DeepDive: Ett hälsosamt ifrågasättande av psykiatrins miljöer

Trots att psykisk ohälsa drabbar många, omges både vård och patienter inom alla delar av psykiatrin av ett envist stigma. Ett stigma som orsakar skam, hindrar människor från att söka hjälp och gör tillfrisknandet svårare. Att minska stigmatiseringen är därför ett högt prioriterat område för vården.

Arkitekturens roll

Psykiatrins vårdmiljöer har länge präglats av ett strikt säkerhetsfokus, där de visuella och trivsamma värdena fått stå tillbaka. Psykiatrin har – i all välmening– gömts undan från allmänna platser och gemensamma ytor. Säkert har populärkulturella skildringar av psykiatrisk vård spätt på bilden av stereotypa patienter i kala, sterila och instängda lokaler. Men – kunskapen om att miljöer bidrar till vårt välbefinnande och främjar tillfrisknande, borde inte den gälla även för patienter inom psykiatrin? Och kan arkitekturen bidra med att minska stigma och fördomar?

– Ja, det kan den. Sedan en tid tillbaka har det skett ett hälsosamt ifrågasättande av traditionella psykiatriska vårdmiljöer. Svensk och internationell forskning visar att vårdmiljön kan vara en viktig del av behandlingen inom psykiatrisk vård, säger Cristiana Caira, ansvarig arkitekt på White.

Vårdmiljöer som är omsorgsfullt utformade minskar både antalet tvångsåtgärder och personalens sjukskrivningar inom psykiatrin. Det visar forskning från Chalmers ledd av Stefan Lundin, som är praktiserande arkitekt hos oss på White. Genom att jämföra traditionella vårdmiljöer med trivsammare och mjukare motsvarigheter, kunde forskarna visa att omsorgsfullt planerade vårdmiljöer ger välbefinnande, stimulans och lugn, och kan fungera som ett viktigt verktyg i utformningen av sjukvården.

Kunskap som gör skillnad i praktiken
Insikterna från forskningen har vi tagit vara på när vi utvecklade Psykiatrins kvarter på Södra Älvsborgs Sjukhus i Borås som invigdes under hösten 2020. Den relativt nyligen belagda kunskapen om vårdmiljöernas inverkan på tillfrisknande och vårdförlopp har varit helt avgörande för de miljöer som patienterna nu möter här.

Att normalisera, neutralisera och avstigmatisera den psykiatriska vården har varit ett tydligt mål i vårt arbete. För att skapa naturliga gemensamma ytor delar undervisningslokaler och vårdavdelningar hus, och i entrén finns ett café där studenter, anhöriga och patienter kan sitta ner, fika och mötas. Inredningen är utformad så att den ska stödja patienten i tillfrisknandet. Miljöerna i heldygnsvården tillåter att patienter gradvis kan röra sig från sin egenzon – vårdrummet, vidare till en gemensam zon i allrum och dagrum, för att slutligen under sin vårdtid kunna vistas i helt öppen miljö.

Patientrummen har balkonger och utsikt mot gröna ytor för att öka välbefinnandet. Väggarna är klädda med träpanel som mjukar upp intrycket, och möblerna är omsorgsfullt valda för att ge ögat något att upptäcka utan att ge för många intryck samtidigt.

– Vi har utgått från att arkitekturen ska tillgodose människors behov, både av säkerhet men också av trivselvärden. Hur gör vi en miljö så bra som möjligt för patienterna? Vi har verkligen jobbat hårt för att hitta inredningsdetaljer och möbler som kan leva upp till det visuella målet, och som samtidigt möter de strikta materialkrav som finns vad gäller hygien och säkerhet, säger Susanna von Eyben, ansvarig inredningsarkitekt på White.

Inredningen präglas av övertygelsen att inkluderande miljöer ger ett värde för både patienter och personal, utan att göra avkall på säkerheten. Inga vassa kanter, istället runda tilltalande former. Man ville undvika hårda möbler och använde istället mjuka puffar, som uppfyller kraven på funktion och säkerhet samtidigt som de tillför till den visuella upplevelsen.

Olika typer av behov

Kraven på vårdens miljöer kan se väldigt olika ut. Behoven inom psykiatrin skiljer sig från behoven inom somatisk sjukvård, och vuxenpsykiatrin skiljer sig från barnpsykiatrin. För barnpsykiatrins lokaler har fokus legat på att ge patienterna stor möjlighet att vara sig själva just så som de är. Här finns möbler som omfamnar en med sin form, där man kan gömma sig från världen utanför en stund. Begreppet ”trygg rygg” har gällt vid utformningen av sittplatser och gemensamma ytor, för att öka känslan av trygghet.

För arkitekterna har det handlat om att göra miljöerna lätta att förstå och använda, att det känns tydligt hur man ska använda ett rum när man kommer in. Forskning visar nämligen att för många intryck ger ökade stressnivåer hos patienter. Även kulörerna på väggar, golv och inredning har valts utifrån en balans mellan stimulerande visuella intryck och lugn. Allt för att med hjälp av de nya kunskaperna ge varje patient de bästa möjligheterna att bli friska.

– Vi har ett samhällsansvar att se till att patienter inom alla vårddelar får den bästa vården för deras eget tillfrisknande. I Psykiatrins kvarter har vi tagit fasta på att harmoniska och ombonade miljöer gör att människor mår bättre. Det finns i princip ingenting i det visuella som avslöjar att det är en högt klassad säkerhetsmiljö, säger Susanna von Eyben.