biologisk obalans är några av urbaniseringens tydliga baksidor. Men också ensamhet, ohälsa och stressrelaterade sjukdomar. Samtidigt finns en enorm, outnyttjad potential om vi blickar uppåt. Gröna tak ger oss möjlighet att öka växtligheten i den förtätade staden. Där vi idag ser hustak, kan vi imorgon möta blomstrande ängar, fruktträd, parker, grönsaksodlingar, mjuk mossa – och samvaro.

– Gröna tak är samhällssmart, roligt, pedagogisk och det är dessutom relativt enkelt att möjliggöra för ätbar växtlighet. Grönskan, oavsett om den är på tak eller i mark, är viktig för att vi ska bibehålla kontakten med naturen. Och i sådana här tider blir utemiljön extra viktig, att vi planerar för lösningar som möjliggör för oss att vara i grönska trots att vi är hemma. Att grönskan blir är en del av vardagen, säger Ulrika Bergbrant, landskapsarkitekt LAR/MSA på White.

Ekologiska och sociala vinster
Enligt Sveriges miljökvalitetsmål ska landets kommuner arbeta med ekosystemtjänster och stadsgrönska i planering, byggande och förvaltning av den byggda miljön senast år 2025. För kommuner som tar målsättningen på allvar finns mycket att vinna. Genom växtbeklädda fasader, gröna gårdsmiljöer och takträdgårdar kan tidigare underutnyttjade platser bli gröna lungor där vi kan hämta energi.

Ett grönt tak minskar trycket på stadens dagvattensystem, då taket fångar upp regnvatten och minskar avrinningen avsevärt. Ur ett klimatperspektiv är det en vinst, men det finns fler. Vegetationen på taket använder solenergi för sin tillväxt och därför omvandlas solens strålar inte till värme. Det gröna taket reflekterar också mer solstrålar än tak med mörka tätskikt vilket bidrar till lägre yttemperaturer. Detta gynnar närmiljöns mikroklimat, när taket inte ger ifrån sig onödig överskottsvärme.

I princip alla typer av gröna tak bidrar till en avkylande effekt sommartid och ett minskat energibehov i byggnaden. Forskningen konstaterar därtill att vissa typer av gröna tak med tjocka växtbäddar har en extra isolerande förmåga. Gröna tak främjar också ett rikare växt- och djurliv, där pollinerande insekter som humlor och bin hittar nektar och i vissa fall till och med hela livsmiljöer.

Att låta grönskan ta plats är dessutom en klok investering i folkhälsan. Forskning visar att människor mår bättre när de omger sig med grönska regelbundet i vardagen. I grönskande miljöer sänks våra kortisolhalter, vi får lägre puls och vår oro minskar. Ett grönt tak reducerar också bullernivån, vilket i sig bidrar till ett ökat välbefinnande för djur och människor. Forskning visar att gröna miljöer stimulerar människor till en mer social samvaro. Att planera för sammanhängande, kvalitativa grönområden är att planera för en mer hållbar livsmiljö.

Naturlig gemenskap i grönskan
På Smörslottsgatan i Göteborg har ett unikt taklandskap växt fram, som fångar naturens essens och mångsidighet. Takterrassen präglas av en klok indelning, i olika rumsligheter och funktioner. Öppna sociala rum och gemensamma sittytor har kompletterats med lugna, avskilda platser för rekreation. Till växthuset går det att söka sig när det är sämre väder eller om man vill sitta mer avskilt, och uppväxta häckar avgränsar de privata uteplatserna. Men fokus ligger framförallt på de kravlösa umgängesytorna, som förhoppningsvis kan främja ett rikare socialt liv:

– Tack vare gröna tak kan vårt sociala liv ta större plats, vid odlingarna möter vi grannar och bekanta, och delar en hobby. Vi kan också bjuda in vänner för att umgås på en större yta än vad hemmet erbjuder. På Smörslottsgatan har vi planerat för både skugga och sol och för olika behov – ”vill du sola eller skörda?” Arbetet med Smörslottsgatan har verkligen visat oss vikten av att dela in en takterrass i olika rum, vilket med fördel kan göras med gröna element, berättar Ulrika Bergbrant, landskapsarkitekt LAR/MSA på White.

Takterrassen på Smörslottsgatan blir en grön utblick som binder samman huset med miljön runtomkring. En del av tomten utgörs av ett iögonfallande skogsparti, och växtvalen på takterrassen knyter an till skogsmiljön intill, tillsammans med handplockade arter anpassade för ett soligt och torrt klimat. De ergonomiska, upphöjda planteringsbäddarna gör att odlingarna blir mer visuella och ger samtidigt ett jorddjup som möjliggör för fler arter och förbättrar bäddarnas vattenhållande egenskaper.

I anslutning till bostadshuset på Smörslottsgatan har White skapat en modern och naturnära förskola, Smörslätten 1. Så förutom att takterrassen gör vardagen mer naturnära för kvarterets boende, så ger den också stora möjligheter till utomhuspedagogik för omkring 100 förskolebarn.

För landskapsarkitekterna på White har det varit viktigt att skapa en tillgänglig utemiljö, som möjliggör för barnen att enkelt och snabbt ta sig ut i den intilliggande skogen. Takets sociala ytor, med pergola, växthus och böljande landskap är dessutom utformade för att barnen ska kunna vara utomhus även om det regnar. Den genomtänkta gröna takterrassen inspirerar nya generationer att vistas i naturen, och kanske är det framtidens stadsodlare som växer upp på Smörslätten 1.

– Vi mår bra av grönska! Grönska ger oss känslan av årstidernas variationer. Vi ser vårtecken i form av körsbärens och lökarnas blomning, får höstkänslor av de orangefärgade träden och vinter märks på julrosornas blomning. Och jag vill påminna om att grönskan också kan vara användbar! Särskilt när vi odlar sådant som är ätbart. Vinbär, krusbär, björnbär, smultron, jordärtskocka, gräslök, oregano, rabarber och timjan passar fint på takodlingar! Så blir stadens tak också en viktig komponent när vi vill odla närproducerade livsmedel, säger Ulrika Bergbrant, landskapsarkitekt LAR/MSA på White.